Biologi 2

Välkommen till kursen Biologi 2 Ht-20

Onsdag 21/10

Nervsystemet
Läs B2 214-222,  DM 40-41 och här, powerpoint här, se film 1-5 här.

Uppgifter.

  1. Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på läge och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
  2. Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på funktion och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
  3. Förenklat kan man säga att nervsystemet har 3 funktioner. Beskriv dessa kort.
  4. Beskriv med hjälp av en bild en motorisk nervcells uppbyggnad, namnge 6 olika strukturer utöver de som tillhör synapsen och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
  5. Beskriv med hjälp av en bild hur en nervimpuls uppstår och leds genom en neuron.
  6. Beskriv med hjälp av en bild en synaps uppbyggnad och funktion, namnge minst 6 olika strukturer och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
  7. Förklara vad en motorändplatta är och hur den fungerar.
  8. Beskriv hur transmittorsubstanser (neurotransmittorer) fungerar.
  9. Nämn 5 transmittorsubstanser (i förekommande fall vilken grupp de tillhör) och vilken/vilka funktioner/känslor de är inblandade i
  10. Beskriv med hjälp av en bild en reflexbana/reflexbåge och förklara funktion.
  11. Hur många sk. hjärnnerver respektive ryggmärgsnerver har människan, förklara också sambandet mellan ryggmärgsnerver och symtomen vid diskbråck.

Lycka till Anders!


Fredag 16/10

Studieavstämning 2b och inlämning av labbrapporten
Egen studietid för arbete med loggen och labbrapporten.
Skicka senast kl 18.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 13/10 redovisade och senast 24.00 din labbrapport. På måndag 19/10 får du besked om din logg är godkänd och var och när du i så fall ska skriva prov 2 .

Nervsystemet B2 214-222, DM 40-41

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 logg – 201016

Labbrapporten ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 Labbrapport, hjärtslag – 201016

Lycka till Anders!


Onsdag 14/10

Läs en översikt över immunförsvaret här utöver det  tid för fortsatt arbete med uppgifterna från igår. Se nedan.
Kroppens försvar, immunförsvaret och lymfsystemet.
Immunförsvaret & immunförsvaret och hälsa, B2 164-188, DM 86-95 samt här och här. PowerPoint här.  Film 1-7 här

Du kan läsa en översikt här

/Anders


Tisdag 13/10

Kroppens försvar, immunförsvaret och lymfsystemet.
Läs om immunförsvaret & immunförsvaret och hälsa, B2 164-188, DM 86-95 samt här och här. PowerPoint här. Se också film 1-7 här

Uppgifter .

  1. Förklara vad som menas med antigen.
  2. Vad menas med lymfsystemet? Beskriv uppbyggnaden översiktligt
  3. Beskriv översiktligt det medfödda försvaret och dess olika delar
  4. Beskriv översiktligt det adaptiva försvaret och dess olika delar
  5. Beskriv olika typer av B-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
  6. Beskriv olika typer av T-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
  7. Beskriv vad som menas med antikroppar och hur de bildas
  8. Förklara vad som menas med HLA-antigen och vilken roll det har i immunförsvaret
  9. Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
  10. Beskriv en normal immunförsvarsreaktion från det att en person via luften exponeras för ett antigen (t ex ett virus) – sjukdomen bryter ut – och till dess att immunförsvaret har kämpat
    ner antigenet och immunsvaret stängs av
  11. Förklara varför allergireaktioner uppstår och vad som händer i immunförsvaret vid en allergisk reaktion.
  12. Förklara vad som menas med immunitet, hur det uppstår och vad det medför fysiologiskt
  13. Förklara skillnaden mellan serumbehandling och vaccinering – och hur de ger ett skydd.
  14. Förklara vad som menas med autoimmuna sjukdomar och ge två exempel med beskrivning på autoimmuna sjukdomar.

Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Tisdag 6/10

Förberedelse inför den stora dissektionslabben kl. 10.00-12.00 på fredag.

Uppgift .

Titta idag och i morgon på dissektionsfilmerna här. Följ med i det ganska omfattande arbetsmaterialet till filmerna som finns här, gå igenom frågor så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Repetera också här hur labbrapporten ska skrivas.

Labben sker på plats i skolan sal A360 på fredag 9/10 kl 10.00-12.00

Lycka till Anders


Fredag 2/10

Utsöndring & vätskebalans
Läs om utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 156-163, DM 34-35 och här, här och här. Se också film 1 och 2 här

Utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 162-163

Uppgift .

  1. Redogör utförligt för njurarnas funktion. Använd bilder och förklarande text när du svarar.
  2. Vad är ADH, vilken roll har det i kroppen och hur regleras produktionen av ADH?
  3. Beskriv 3 sätt vätskebalans/utsöndring regleras hos andra djur än människan.
  4. Vad menas med njursten, Redogör för orsaker, symtom och behandling.
  5. Vad menas med urinvägsinfektion nämn bidragande orsaker, symtom och behandling.
  6. Varför är urinvägsinfektion vanligare och potentiellt farligare hos kvinnor jämfört med hos män.
  7. Utöver njursten och urinvägsinfektion, ange 3 sjukdomar i lever eller njurar och redogör för orsaker, symtom och behandling.

Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.

Lycka till Anders & Olof


Onsdag 30/9

Matspjälkningen – kost och hälsa
Läs B2 123-127 och här, här och här, repetera också DM 48-49.

Uppgift .
(Flera av frågorna behöver du söka svar på själv)

  1. Nämn några cancertyper där det finns ett samband med kosten.
  2. Nämn och förklara minst fem ämnen som kan finnas i kosten som kan orsaka sjukdom/cancer.
  3. Beskriv kunskapsläget när det gäller fetter och sjukdom. Vilka fetter diskuteras, vilka sjukdomstillstånd orsakar de och hur sker detta.
  4. Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar utöver cancer. Nämn och förklara kort 8 av dessa sjukdomstillstånd.
  5. Ange 3 sjukdomar i matspjälkningskanalen och redogör för orsaker, symtom och behandling.
  6. Nämn och förklara kort åtta olika livsmedel och ämnen som anses skydda mot cancer och andra sjukdomstillstånd.
  7. Baljväxter av olika slag är hälsosamma av flera anledningar, nämn och förklara minst fyra anledningar till det.
  8. Hur bör fördelningen av kostintaget över dagen vara. När bör huvuddelen av näringsintaget ske och när bör man minimera intaget. Ge minst två förklaringar till det.
  9. Citronvatten är en mycket bra måltidsdryck, det påverkar näringsupptaget positivt. Förklara hur.
  10. Hur mycket vätska bör man normalt få i sig under en dag – och varför är det viktigt. Nämn och förklara några sätt som det främjar hälsan/motverkar ohälsa och sjukdom hos oss.
  11. Popcorn och te innehåller ämnen som är bra för oss. Nämn vilka ämnen det är och varför de är hälsosamma för oss.

Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.

Lycka till Anders & Olof


Tisdag 29/9

Matspjälkningen – kost, ämnesomsättningen mm
Läs om kost, ämnesomsättning och olika näringsämnen vi behöver. B2 117-122, DM 48-49 och här. Se också film 4 här

Uppgift .

  1. Vilka näringsämnen tas upp av blodet respektive lymfan, var (vilket organ) transporteras de huvudsakligen till och vad sker med dem där.
  2. Det förekommer att t ex långdistanslöpare ”springer in i väggen”. Vad orsakar denna plötsliga orkeslöshet?
  3. Varför behövs fett i människans kost?
  4. Redogör för proteiners olika funktioner i kroppen – ge 7 exempel.
  5. Beskriv också sambandet mellan proteinbrist och det ödem som drabbar människor med sjukdomen kwashiorkor.
  6. Redogör utförligt för D-vitaminets roll i människokroppen samt kort 8 andra vitaminer. Goda födokällor, funktion och bristsymtom
  7. Ge exempel på 6 viktiga mineralämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Goda födokällor, funktion och bristsymtom

Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.

Lycka till Anders & Olof


Fredag 25/9

Matspjälkningen
Läs om matspjälkning och om matspjälkningskanelens delar och olika funktioner B2 108-117, DM 32-35 och här.
Se film 1-3 härPowerpoint finns här.

Uppgift .

  1. Visa med en schematisk bild vad fast föda passerar på vägen genom matspjälkningskanalen från det att du tar en tugga till dess att resterna lämnar kroppen.
  2. Förklara kort vad som händer i munhålan, vid struplocket, i matstrupens muskulatur, i magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och tjocktarmen.
  3. Namnge 2 enzymer och 2 andra substanser som utsöndras i magsäcken. Redogör för vilken/vilka funktioner var och en av dessa enzymer/substanser har.
  4. Namnge 6 enzymer utöver de i fråga 2 och redogör för var/i vilka celler de produceras, var de utsöndras och vilken funktion de har.
  5. A. Beskriv levern översiktligt. B. Redogör för 7 viktiga funktioner som levern har och för 3 av dessa mer i detalj hur det sker.
  6. Varför bildas gallstenar om halten kolesterol i gallan blir stor i förhållande till halterna gallsalter och fosfolipider?
  7. Rita bilder markera viktiga detaljer och förklara med text utförligt hur tunntarmens vägg är konstruerad.
  8. Ge 2 exempel och förklara vilken nytta bakterierna i tjocktarmen gör?

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Skicka frågor som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.

Lycka till Anders & Olof


Onsdag 23/9

Studieavstämning 2a. Skicka senast kl 18.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 22/9 redovisade.  Senast under dagen på fredag 25/9 får du besked om din logg är godkänd.

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 2 logg – 200923

/Anders & Olof


Tisdag 22/9

Andning & gasutbyte – och hälsa
Läs om andning & gasutbyte – och hälsa B2 128-139, DM 30-31 och här. Se film 1-4 härPowerpoint finns här och  här.

Uppgift .

  1. Ge exempel på djur som saknar andningsorgan och förklara varför detta djur inte behöver ett speciellt andningsorgan som sköter om den yttre andningen.
  2. Ge 3 exempel djur som har andningsorgan som skiljer sig från människans andningsorgan. Beskriv dessa andningsorgans uppbyggnad och förklara funktionen hos var och en av dem.
  3. Nämn och beskriv kort tre funktioner vår näsa har när det gäller andningen.
  4. Visa med en schematisk bild vad inandningsluften passerar hos människan, från luften som omger oss – till blodet i lungorna.
  5. Förklara kort vad olika delar i andningsapparaten har för funktion och uträttar.
  6. Vad är det som gör att luften kommer in i lungorna när du andas
  7. Beskriv hur dina lungor är uppbyggda. Visa med bilder var gasutbytet sker i lungorna.
  8. Beskriv med hjälp av detaljerade i detalj och förklarande text hur gasutbytet sker mellan luften vi andas och blodet – och vad det är som driver att gasutbytet sker.
  9. Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan blodet i blodkärlen och den omgivande vävnadsvätskan.
  10. Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan cellernas insida och den omgivande vävnadsvätskan.
  11. Beskriv hur pH värdet i blodet, vävnadsvätskan och cellernas insida förändras under fysisk ansträngning och hur det påverkar gasutbytet.
  12. Hur känner andningscentrum i hjärnan av att musklerna arbetar och behöver mer syre, dvs. att andningsfrekvensen måste höjas
  13. Vilka två kategorier kan innehållet i cigarrettrök indelas i? Och hur påverkar cigarrettrök människokroppen – beskriv minst fem olika effekter.
  14. Ange 3 sjukdomar i andningsorganen utöver de som orsakas av cigarrettrökning och redogör för orsaker, symtom och behandling.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Loggarna ska skickas in senast i morgon onsdag (23/9) kl 18.00. Se kursplaneringen. Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof Reimer som hjälper till på kursen nu under vecka 39 och under vecka 40.

Lycka till Anders


Vecka 39 (21/9-25/9)

Den här veckan kommer Olof Reimer som också är lärare i biologi att svara på frågor och titta på loggen, som ska skickas in senast på onsdag kl 18.00. Se kursplaneringen.

Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.


Fredag 18/9

Cirkulation
Läs om  hjärtat och blodet B2 144, 148-154, DM 28-29 och här fram till “Blodomloppet transporterar syre och näring”
Se film 3-9 härPowerpoint finns här och här.

Uppgift .

  1. Redogör utförligt för hjärtats arbete (vad som sker vid olika tidpunkter) från att en viss mängd syrefattigt blod når hjärtat till dess att det syrerikt pumpas ut i stora kretsloppet igen.
  2. Förklara med hjälp av bilder och förklarande text hur våra skelettmuskler hjälper till med blodcirkulationen.
  3. A. Beskriv de röda blodkropparna utförligt.
    B. Beskriv utförligt hur blodets levring går till.
  4. Beskriv utförligt den så kallade blodplasman. Namnge minst fem komponenter den innehåller varav minst två plasmaproteiner och nämn också något om vad dessa uträttar.
  5. Vad menas med systoliskt respektive diastoliskt tryck och vad är normala värden
  6. Förklara vad som menas med motströmsprincipen och minst en annan anpassning olika djur gjort för att reglera värmeavgivningen till omgivningen. Använd bilder när du svarar.
  7. Vad arterioskleros. Redogör utförligt vad som sker i vävnaderna samt orsaker, symtom och behandling och hur arterioskleros kan förebyggas.
  8. Förklara vad en så kallad hjärtinfarkt är. Vad har skett i vävnaderna, symtom och hur kan den behandlas.
  9. Nämn och förklara tre andra sjukdomar i hjärt- kärlsystemet, redogör för orsaker, symtom och behandling.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Nästa vecka kommer en god vän till mig som heter Olof Reimer som också är lärare i biologi att svara på frågor och titta på loggarna, som ska skickas in senast på onsdag kl 18.00. Se kursplaneringen.

Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.

Lycka till Anders


Onsdag 16/9

Cirkulation
Läs om  blodomlopp och blodkärl B2 140-143, 145-146, DM 28-29 och här och resten av artikeln (de olika styckena) om blodkärlen.
Se film 1 och 2 härPowerpoint finns här.

Uppgift .

  1. Vad menas med öppet blodomlopp? Hur kan flygande och energikrävande insekter klara sig med ett förhållandevis ineffektivt och öppet blodomlopp
  2. Vad skiljer de jämnvarma ryggradsdjurens blodomlopp från de växelvarma djurens?
  3. Beskriv med hjälp bilder skillnader i uppbyggnad och funktion mellan artärer och vener
  4. Förklara vad ”sfinktrar” är och vilken roll de har i blodcirkulationen
  5. Beskriv kapillärernas uppbyggnad redogör också för orsak och verkan när det gäller hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck när det gäller kapillärerna
  6. Redogör utförligt för hur ämnesutbytet mellan kapillärerna och de omgivande vävnaderna går till och hur förutsättningarna förändras i slutet av kapillärerna jämfört med i början.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Tisdag 15/9

Läs om muskler och senor, B2 191, 193-195, DM 36-37 och här.
Se film 4-8 här. Översikt över några kroppens muskler och deras namn finns här. Repetera  B2 196-199.

Uppgift .

  1. Vi har tre typer av muskler i människokroppen? Skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Åskådliggör var och en av dem översiktligt med en schematisk bild.
  2. Namnge 10 olika skelettmuskler, beskriv var de finns och vilket arbete de kan utföra.
  3. Beskriv övergången mellan skelettmuskler, senor och skelett. Redogör också för vad senorna är uppbyggda av, hur de är uppbyggda och vad senskidor och slemsäckar har för funktion.
  4. Beskriv med hjälp av bilder och text i detalj en skelettmuskels uppbyggnad.
  5. Förklara varför skelettmuskelceller har flera kärnor och är rika på mitokondrier.
  6. Rita en eller flera detaljerade bilder och beskriv vad som sker i en skelettmuskels minsta funktionella enhet vid en kontraktion. Namnge olika strukturer du har med i din bild/dina bilder.
  7. Förklara varför muskelmassan degenererar i en specifik muskel om den inte används.
  8. När man säger att skelettmuskler arbetar antagonistiskt vad menar man då? Förklara och åskådliggör översiktligt med en schematisk bild.
  9. Vad är träningsvärk och hur uppstår det. Beskriv vad som sker i musklerna.
  10. Vad menas med ”hjärtinfarkt” och på vilka sätt kan en hjärtinfarkt behandlas?
  11. Nämn och beskriv 4 andra skador/sjukdomar som drabbar eller ger symtom i musklerna.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Fredag 11/9

Idag börjar vi med avsnittet “Människans fysiologi” som vi kommer att arbeta med en stor del av tiden under resten av kursen. Första delen handlar om  “Rörelse, ämnesomsättning och immunförsvar”. Det är mycket som ska gås igenom och tempot kommer att vara högt

Vi börjar idag med grunder när det gäller kroppens funktion, en översikt av kroppens organsystem och därefter om skelettet och ledernas uppbyggnad och funktion.

Läs först B2 101-107, DM 26-27 om grunder för kroppens funktion och om de olika organsystemen. Mer om och bilder av vävnader här. Titta på film 1-4 här
Läs därefter om skelett och leder B2 189-193, 196-199 DM 38-39 och här. Se film 1-3 här. Bilder av  kroppens organsystem och organ (för hela avsnittet “Människans fysiologi”) finns här

Uppgift .

  1. Ange och förklara 6 olika kemiska eller fysiologiska förhållanden som kroppen reglerar och strävar efter att hålla på en jämn nivå.
  2. Förklara följande begrepp: a) vävnad b) organsystem
  3. Namnge och beskriv utförligt 4 olika vävnadstyper
  4. Räkna upp 11 organsystem hos människan, ange huvudsakliga delar och övergripande funktioner för var och en av dem.
  5. Rita en detaljerad bild av ett större rörben, namnge olika delar och förklara uppbyggnad och funktion.
  6. Ange 4 olika ledtyper och ge exempel på var de finns i kroppen
  7. Rita en detaljerad bild av en led med dess kapsel, ledvätska mm, namnge olika delar och förklara uppbyggnad, funktion och två vanliga skador.
  8. Förklara;
    – ledband/ligament
    – korsband
  9. Beskriv ryggradens uppbyggnad.
  10. Vad menas med diskbråck, beskriv orsaker (varför/hur det uppstår) och symtom/effekter på kort och lång sikt. Diskbråck drabbade tidigare främst äldre personer och då i ländryggen, på
    senare år har det dock blivit vanligt bland unga och då i nacken – varför tror du?
  11. Vad menas med artros ange orsaker och symtom.
  12. Vad menas med osteoporos ange orsaker och typiska följder/skador/frakturer.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Tisdag 8/9

Egen studietid inför provet i morgon.

/Anders


Fredag 4/9

Studieavstämning. Skicka senast kl 09.30 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 1/9 redovisade.  Senare under dagen i dag eller senast på måndag 7/9 får du besked om din logg är godkänd och var och när du i så fall ska skiva provet.

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 2 logg – 200904

/Anders


Onsdag 2/9

Jobba klart med de utdelade uppgifterna och skicka senast på fredag kl 09.30 in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 1/9 redovisade.
(= Studieavstämning 1b).

Att loggen är inskickad i tid och godkänd är en förutsättning för att  bli kallad till provet nästa vecka.

Lycka till! Anders


Tisdag 1/9

Läs om “Prokaryota celler” B2 s 42-47 och “Virus” B2 s 48-51, se film 1-8 här och de tre sista bilderna här.

Uppgift .

  1. Vilka tre övergripande domäner delas alla organismer in i?
  2. Beskriv likheter och skillnader mellan Bakterier och Arkéer
  3. Vad talar för att arkéerna är närmare släkt med eukaryoterna än vad bakterierna är?
  4. Nämn och beskriv kort 5 områden där bakterier är till direkt nytta för oss människor.
  5. Man pratar om grampositiva och gramnegativa bakterier, vad syftar det på och kan man säga något generellt om dem?
  6. Ge exempel på metaboliska vägar som finns hos arkéer och bakterier men som saknas hos eukaryoter.
  7. Hur kan arkéer och bakterier få nya egenskaper?
  8. Rita en schematisk bild på någon typ av virus och sätta ut namn på olika strukturer (minst 3) samt förklara vad som är typiskt för virus och hur de fungerar.
  9. Förklara vad en bakteriofag är och på vilket sätt de kan vara till nytta för oss människor när det gäller medicinska tillämpningar.
  10. Förklara hur man i filmklippet (film 7, den näst sista filmen) beskriver effekterna på människokroppen när coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 infekterar och varför det är så mycket farligare än ett vanligt influensavirus.

Lycka till! Anders


Fredag 28/8

Jobba klart med uppgifterna i loggen till och med uppgiften onsdag (26/8). Före provet v37 återstår nu  avsnittet “Celler och virus” som vi arbetar med under nästa vecka. Börja gärna redan nu titta på : “Prokaryota celler” B2 s 42-47 och “Virus” B2 s 48-51, film 1-6 här och de tre sista bilderna här.

Lycka till! Anders


Onsdag 26/8

Läs om ER, Golgi, Lysosomen samt cellers samverkan B2 37-41, DM 54-57  och titta på film 8-10 här .

Uppgift .

  1. Förklara utförligt skillnaden mellan det endoplasmatiska nätverket och golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och funktion (vad som uträttas).
  2. Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion i detalj och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
  3. Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.

Lycka till! Anders


Tisdag 25/8

Läs om Cellmembranet, osmos och cellskelettet B2 26-36,
DM 48-49, 54-55  och på film 1-7 här 

Uppgift .

  1. Beskriv och förklara med hjälp av bilder och text hur cellmembran är uppbyggt
  2. Förklara cellmembranets funktion
  3. Förklara begreppen osmos respektive vattenpotential
  4. Förklara vad som menas med koncentrationsgradient
  5. Förklara och åskådliggöra vad som menas med passivt respektive aktivt ämnesutbyte på cellnivå
  6. Förklara vad som menas med endocytos och exocytos, samt ge exempel på var det sker.
  7. Namnge och beskriv med enkla bilder och text de tre typer av proteintrådar som bygger upp cellskelettet i en cell.
  8. Förklara de olika proteintrådarnas huvudsakliga funktion i cellen.

Lycka till! Anders


Fredag 21/8

Repetera cellandningen och arbeta sedan vidare med delprocesserna. Läs B2 23-26, DM 52-53. Titta på film 4, 6-13 här och bild 1-5 och 7 här

Uppgift .

  1. Redogör med hjälp av bilder och ett schema (se nedan) för cellandningen – uppdelat på de 5 delprocesserna;
    1. Glykoysen
    2. Bildning av Acetyl-Coenzym A
    3. Citronsyracykeln
    4. Elektrontransportkedjan
    5. Oxidativ fosforylering

Ditt schema ska innehålla dessa tre kolumner:

Delprocess           Plats            Syfte/produkter

Under “Delprocess” skriver du “1. Glykolysen” osv

Under “Plats” skriver du var i cellen eller mitokondrien delprocessen sker

Under “Syfte/produkter” skriver du vad som bildas/blir slutprodukt/er i den processen och vilken funktion det har.

Lycka till! Anders


Onsdag 19/8

Idag börjar vi med avsnittet “Cellbiologi”
Läs om cellens byggstenar B2 10-18, DM 48-49, och om den eukaryota cellens arbetssätt & cellandningen B2 19-26, DM 52-55
Titta på film 1 och 2 här, film 1-4, 7, 9, 11 och 13 här och film 1 och 3 här

Uppgift .

  1. Beskriv med text och en enkel bild visa grundstrukturen för:
    – Proteiner
    – Polysackarider
  2. Ge exempel på fiberproteiner respektive globulära proteiner
  3. Förklara vilken roll glykogen har i djurceller
  4. Redogöra med text och enkla bilder för uppbyggnad och skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och (m)RNA.
  5. Definiera ämnesgruppen lipider
  6. Beskriv funktion (i levande organismer) och med en enkel bild visa grundstrukturen för: Fetter respektive Fosfolipider
  7. Visa med en enkel bild visa grundstrukturen för molekylerna ADP och ATP och förklara deras roll i celler och vävnader
  8. Beskriv hur enzymer är uppbyggda och förklara deras roll i celler och vävnader
  9. Beskriv med en enkel bild hur enzymer arbetar

Lycka till! Anders


Tisdag 18/8

Studieavstämning 1a
Jobba klart med loggdokumentet fram till uppgiften i fredags (14/8) och skicka in loggen senast 18.00 idag.

På onsdag 19/8 börjar vi med avsnittet “Cellbiologi” börja gärna redan nu titta på :
Cellens byggstenar B2 10-18, DM 48-49,
Den eukaryota cellens arbetssätt & cellandningen DM 52-55
och filmerna här och här

Lycka till! Anders


Fredag 14/8

Läs  s 89-99 i boken “Biologi 2” (B2),  titta på film de två först och tre sista filmerna här och repetera bild 11-15 här.

Uppgift .

  1. Förklara vad växthormoner är
  2. Förklara med bilder och text hur följande påverkar hur en växt växer.
    a. ljus
    b. gravitation
    c. fuktighet
    d. temperatur
    e. beröring
    f. 5 olika växthormoner
  3. Beskriv hur en nybildad växtcell kan växa i storlek
  4. Förklara kort hur trädens årsringar bildas
  5. Nämn och förklara kort hur frön bildas och  olika sätt frön kan spridas
  6. Förklara hur svampar får energi?
  7. Förklara med bilder och text skillnaden mellan jästceller, hyfer och mycel
  8. Nämn och förklara kort tre sätt svampar kan vara till nytta och tre sätt de kan vara skadliga på.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg. Lycka till Anders


Onsdag 12/8

Repetera s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2),  titta på film 7-9 här och repetera bild 7 här.

Uppgift .

  1. Rita en bild och beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen.
  2. Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
    ljusinfångande reaktionen?
  3. Beskriv med egna ord vad som händer vid den koldioxidbindande
    reaktionen.
  4. Redogör för det cykliska förlopp, vid vilket koldioxid fixeras, och
    ”råvaror” för tillverkning av glukos bildas.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg. Lycka till Anders


Tisdag 11/8

Läs s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2), titta på film 6 och 7 här, film 5 och 6 här och bild 5-7 här.

Uppgift .

  1. Vilka är utgångsämnena (reaktanterna) i fotosyntesen?
  2. Vad bildas vid fotosyntesen?
  3. Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen (summaformeln)!
  4. Fotosyntesen består i själva verket av två delreaktioner. Vad kallas de?
  5. Vad är en kloroplast?
  6. Rita en kloroplast i genomskärning.
    a. Vad heter de strukturer där ljuset fångas upp?
    b. Vad består dessa strukturer av?
  7. Vad har klorofyllet till uppgift?
  8. Beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen!
  9. Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
    ljusinfångande reaktionen?

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders


Fredag 7/8

Har du inte skickat ett mejl från den mejladress du vill bli kontaktad på så gör det först. Skriv ditt namn och kurs i mejlet och bifoga gärna också ett foto.

Titta på film 1-4 här, på bild 1-4  här och läs mer om växters byggnad och vattentransport här.  Läs om svampars byggnad här,  titta på bild 11-15  här och titta på film 11 och 12 här. Du som redan har boken “Biologi 2” kan även titta i den s10-12, 73-79 och 96-98.
Uppgift 1. Rita en enkel bild av en växt och visa och förklara 10 viktiga strukturer.  Förklara också begreppet vattenpotential och hur/varför den påverkar vattenflödet till rötterna och upp till bladen hos växter.
Uppgift 2. Rita en enkel bild av en svamp som består av hyfer (=flercellig svamp) och visa och förklara 6 viktiga strukturer. Förklara också hur flercelliga svampar bryter ner annat organiskt material i sin omgivning och tar upp näring från det. Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders


Torsdag 6/8

Börja med att skicka ett mejl från den mejladress du vill bli kontaktad på. Skriv ditt namn och kurs i mejlet och bifoga gärna också ett foto.

Titta på film 2-7  här, läs här och titta på bilder här. Uppgift. Rita bilder på en växtcell, en djurcell och en svampcell sätt ut namn på olika delar och organeller. Fota dina bilder och lägg in dem i din logg. Visa på likheter och skillnader mellan dessa celltyper. Förklara också vad de olika delarna och organellerna uträttar i respektive cell.
Lycka till Anders


Kursinnehåll

Kursen inleds med ett avsnitt om växters och svampars uppbyggnad följt av en fördjupning när det gäller fotosyntesens- och cellandningens biokemiska processer. Därefter följer avsnitt om människokroppens anatomi, fysiologi och livscykler och slutligen en projektuppgift om forskning och vetenskaplig publicering.  I kursen ingår också  ett antal laborationer.

Litteratur och webbmaterial till kursen

Litteratur, två böcker – du behöver båda.
* Biologi 2 ISBN: 978-91-47-08590-3, fjärde upplagan, Förlag: Liber
* Den unika människan ISBN: 978-82-535-3045-1 andra upplaga,
Förlag: Bonnier
Webbmaterial på webbplatsen: i-edu.se/biologi-2/

Kursorganisation

Hemstudier på grund av coronapandemin
Ingen undervisning ges på plats i skolan. Du behöver därför studera hemma eller på annan lämplig plats. Studieanvisningar och ”lektions”uppgifter läggs vid varje schematillfälle ut på webbplatsen i-edu.se/biologi-2/ Utifrån dem och det du studerat gör du egna anteckningar, en studielogg minst tre gånger i veckan. Studieloggen ska skrivas med Times New Roman 12p, enkelt radavstånd. Det du skriver i din logg ska du ha formulerat själv, du kan inte kopiera textavsnitt eller bilder som någon annan producerat. Datera i loggen enligt lektionsuppgifternas datum. Titta också på filmerna till de aktuella studieavsnitten och arbeta med repetitionsfrågorna. Jag kommer be dig skicka in din logg mm med jämna mellanrum. Det du skickar ska vara i Word eller PDF-format. Biologi 2 är en kurs som förutsätter 2 timmar studier 5 dagar i veckan eller totalt 10 timmar/vecka.

För att klara kursen är det viktigt att du kommer igång med studierna redan från början. Skaffa kursböckerna så fort som möjligt! Läs angivna sidor i böckerna och gå in på webbplatsen
i-edu.se/biologi-2/ där förklarande videoklipp och mycket annat material till alla moment finns, arbeta med uppgifterna och titta också regelbundet på planeringen så du vet vad som kommer närmast i kursen, det underlättar förståelsen när vi sedan kommer dit. Att förstå olika begrepp och utveckla språket när det gäller naturvetenskap är ett viktigt inslag under kursen.

Laborationer och labbrapporter:
Två-tre laborationer på plats i skolan, labbrapport lämnas in inom 7 dagar.

Prov:
Tre skriftliga prov på plats i skolan. Studieloggen på aktuella avsnitt ska vara inlämnad och godkänd för att bli kallad till prov. Vid missat prov/ej godkänt resultat ges en omprovsmöjlighet vid kursens slut under förutsättning att studieloggen och alla labbrapporter är inlämnade och godkända.

Projektuppgift:
En projektuppgift som presenteras inför övriga i klassen på kursens webbplats https://i-edu.se/elevarbeten/

Info och mejlkommunikation.
All info om kursen ges här på i-edu.se/biologi-2/ och all mejlkommunikation sker via anders.inghage@norrkoping.se

Studieaktivitet:
Komvux är en utbildning för vuxna. Du förutsätts studera självständigt, skicka in din studielogg vid angivna tidpunkter och repetera till prov på egen hand. Din studieaktivitet är avgörande för att klara kursen och nå ett bra betyg. Det är ofta mycket svårt att ta ikapp det du missat. Om du inte varit aktiv i 3 veckor utan giltig orsak stryks du från kursen.

Jag hoppas du kommer tycka att kursen är intressant och givande. Material hittar du i kursböckerna och på i-edu.se/biologi-2/

Välkommen!
Anders