Embla Bi 2 vt21

 

Onsdag 24/3

Cirkulation
Läs om  hjärtat och blodet B2 144, 148-154, DM 28-29 och här fram till “Blodomloppet transporterar syre och näring”
Se film 3-9 härPowerpoint finns här och här.

Uppgift .

  1. Redogör utförligt för hjärtats arbete (vad som sker vid olika tidpunkter) från att en viss mängd syrefattigt blod når hjärtat till dess att det syrerikt pumpas ut i stora kretsloppet igen.
  2. Förklara med hjälp av bilder och förklarande text hur våra skelettmuskler hjälper till med blodcirkulationen.
  3. A. Beskriv de röda blodkropparna utförligt.
    B. Beskriv utförligt hur blodets levring går till.
  4. Beskriv utförligt den så kallade blodplasman. Namnge minst fem komponenter den innehåller varav minst två plasmaproteiner och nämn också något om vad dessa uträttar.
  5. Vad menas med systoliskt respektive diastoliskt tryck och vad är normala värden
  6. Förklara vad som menas med motströmsprincipen och minst en annan anpassning olika djur gjort för att reglera värmeavgivningen till omgivningen. Använd bilder när du svarar.
  7. Vad arterioskleros. Redogör utförligt vad som sker i vävnaderna samt orsaker, symtom och behandling och hur arterioskleros kan förebyggas.
  8. Förklara vad en så kallad hjärtinfarkt är. Vad har skett i vävnaderna, symtom och hur kan den behandlas.
  9. Nämn och förklara tre andra sjukdomar i hjärt- kärlsystemet, redogör för orsaker, symtom och behandling.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Den här veckan och några veckor framöver kommer Jessika Jakobsson som också är lärare i biologi att svara på frågor och titta på loggarna.

Skicka frågor som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Jessika.

Lycka till Anders


Tisdag 23/3

Cirkulation
Läs om  blodomlopp och blodkärl B2 140-143, 145-146, DM 28-29 och här och resten av artikeln (de olika styckena) om blodkärlen.
Se film 1 och 2 härPowerpoint finns här.

Uppgift .

  1. Vad menas med öppet blodomlopp? Hur kan flygande och energikrävande insekter klara sig med ett förhållandevis ineffektivt och öppet blodomlopp
  2. Vad skiljer de jämnvarma ryggradsdjurens blodomlopp från de växelvarma djurens?
  3. Beskriv med hjälp bilder skillnader i uppbyggnad och funktion mellan artärer och vener
  4. Förklara vad ”sfinktrar” är och vilken roll de har i blodcirkulationen
  5. Beskriv kapillärernas uppbyggnad redogör också för orsak och verkan när det gäller hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck när det gäller kapillärerna
  6. Redogör utförligt för hur ämnesutbytet mellan kapillärerna och de omgivande vävnaderna går till och hur förutsättningarna förändras i slutet av kapillärerna jämfört med i början.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Fredag 19/3

Andning, gasutbyte och hälsa
Läs B2 136-139, DM 30-31 och här, Repetera film 2 och se 3-5 härPowerpoint finns här och här.

Uppgifter. 

  1. Vilka två kategorier kan innehållet i cigarrettrök indelas i?
  2. Hur påverkar cigarrettrök människokroppen – beskriv minst fem olika effekter.
  3. Ange 3 sjukdomar i andningsorganen utöver de som orsakas av cigarrettrökning och redogör för orsaker, symtom och behandling.
  4. Förklara den fysiologiska bakgrunden till astma (vad som sker i luftvägarna).
  5. Vad står förkortningen KOL för.
  6. Nämn tre effekter KOL har på luftvägarna och med hjälp av bilder vad som sker i lungvävnaden.
  7. Förklara varför KOL minskar syreupptagningsförmågan så kraftigt och vad det kallas med en medicinsk term.

Lycka till  Anders


Onsdag 17/3

Andning och gasutbyte.

Andning, gasutbyte och hälsa B2 136-139, DM 30-31
Läs B2 128-135, DM 30-31 och här, se film 1 och 2 härPowerpoint finns här och här.

Uppgifter. 

  1. Ge exempel på djur som saknar andningsorgan och förklara varför detta djur inte behöver ett speciellt andningsorgan som sköter om den yttre andningen.
  2. Ge 3 exempel djur som har andningsorgan som skiljer sig från människans andningsorgan. Beskriv dessa andningsorgans uppbyggnad och förklara funktionen hos var och en av dem.
  3. Nämn och beskriv kort tre funktioner vår näsa har när det gäller andningen.
  4. Visa med en schematisk bild vad inandningsluften passerar hos människan, från luften som omger oss – till blodet i lungorna.
  5. Förklara kort vad olika delar i andningsapparaten har för funktion och uträttar.
  6. Vad är det som gör att luften kommer till lungorna när du andas
  7. Beskriv hur dina lungor är uppbyggda. Visa med bilder var gasutbytet sker i lungorna.
  8. Beskriv med hjälp av detaljerade bilder och i detalj förklarande text hur gasutbytet sker mellan luften vi andas och blodet – och vad det är som driver att gasutbytet sker.
  9. Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan blodet i blodkärlen och den omgivande vävnadsvätskan.
  10. Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan cellernas insida och den omgivande vävnadsvätskan.
  11. Beskriv hur pH värdet i blodet, vävnadsvätskan och cellernas insida förändras under fysisk ansträngning och hur det påverkar gasutbytet.
  12. Hur känner andningscentrum i hjärnan av att musklerna arbetar och behöver mer syre, dvs. att andningsfrekvensen måste höjas.

Lycka till  Anders


Fredag 12/3

Egen studietid för inläsning, komplettering av loggen och repetition inför provet på plats i skolan på tisdag 16/3.

Är din logg godkänd får du senast 16.00 i dag fredag ett mejl med uppgift om sal och provtid som gäller för dig på tisdag.

Lycka till Anders!


Onsdag 10/3

Studieavstämning 2. Skicka senast kl 10.00 idag in din logg med alla uppgifter 12/1-5/3 redovisade. På tisdag nästa vecka 16/3 är det för alla som fått sin logg godkänd dags för prov 2. 

Onsdag-fredag den här veckan och några dagar nästa vecka kommer en god vän till mig som heter Olof Reimer som också är lärare i biologi och har arbetat med den här kursen tidigare och några av er haft kontakt med förut att svara på frågor och bedöma loggarna. Skicka som vanligt loggen till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.

Loggdokumentet du skickar idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210310.

Lycka till! Anders & Olof


Fredag 5/3

Egen studietid för inläsning, repetition och komplettering av loggen inför studieavstämningen på tisdag (10/3) och prov 2 onsdag 16/3.

På onsdag senast kl 10.00 skickar du in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 12/1 till den sista 3/3. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar in på onsdag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210310.

Lycka till Anders!


Onsdag 3/3

Kroppens försvar, immunförsvaret och hälsa

Fortsätt arbeta med uppgiften som lades ut i går. Läs DM 94-95, B2 177-188 och här och se film 4, 7 och 8 här.

Uppgifter. 

  1. Förklara varför allergireaktioner uppstår och vad som händer i immunförsvaret vid en allergisk reaktion.
  2. Förklara vad som menas med immunitet, hur det uppstår och vad det medför fysiologiskt
  3. Förklara skillnaden mellan serumbehandling och vaccinering – och hur de ger ett skydd.
  4. Förklara vad som menas med autoimmuna sjukdomar och ge två exempel med beskrivning på autoimmuna sjukdomar.
  5. Vad står begreppen “infektion” respektive “inflammation” för?
  6. Nämn och förklara kort två orsaker till att en svampinfektion uppstår på/i kroppen och sprider sig.
  7. Förklara vad som händer i immunförsvaret vid en inflammation och vilka symtomen på en inflammation är.
  8. Förklara vad som menas med pandemi och beskriv minst tre pandemier.
  9. Nämn och förklara tre orsaker till att allvarliga pandemier antas bli vanligare i framtiden.

På onsdag nästa vecka är det dags för studieavstämning 2 och på tisdag v11 (16/3) prov 2. OBS! Åter på ursprungligt datum!

Lycka till  Anders


Tisdag 2/3 och onsdag 3/3

Huden, kroppens försvar, immunförsvaret
Läs DM 86-93 och här, B2 164-176 och här t o m “Försvar med hjälp av storätande celler” ladda ner power point här och se film 1 här och film 1-3, 5-6 här

Uppgifter.

  1. Rita en detaljerad egen bild av huden och dess olika lager. Namnge de olika lagren och minst ytterligare fem strukturer i huden och förklara uppbyggnad och funktion.
  2. Beskriv och förklara minst fem fysiologiska funktioner vår hud har för oss/vår kropp (tänk då även på vilka funktioner djupare lager har).
  3. Förklara vad som menas med antigen.
  4. Lymfsystemet vad är det? Beskriv uppbyggnaden översiktligt
  5. Beskriv översiktligt det medfödda försvaret och dess olika delar
  6. Beskriv översiktligt det adaptiva försvaret och dess olika delar
  7. Beskriv olika typer av B-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
  8. Beskriv olika typer av T-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
  9. Beskriv vad som menas med antikroppar och hur de bildas
  10. Förklara vad som menas med HLA-antigen och vilken roll det har i immunförsvaret
  11. Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
  12. Beskriv en normal immunförsvarsreaktion från det att en person via luften exponeras för ett antigen (t ex ett virus) – sjukdomen bryter ut – och till dess att immunförsvaret har kämpat
    ner antigenet och immunsvaret stängs av.

På onsdag kommer en uppgift till om immunförsvaret, på onsdag nästa vecka är det dags för studieavstämning 2 och på tisdag v11 (16/3) prov 2. OBS! Åter på ursprungligt datum!

Lycka till  Anders


Fredag 26/2!

Matspjälkningen – kost och hälsa
Läs B2 123-127 och härhär och här, repetera också DM 48-49.

Uppgift .
(Flera av frågorna behöver du söka svar på själv bland seriösa källor på nätet, ange då källan efter ditt svar.)

  1. Nämn några cancertyper där det finns ett samband med kosten.
  2. Beskriv kunskapsläget när det gäller fetter och sjukdom. Vilka fetter diskuteras, vilka sjukdomstillstånd orsakar de och hur sker detta.
  3. Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar utöver cancer. Nämn och förklara kort sex  av dessa sjukdomstillstånd.
  4. Ange 3 sjukdomar i matspjälkningskanalen och redogör för orsaker, symtom och behandling.
  5. Nämn och förklara kort sex olika livsmedel och ämnen som anses skydda mot cancer och andra sjukdomstillstånd.
  6. Baljväxter av olika slag är hälsosamma av flera anledningar, nämn och förklara minst fyra anledningar till det.
  7. Hur bör fördelningen av kostintaget över dagen vara. När bör huvuddelen av näringsintaget ske och när bör man minimera intaget. Ge minst två förklaringar till det.
  8. Citronvatten är en mycket bra måltidsdryck, det påverkar näringsupptaget positivt. Förklara hur.
  9. Hur mycket vätska bör man normalt få i sig under en dag – och varför är det viktigt. Nämn och förklara några sätt som det främjar hälsan/motverkar ohälsa och sjukdom hos oss.
  10. Popcorn och te innehåller ämnen som är bra för oss. Nämn vilka ämnen det är och varför de är hälsosamma för oss.

Lycka till Anders!


Onsdag 24/2

Matspjälkningen – kost, ämnesomsättningen mm
Läs om kost, ämnesomsättning och olika näringsämnen vi behöver. B2 117-122, DM 48-49 och här. Se film 5 (mer om leverns funktioner) och film 6 om bukspottkörteln här och repetera de tidigare filmerna 1-4 om du behöver. Vill du fördjupa dig när det gäller olika näringsämnen kan du välja ämnesgrupp i listan till vänster på den här sidan men bortse från övrigt på webbplatsen.

Uppgift .

  1. Vilka näringsämnen tas upp av blodet respektive lymfan, var (vilket organ) transporteras de huvudsakligen till och vad sker med dem där.
  2. Varför behövs fett i människans kost?
  3. Redogör för proteiners olika funktioner i kroppen – ge 7 exempel.
  4. Beskriv också sambandet mellan proteinbrist och det ödem som drabbar människor med sjukdomen kwashiorkor.
  5. Redogör utförligt för D-vitaminets roll i människokroppen samt kort 8 andra vitaminer. Goda födokällor, funktion och bristsymtom
  6. Ge exempel på 6 viktiga mineralämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Goda födokällor, funktion och bristsymtom

Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders!


Tisdag 23/2

Matspjälkningen
Läs om matspjälkning och om matspjälkningskanelens delar och olika funktioner B2 108-117, DM 32-35 och här.
Se film 1-4 härPowerpoint finns här.

Uppgift .

  1. Visa med en schematisk bild vad fast föda passerar på vägen genom matspjälkningskanalen från det att du tar en tugga till dess att resterna lämnar kroppen.
  2. Förklara kort vad som händer i munhålan, vid struplocket, i matstrupens muskulatur, i magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och tjocktarmen.
  3. Namnge 2 enzymer och 2 andra substanser som utsöndras i magsäcken. Redogör för vilken/vilka funktioner var och en av dessa enzymer/substanser har.
  4. Namnge 6 enzymer utöver de i fråga 2 och redogör för var/i vilka celler de produceras, var de utsöndras och vilken funktion de har.
  5. A. Beskriv levern översiktligt. B. Redogör för 7 viktiga funktioner som levern har och för 3 av dessa mer i detalj hur det sker.
  6. Varför bildas gallstenar om halten kolesterol i gallan blir stor i förhållande till halterna gallsalter och fosfolipider?
  7. Rita bilder markera viktiga detaljer och förklara med text utförligt hur tunntarmens vägg är konstruerad.
  8. Ge 2 exempel och förklara vilken nytta bakterierna i tjocktarmen gör?

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders!


Fredag 19/2

Läs om muskler och senor, B2 191, 193-195, DM 36-37 och här.
Se film 4-8 härÖversikt över några kroppens muskler och deras namn finns här. Repetera  B2 196-199.

Uppgift .

  1. Vi har tre typer av muskler i människokroppen? Skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Åskådliggör var och en av dem översiktligt med en schematisk bild.
  2. Namnge 6 olika skelettmuskler, beskriv var de finns och vilket arbete de kan utföra.
  3. Beskriv övergången mellan skelettmuskler, senor och skelett. Redogör också för vad senorna är uppbyggda av, hur de är uppbyggda och vad senskidor och slemsäckar har för funktion.
  4. Beskriv med hjälp av bilder och text i detalj en skelettmuskels uppbyggnad.
  5. Förklara varför skelettmuskelceller har flera kärnor och är rika på mitokondrier.
  6. Rita en eller flera detaljerade bilder och beskriv vad som sker i en skelettmuskels minsta funktionella enhet (sarkomer) vid en kontraktion. Namnge olika strukturer i din bild/dina bilder.
  7. Förklara varför muskelmassan degenererar i en specifik muskel om den inte används.
  8. När man säger att skelettmuskler arbetar antagonistiskt vad menar man då? Förklara och åskådliggör översiktligt med en schematisk bild.
  9. Vad är träningsvärk och hur uppstår det. Beskriv vad som sker i musklerna.
  10. Vad menas med ”hjärtinfarkt” och på vilka sätt kan en hjärtinfarkt behandlas?
  11. Nämn och beskriv 4 andra skador/sjukdomar som drabbar eller ger symtom i musklerna.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Onsdag 17/2

Idag börjar vi med avsnittet “Människans fysiologi” som vi kommer att arbeta med en stor del av tiden under resten av kursen. Första delen handlar om  “Rörelse, ämnesomsättning och immunförsvar”. Det är mycket som ska gås igenom och tempot kommer att vara högt

Vi börjar idag med grunder när det gäller kroppens funktion, en översikt av kroppens organsystem och därefter om skelettet och ledernas uppbyggnad och funktion.

Läs först B2 101-107, DM 26-27 om grunder för kroppens funktion och om de olika organsystemen. Mer om och bilder av vävnader här. Titta på film 1-4 här
Läs därefter om skelett och leder B2 189-193, 196-199 DM 38-39 och här. Se film 1-3 härBilder av  kroppens organsystem och organ (för hela avsnittet “Människans fysiologi”) finns här

Uppgift .

  1. Ange och förklara 6 olika kemiska eller fysiologiska förhållanden som kroppen reglerar och strävar efter att hålla på en jämn nivå.
  2. Förklara följande begrepp: a) vävnad b) organsystem
  3. Namnge och beskriv utförligt 4 olika vävnadstyper
  4. Räkna upp 11 organsystem hos människan, ange huvudsakliga delar och övergripande funktioner för var och en av dem.
  5. Rita en detaljerad bild av ett större rörben, namnge olika delar och förklara uppbyggnad och funktion.
  6. Ange 4 olika ledtyper och ge exempel på var de finns i kroppen
  7. Rita en detaljerad bild av en led med dess kapsel, ledvätska mm, namnge olika delar och förklara uppbyggnad, funktion och två vanliga skador.
  8. Förklara;
    – ledband/ligament
    – korsband
  9. Beskriv ryggradens uppbyggnad.
  10. Vad menas med diskbråck, beskriv orsaker (varför/hur det uppstår) och symtom/effekter på kort och lång sikt. Diskbråck drabbade tidigare främst äldre personer och då i ländryggen, på
    senare år har det dock blivit vanligt bland unga och då i nacken – varför tror du?
  11. Vad menas med artros ange orsaker och symtom.
  12. Vad menas med osteoporos ange orsaker och typiska följder/skador/frakturer.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Onsdag 10/2

Prokaryota celler och virus
Läs om prokaryota celler och virus B2 42-51 och här och titta på film 1-8 här .

Uppgift .

  1. Förklara skillnader mellan prokaryota och eukaryota celler
  2. Rita en schematisk bild på en bakteriecell, sätt ut namn
    på minst 7 olika strukturer och förklara vad dessa uträttar för bakteriecellen/bakterien.
  3. Ange och berätta kort om 3 olika typer av bakterier och de egenskaper som skiljer dessa 3 bakterietyper från varandra.
  4. Beskriv hur kvävefixerande bakterier lever i symbios med vissa växter och hur det fungerar.
  5. Redogör för skillnaden mellan bakterier och arkéer
  6. Ange och berätta kort om 2 egenskaper som generellt utmärker arkéer.
  7. Rita en schematisk bild på någon typ av virus, sätt ut namn på minst 4 olika strukturer och förklara vad dessa har för roll hos det virus du beskriver.
  8. Förklara utförligt med hjälp av bilder hur virus förökar sig.
  9. Nämn 3 olika typer av virus/virusfamiljer (virus som har olika form/uppbyggnad), beskriv dem kort och vilka celler de angriper.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till! Anders


Tisdag 9/2

Studieavstämning. Skicka senast kl 10.00 idag in din logg med alla uppgifter från 12/1 till 3/2 redovisade.  Senast på fredag 12/2 får du besked om din logg är godkänd.

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 2 logg – 210209

Lycka till Anders!


Fredag 5/2

Egen studietid för inläsning, repetition och komplettering av loggen inför studieavstämningen på tisdag (9/2).

På tisdag senast kl 10.00 skickar du in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 12/1 till den sista 3/2. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar in på tisdag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210209.

Lycka till Anders!


Onsdag 3/2

Läs om ER, Golgi, Lysosomen samt cellers samverkan B2 37-41, DM 54-57  och titta på film 8-10 här .

Uppgift .

  1. Förklara utförligt skillnaden mellan det endoplasmatiska nätverket och golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och funktion (vad som uträttas).
  2. Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion i detalj och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
  3. Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till! Anders


Tisdag 2/2

Läs om Cellmembranet, osmos och cellskelettet B2 26-36,
DM 48-49, 54-55  och på film 1-7 här 

Uppgift .

  1. Beskriv och förklara med hjälp av bilder och text hur cellmembran är uppbyggt
  2. Förklara cellmembranets funktion
  3. Förklara begreppen osmos respektive vattenpotential
  4. Förklara vad som menas med koncentrationsgradient
  5. Förklara och åskådliggöra vad som menas med passivt respektive aktivt ämnesutbyte på cellnivå
  6. Förklara vad som menas med endocytos och exocytos, samt ge exempel på var det sker.
  7. Namnge och beskriv med enkla bilder och text de tre typer av proteintrådar som bygger upp cellskelettet i en cell.
  8. Förklara de olika proteintrådarnas huvudsakliga funktion i cellen.

Lycka till! Anders


Fredag 29/1

Repetera cellandningen och arbeta sedan vidare med delprocesserna. Läs B2 23-26, DM 52-53. Titta på film 4, 6-13 här och bild 1-5 och 7 här

Uppgift .

  1. Redogör med hjälp av bilder och ett schema (se nedan) för cellandningen – uppdelat på de 5 delprocesserna;
    1. Glykoysen
    2. Bildning av Acetyl-Coenzym A
    3. Citronsyracykeln
    4. Elektrontransportkedjan
    5. Oxidativ fosforylering

Ditt schema ska innehålla dessa tre kolumner:

Delprocess           Plats            Syfte/produkter

Under “Delprocess” skriver du “1. Glykolysen” osv

Under “Plats” skriver du var i cellen eller mitokondrien delprocessen sker

Under “Syfte/produkter” skriver du vad som bildas/blir slutprodukt/er i den processen och vilken funktion det har.

Lycka till! Anders


Onsdag 27/1

Idag börjar vi med avsnittet “Cellbiologi”
Läs om cellens byggstenar B2 10-18, DM 48-49, och om den eukaryota cellens arbetssätt & cellandningen B2 19-26, DM 52-55
Se film 1 och 2 här, film 1-4, 7, 9, 11 och 13 här och film 1 och 3 här.

Uppgift .

  1. Beskriv med text och en enkel bild visa grundstrukturen för:
    – Proteiner
    – Polysackarider
  2. Ge exempel på fiberproteiner respektive globulära proteiner
  3. Förklara vilken roll glykogen har i djurceller
  4. Redogöra med text och enkla bilder för uppbyggnad och skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och (m)RNA.
  5. Definiera ämnesgruppen lipider
  6. Beskriv funktion (i levande organismer) och med en enkel bild visa grundstrukturen för: Fetter respektive Fosfolipider
  7. Visa med en enkel bild grundstrukturen för molekylerna ADP och ATP och förklara deras roll i celler och vävnader
  8. Beskriv hur enzymer är uppbyggda och förklara deras roll i celler och vävnader
  9. Beskriv med en enkel bild hur enzymer arbetar

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders!


Tisdag 26/1

Studieavstämning. Skicka senast kl 17.00 idag in din logg med alla uppgifter från 12/1 till 20/1 redovisade.  Senast på torsdag 28/1 får du besked om din logg är godkänd.

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 2 logg – 210126

Lycka till ! Anders


Fredag 22/1

Egen studietid för inläsning, repetition och komplettering av loggen inför studieavstämningen på tisdag (26/1).

På tisdag senast kl 10.00 skickar du in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 12/1 till den sista 20/1. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar in på tisdag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210126.

Lycka till Anders!


Onsdag 20/1

Läs  s 89-99 i boken “Biologi 2” (B2),  titta på de två första och sex sista filmerna här och repetera bild 11-15 här.

Uppgift .

  1. Förklara vad växthormoner är
  2. Förklara med bilder och text hur följande påverkar hur en växt växer.
    a. ljus
    b. gravitation
    c. fuktighet
    d. temperatur
    e. beröring
    f. 5 olika växthormoner
  3. Beskriv hur en nybildad växtcell kan växa i storlek
  4. Förklara kort hur trädens årsringar bildas
  5. Nämn och förklara kort hur frön bildas och  olika sätt frön kan spridas
  6. Förklara hur svampar får energi?
  7. Förklara med bilder och text skillnaden mellan jästceller, hyfer och mycel
  8. Nämn och förklara kort tre sätt svampar kan vara till nytta och tre sätt de kan vara skadliga på.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg. Lycka till Anders


Tisdag 19/1

Repetera s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2),  titta på film 7-9 här och repetera bild 7 här.

Uppgift .

  1. Rita en bild och beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen.
  2. Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
    ljusinfångande reaktionen?
  3. Beskriv med egna ord vad som händer vid den koldioxidbindande
  4. Redogör för det cykliska förlopp, vid vilket koldioxid fixeras, och
    ”råvaror” för tillverkning av glukos bildas.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg. Lycka till Anders


Fredag 15/1

Läs s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2), titta på film 6 och 7 här, film 5 och 6 här och bild 5-7 här.

Uppgift .

  1. Vilka är utgångsämnena (reaktanterna) i fotosyntesen?
  2. Vad bildas vid fotosyntesen?
  3. Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen (summaformeln)!
  4. Fotosyntesen består i själva verket av två delreaktioner. Vad kallas de?
  5. Vad är en kloroplast?
  6. Rita en kloroplast i genomskärning.
    Vad heter de strukturer där ljuset fångas upp?
    b. Vad består dessa strukturer av?
  7. Vad har klorofyllet till uppgift?
  8. Beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen!
  9. Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
    ljusinfångande reaktionen?

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders


Onsdag 13/1

Läs B2 s73-79 och s96-99. Titta på film 1-4 här, på bild 1-4  här och läs mer om växters byggnad och vattentransport här.  Läs om svampars byggnad här, och titta på de tre sista filmerna här

Uppgift.

  1. Rita en enkel bild av en växt och visa och förklara 10 viktiga strukturer.
  2. Förklara utförligt begreppet vattenpotential.
  3. Förklara hur/varför vattenpotentialen påverkar vattenflödet till rötterna och upp till bladen hos växter.
  4. Rita en enkel bild av en svamp som består av hyfer (=flercellig svamp) och visa och förklara 6 viktiga strukturer.
  5. Förklara hur flercelliga svampar bryter ner annat organiskt material i sin omgivning och tar upp näring från det.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders!


Tisdag 12/1

Läs B2 s10-15 och här (B2= boken “Biologi 2”).
Titta på film 1-4 här och 1-2 här, och titta på bilder här.

Uppgift.

  1. Rita bilder på en växtcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
  2. Rita bilder på en djurcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
  3. Rita bilder på en svampcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
  4. Förklara vad de olika delarna och organellerna uträttar i respektive cell.
  5. Visa på likheter och skillnader mellan dessa celltyper.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med din förklarande text i din logg.

Lycka till Anders!


Biologi 2 vt-21

Kursinnehåll

Kursen inleds med ett avsnitt om växters och svampars uppbyggnad följt av en fördjupning när det gäller fotosyntesens- och cellandningens biokemiska processer. 

Därefter följer avsnitt om människokroppens anatomi, fysiologi och livscykler och slutligen en projektuppgift om forskning och vetenskaplig publicering. I kursen ingår också ett antal laborationer.

Litteratur och webbmaterial till kursen

Litteratur, två böcker – du behöver båda.
Biologi 2 ISBN: 978-91-47-08590-3, fjärde upplagan, Förlag: Liber
Den unika människan ISBN: 978-82-535-3045-1 andra upplaga, Förlag: Bonnier

Webbmaterial på webbplatsen: i-edu.se/biologi-2/

Kursorganisation

Hemstudier på grund av coronapandemin

Ingen undervisning ges på plats i skolan. Du behöver därför studera hemma eller på annan lämplig plats. Studieanvisningar och ”lektions”uppgifter läggs vid varje schematillfälle ut på webbplatsen i-edu.se/biologi-2/ Utifrån dem, det du läst i kursböckerna och sett i de anvisade videoklippen gör du egna anteckningar och svarar i en studielogg minst tre gånger i veckan. Studieloggen ska skrivas med Times New Roman 12p, enkelt radavstånd. Det du skriver i din logg ska du ha formulerat själv, du kan inte kopiera textavsnitt eller bilder som någon annan producerat. Datera i studieloggen enligt lektionsuppgifternas datum. Du ska skicka in din logg för bedömning vid schemalagda ”studieavstämningstillfällen” en-två veckor före varje prov. Det du skickar ska vara i Word eller PDF-format. Biologi 2 är en kurs som förutsätter 2tim studier 5 dagar i veckan eller totalt minst 10tim/vecka.

För att klara kursen är det viktigt att du kommer igång med studierna redan från början. Skaffa kursböckerna så att du har dem till kurstarten! Läs angivna sidor i böckerna och titta på de förklarande videoklippen på i-edu.se/biologi-2/ där också mycket annat material till alla moment finns. Arbeta med uppgifterna och titta också regelbundet på planeringen så du vet vad som kommer närmast i kursen, det underlättar förståelsen när vi sedan kommer dit. Att förstå olika begrepp och utveckla språket när det gäller naturvetenskap är ett viktigt inslag under kursen.

Laborationer och labbrapporter:
Om det är möjligt kommer en-två laborationer göras på plats i skolan, labbrapport lämnas in inom 7 dagar.

Prov:
Tre skriftliga prov på plats i skolan. Studieloggen på aktuella avsnitt ska vara inlämnad på utsatt tid och godkänd för att du ska bli kallad till prov. Vid missat prov/ej godkänt resultat ges en omprovsmöjlighet vid kursens slut under förutsättning att studieloggen och alla labbrapporter är inlämnade och godkända.

Projektuppgift:
En projektuppgift som presenteras inför övriga i klassen på kursens webbplats    i-edu.se/

Info och mejlkommunikation.
All info om kursen ges på i-edu.se/biologi-2/ och all mejlkommunikation sker via anders.inghage@norrkoping.se

Studieaktivitet:
Komvux är en utbildning för vuxna. Du förutsätts studera självständigt, skicka in din studielogg vid angivna tidpunkter och repetera till prov på egen hand. Din studieaktivitet är avgörande för att klara kursen och nå ett bra betyg. Det är ofta mycket svårt att ta ikapp det du missat. Om du inte varit aktiv i 3 veckor utan giltig orsak stryks du från kursen.

Jag hoppas du kommer tycka att kursen är intressant och givande. Material hittar du i kursböckerna och på i-edu.se/biologi-2/

Välkommen!
Anders