Läs, se & uppgifter

Biologi 2 Ht-21


Fredag 22/10 & Måndag 25/10

Kroppens försvar, lymfsystemet & immunförsvaret
Läs DM 86-93, B2 164-176, här och här, ladda ner power point här och se film 4-8 här.

Uppgifter.

  1. Förklara vad som menas med antigen, samt ge exempel på tre olika typer av antigen.
  2. Lymfsystemet vad är det? Beskriv uppbyggnaden och funktion översiktligt.
  3. Vad menas med lymfknutor var finns de, samt beskriv lymfknutornas uppbyggnad och funktion.
  4. Vilka är de lymfatiska organen och vilken roll har de?
  5. Beskriv översiktligt det medfödda försvaret och dess olika delar
  6. Beskriv översiktligt det adaptiva försvaret och dess olika delar
  7. Beskriv olika typer av B-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
  8. Beskriv olika typer av T-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
  9. Beskriv vad som menas med antikroppar och hur de bildas
  10. Förklara vad som menas med HLA-antigen och vilken roll det har i immunförsvaret
  11. Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
  12. Beskriv en normal immunförsvarsreaktion från det att en person via luften exponeras för ett antigen (t ex ett virus) – sjukdomen bryter ut – och till dess att immunförsvaret har kämpat
    ner antigenet och immunsvaret stängs av.

Lycka till  Anders


Onsdag 20/10

Huden
Läs DM 68, 86, B2 233, 164 och här samt se film 1-3 här

Uppgifter.

  1. Rita en detaljerad egen bild av huden och dess olika lager. Namnge de olika lagren och minst ytterligare fem strukturer i huden och förklara uppbyggnad och funktion.
  2. Beskriv och förklara minst fem fysiologiska funktioner vår hud har för oss/vår kropp (tänk då även på vilka funktioner djupare lager har)
  3. Nämn och beskriv kort tre olika typer av körtlar som finns i vår hud.
  4. Ge tre exempel med förklaring på hur huden bidrar till kroppens försvar.
  5. Förklara varför tvål och rengöringsmedel av olika slag är negativa för vår hud.
  6. Förklara var i huden melanin produceras och visa med en bild vilken roll det har.

Lycka till  Anders


Fredag 15/10

Egen studietid för inläsning, komplettering av loggen, arbete med labbrapporten och repetition inför provet på plats i skolan på måndag 18/10.

Är din logg godkänd får du under dagen idag ett mejl med uppgift om sal och provtid som gäller för dig på måndag.

Lycka till Anders!


Onsdag 13/10

Laboration på plats i skolan kl 14.00-15.45 sal A360.

Uppgift.

Utgå från labbhandledningen och skriv en utförlig labbrapport. Se hur labbrapporten ska skrivas här. Skicka in din färdiga labbrapport senast torsdag 21/10.

Labbrapporten ska vara ett separat dokumentet som du döper så här:

Ditt förnamn. Efternamn, Bi2, labbrapport dissektion – 211013

/Anders


Måndag 11/10

Labben är flyttad till onsdag!

Fortsätt arbeta med uppgiften förberedelse inför den stora dissektionslabben (se nedan). Får du tid över så repetera och plugga inför provet nästa måndag (se logguppgifter 15/9-1/10)

Uppgift.

Titta på dissektionsfilmerna här och gå igenom labbhandledningen som finns här, gå igenom frågorna så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Repetera också här hur labbrapporten ska skrivas.

Labben sker på plats i skolan sal A360 på onsdag 13/10 kl 14.00-15.45

Vi ses! Anders


Fredag 8/10

Förberedelse inför den stora dissektionslabben på onsdag nästa vecka (13/10) kl. 14.00-15.45. (På måndag blir det en digtal uppgift)

Labben är alltså flyttad till onsdag nästa vecka!

Uppgift.

Titta på dissektionsfilmerna här och gå igenom labbhandledningen som finns här, gå igenom frågorna så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Repetera också här hur labbrapporten ska skrivas.

Labben sker på plats i skolan sal A360 på onsdag 13/10 kl 14.00-15.45

/Anders


Onsdag 6/10

Utsöndring & vätskebalans
Läs om utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 156-163, DM 34-35 och härhär och här. Se också film 1-3 här

Uppgift .

  1. Redogör utförligt för njurarnas funktion. Använd bilder och förklarande text när du svarar.
  2. Vad är ADH, vilken roll har det i kroppen och hur regleras produktionen av ADH?
  3. Beskriv 3 sätt vätskebalans/utsöndring regleras hos andra djur än människan.
  4. Vad menas med njursten, Redogör för orsaker, symtom och behandling.
  5. Vad menas med urinvägsinfektion nämn bidragande orsaker, symtom och behandling.
  6. Varför är urinvägsinfektion vanligare och potentiellt farligare hos kvinnor jämfört med hos män.
  7. Utöver njursten och urinvägsinfektion, ange 3 sjukdomar i lever eller njurar och redogör för orsaker, symtom och behandling.

Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

På fredag dag kommer en förberedelseuppgift  inför den stora dissektionslabben på måndag nästa vecka att läggas ut här på kurssidan.

Lycka till Anders


Måndag 4/10

Studieavstämning 2
Skicka senast kl 14.00 idag in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in idag ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 11/8 till den senaste (1/10). All text och alla bilder ska du ha producerat själv. Godkänd studielogg är en förutsättning för kallelse till betygsgrundande prov.

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 211004

Lycka till! Anders


Fredag 1/10

Matspjälkningen – kost och hälsa
Läs B2 123-127 och härhär och här, repetera också DM 48-49.

Uppgifter.
(Flera av frågorna behöver du söka svar på själv bland seriösa källor på nätet, ange då källan efter ditt svar.)

  1. Nämn några cancertyper där det finns ett samband med kosten.
  2. Beskriv kunskapsläget när det gäller fetter och sjukdom. Vilka fetter diskuteras, vilka sjukdomstillstånd orsakar de och hur sker detta.
  3. Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar utöver cancer. Nämn och förklara kort fem  av dessa sjukdomstillstånd.
  4. Ange 3 sjukdomar i matspjälkningskanalen och redogör för orsaker, symtom och behandling.
  5. Nämn och förklara kort fem olika livsmedel och ämnen som anses skydda mot cancer och andra sjukdomstillstånd.
  6. Baljväxter av olika slag är hälsosamma av flera anledningar, nämn och förklara minst fyra anledningar till det.
  7. Hur bör fördelningen av kostintaget över dagen vara. När bör huvuddelen av näringsintaget ske och när bör man minimera intaget. Ge minst två förklaringar till det.
  8. Citronvatten är en mycket bra måltidsdryck, det påverkar näringsupptaget positivt. Förklara hur.
  9. Hur mycket vätska bör man normalt få i sig under en dag – och varför är det viktigt. Nämn och förklara några sätt som det främjar hälsan/motverkar ohälsa och sjukdom hos oss.
  10. Popcorn och te innehåller ämnen som är bra för oss. Nämn vilka ämnen det är och varför de är hälsosamma för oss.

På måndag 4/10 (i onsdags råkade jag skriva ett annat datum!) är det dags för studieavstämning då du senast 14.00 ska skicka in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 11/8 till den sista idag fredag 1/10. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 211004.

Lycka till Anders!


Onsdag 29/9

Matspjälkningen – kost, ämnesomsättning mm
Läs om kost, ämnesomsättning och olika näringsämnen vi behöver. B2 117-122, DM 48-49 och här. Se film 5 (mer om leverns funktioner), film 6 om bukspottkörteln och film 7-9 om vitaminer och mineraler här. Repetera filmer 1-4 om du behöver. Vill du fördjupa dig när det gäller olika näringsämnen kan du välja ämnesgrupp i listan till vänster på den här sidan men bortse från övrigt på den webbplatsen.

Uppgifter.

  1. Vilka näringsämnen tas upp av blodet respektive lymfan, var (vilket organ) transporteras de huvudsakligen till och vad sker med dem där.
  2. Varför behövs fett i människans kost?
  3. Redogör för proteiners olika funktioner i kroppen – ge 7 exempel.
  4. Beskriv också sambandet mellan proteinbrist och det ödem som drabbar människor med sjukdomen kwashiorkor.
  5. Redogör utförligt för D-vitaminets roll i människokroppen samt kort 8 andra vitaminer. Goda födokällor, funktion och bristsymtom
  6. Ge exempel på 6 viktiga mineralämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Goda födokällor, funktion och bristsymtom

Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

På måndag 6/10 är det dags för studieavstämning då du senast 14.00 ska skicka in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 11/8 till den sista på fredag 1/10. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 211006.

Lycka till Anders!


Måndag 27/9

Matspjälkningen
Läs om matspjälkning och om matspjälkningskanelens delar och olika funktioner B2 108-117, DM 32-35 och här.
Se film 1-4 härPowerpoint finns här.

Uppgifter.

  1. Visa med en schematisk bild vad fast föda passerar på vägen genom matspjälkningskanalen från det att du tar en tugga till dess att resterna lämnar kroppen.
  2. Förklara kort vad som händer i munhålan, vid struplocket, i matstrupens muskulatur, i magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och tjocktarmen.
  3. Namnge 2 enzymer och 2 andra substanser som utsöndras i magsäcken. Redogör för vilken/vilka funktioner var och en av dessa enzymer/substanser har.
  4. Namnge 6 enzymer utöver de i fråga 2 och redogör för var/i vilka celler de produceras, var de utsöndras och vilken funktion de har.
  5. A. Beskriv levern översiktligt. B. Redogör för 7 viktiga funktioner som levern har och för 3 av dessa mer i detalj hur det sker.
  6. Varför bildas gallstenar om halten kolesterol i gallan blir stor i förhållande till halterna gallsalter och fosfolipider?
  7. Rita bilder markera viktiga detaljer och förklara med text utförligt hur tunntarmens vägg är konstruerad.
  8. Ge 2 exempel och förklara vilken nytta bakterierna i tjocktarmen gör?

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.

Lycka till Anders!


Fredag 24/9

Andning, gasutbyte och hälsa
Läs B2 128-139, DM 30-31 och här, se film 1-6 härPowerpoint finns här.

Uppgifter. 

  1. Ge 3 exempel djur som har andningsorgan som på olika sätt skiljer sig från människans andningsorgan. Beskriv dessa olika andningsorgans uppbyggnad och förklara funktionen hos var och en av dem.
  2. Nämn och beskriv kort tre funktioner vår näsa har när det gäller andningen.
  3. Vad är det som gör att luften kommer till lungorna när du andas
  4. Beskriv hur dina lungor är uppbyggda. Visa med bilder var gasutbytet sker i lungorna.
  5. Beskriv med hjälp av detaljerade bilder och i detalj förklarande text hur gasutbytet sker mellan luften vi andas och blodet – och vad det är som driver att gasutbytet sker.
  6. Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan blodet i blodkärlen och den omgivande vävnadsvätskan.
  7. Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan cellernas insida och den omgivande vävnadsvätskan (interstitiella vätskan).
  8. Beskriv hur pH värdet i blodet, vävnadsvätskan och cellernas insida förändras under fysisk ansträngning och hur det påverkar gasutbytet.
  9. Hur känner andningscentrum i hjärnan av att musklerna arbetar och behöver mer syre, dvs. att andningsfrekvensen måste höjas.
  10. Ange 3 sjukdomar i andningsorganen utöver de som orsakas av cigarrettrökning och redogör för orsaker, symtom och behandling.
  11. Förklara den fysiologiska bakgrunden till astma (vad som sker i luftvägarna).
  12. Nämn tre effekter KOL har på luftvägarna och med hjälp av bilder visa vad som sker i lungvävnaden.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.

Lycka till! Anders


Onsdag 22/9

Cirkulation – Blodet samt Cirkulation och hälsa
Om blodet B2 150-152, DM 29, Cirkulation och hälsa B2 153-155 och här. Se film 9-18 här

Uppgifter.

  1. A. Beskriv de röda blodkropparna utförligt.
    B. Beskriv utförligt hur blodets levring går till.
  2. Beskriv utförligt den så kallade blodplasman. Namnge minst fem komponenter den innehåller varav minst två plasmaproteiner och nämn också något om vad dessa uträttar.
  3. Vad är arterioskleros. Redogör utförligt vad som sker i vävnaderna samt orsaker, symtom och behandling och hur arterioskleros kan förebyggas.
  4. Vad är egentligen kolesterol? Förklara utförligt.
  5. Vad används kolesterol till i kroppen?
  6. Vad står förkortningen LDL respektive HDL för?
  7. Förklara skillnaden i funktion mellan lipoproteinerna  LDL respektive HDL.
  8. Förklara vad som menas med angina pectoris, ange orsaker, symtom och behandling.
  9. Vid vilka värden anses man ha högt blodtryck? Vilka hälsorisker finns om man har högt blodtryck?
  10. Vid vilka värden anses man ha lågt blodtryck? Vilka hälsorisker finns om man har lågt blodtryck?
  11. Förklara vad en så kallad hjärtinfarkt är. Vad har skett i vävnaderna, symtom och hur kan den behandlas, och vad den långsiktiga effekten av en hjärtinfarkt blir.
  12. Nämn och förklara 2 andra problem/sjukdomar i hjärt- kärlsystemet och redogör för orsaker, symtom och behandling.

Lycka till!


Måndag 20/9

Cirkulation
Blodomlopp, blodkärl, hjärta, ämnesutbyte & temperaturregering
Läs B2 140-149 DM 28-29 och här. Se film 1-8 här

Uppgifter.

  1. Vad menas med öppet blodomlopp? Hur kan flygande och energikrävande insekter klara sig med ett förhållandevis ineffektivt och öppet blodomlopp
  2. Vad skiljer de jämnvarma ryggradsdjurens blodomlopp från de växelvarma djurens?
  3. Beskriv med hjälp bilder skillnader i uppbyggnad och funktion mellan artärer och vener
  4. Redogör utförligt för hjärtats arbete (vad som sker vid olika tidpunkter) från att en viss mängd syrefattigt blod når hjärtat till dess att det syrerikt pumpas ut i stora kretsloppet igen.
  5. Förklara med hjälp av bilder och förklarande text hur våra skelettmuskler hjälper till med blodcirkulationen.
  6. Vad menas med systoliskt respektive diastoliskt tryck och vad är normala värden
  7. Förklara vad ”sfinktrar” är och vilken roll de har i blodcirkulationen
  8. Beskriv kapillärernas uppbyggnad redogör också för orsak och verkan när det gäller hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck när det gäller kapillärerna
  9. Redogör utförligt för hur ämnesutbytet mellan kapillärerna och de omgivande vävnaderna går till och hur förutsättningarna förändras i slutet av kapillärerna jämfört med i början.
  10. Förklara vad som menas med motströmsprincipen och minst en annan anpassning olika djur gjort för att reglera värmeavgivningen till omgivningen. Använd bilder när du svarar.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.

Lycka till! Anders


Fredag 17/9

Muskler & senor, rörelseapparaten & hälsa
Muskler & senor B2 191, 193-195, DM 36-37 och här.
Se film 4-8 härÖversikt över några kroppens muskler och deras namn finns här. Rörelseapparaten & hälsa B2 196-199.

Uppgifter.

  1. Vi har tre typer av muskler i människokroppen? Skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Åskådliggör var och en av dem översiktligt med en schematisk bild.
  2. Namnge 6 olika skelettmuskler, beskriv var de finns och vilket arbete de kan utföra.
  3. Beskriv övergången mellan skelettmuskler, senor och skelett. Redogör också för vad senorna är uppbyggda av, hur de är uppbyggda och vad senskidor och slemsäckar har för funktion.
  4. Beskriv med hjälp av bilder och text i detalj en skelettmuskels uppbyggnad.
  5. Förklara varför skelettmuskelceller har flera kärnor och är rika på mitokondrier.
  6. Rita en eller flera detaljerade bilder och beskriv vad som sker i en skelettmuskels minsta funktionella enhet (sarkomer) vid en kontraktion. Namnge olika strukturer i din bild/dina bilder.
  7. Förklara varför muskelmassan degenererar i en specifik muskel om den inte används.
  8. När man säger att skelettmuskler arbetar antagonistiskt vad menar man då? Förklara och åskådliggör översiktligt med en schematisk bild.
  9. Vad är träningsvärk och hur uppstår det. Beskriv vad som sker i musklerna.
  10. Vad menas med ”hjärtinfarkt” och på vilka sätt kan en hjärtinfarkt behandlas?
  11. Nämn och beskriv 4 andra skador/sjukdomar som drabbar eller ger symtom i musklerna.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till! Anders


Onsdag 15/9

Idag börjar vi med avsnittet “Människans fysiologi” som vi kommer att arbeta med en stor del av tiden under resten av kursen. Första delen handlar om  “Rörelse, ämnesomsättning och immunförsvar”. Det är mycket som ska gås igenom och tempot kommer att vara högt

Avsnittet idag handlar om grunder när det gäller kroppens funktion, en översikt av kroppens organsystem och om skelettet och ledernas uppbyggnad och funktion.

Läs först B2 101-107, DM 26-27 om grunder för kroppens funktion och om de olika organsystemen. Mer om och bilder av vävnader här. Se film 1-5 här
Läs därefter om skelett och leder B2 189-193, 196-199 DM 38-39 och här. Se film 1-3 härBilder av  kroppens organsystem och organ (för hela avsnittet “Människans fysiologi”) finns här

Uppgifter.

  1. Ange och förklara 6 olika kemiska eller fysiologiska förhållanden som kroppen reglerar och strävar efter att hålla på en jämn nivå.
  2. Förklara följande begrepp: a) vävnad b) organsystem
  3. Namnge och beskriv utförligt 4 olika vävnadstyper
  4. Räkna upp 11 organsystem hos människan, ange huvudsakliga delar och övergripande funktioner för var och en av dem.
  5. Rita en detaljerad bild av ett större rörben, namnge olika delar och förklara uppbyggnad och funktion.
  6. Ange 4 olika ledtyper och ge exempel på var de finns i kroppen
  7. Rita en detaljerad bild av en led med dess kapsel, ledvätska mm, namnge olika delar och förklara uppbyggnad, funktion och två vanliga skador.
  8. Förklara;
    – ledband/ligament
    – korsband
  9. Beskriv ryggradens uppbyggnad.
  10. Vad menas med diskbråck, beskriv orsaker (varför/hur det uppstår) och symtom/effekter på kort och lång sikt. Diskbråck drabbade tidigare främst äldre personer och då i ländryggen, på
    senare år har det dock blivit vanligt bland unga och då i nacken – varför tror du?
  11. Vad menas med artros ange orsaker och symtom.
  12. Vad menas med osteoporos ange orsaker och typiska följder/skador/frakturer.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Se också uppdaterad kursplanering här

Lycka till Anders


Fredag 10/9

Ämnesfördjupning virus
Repetera B2 48-51 läs mer härse film 9-12 här och bild här

Uppgifter.

  1. Nämn och förklara två sätt som nya virusvarianter utvecklats.
  2. Nämn och förklara kort de 7 “livscykel”steg alla virus genomgår.
  3. Nämn 3 olika typer av virus/virusfamiljer (virus som har olika form/uppbyggnad), beskriv dem kort och vilka celler de angriper.
  4. A. Beskriv hur det coronavirus som orsakar covid-19 angriper en människa och vad det är som i värsta fall leder till dödlig utgång.  B. Nämn och beskriv kort två andra mycket allvarliga sjukdomar orsakade av virus (smittvägar, symtom, sjukdomsförlopp).
  5. Förklara hur vaccin mot virusinfektioner fungerar och varför det är så viktigt att alla som inte har medicinska skäl att inte inte göra det, vaccinerar sig.
  6. Vilka riskerar att drabbas först och värst när restriktionerna mot smittspridning tas bort – vad beror det på och varför just dessa personer.

Lycka till! Anders


Onsdag 8/9

Prokaryota celler och virus
Läs B2 42-51 och härse film 1-8 här

Uppgifter.

  1. Förklara skillnader mellan prokaryota och eukaryota celler
  2. Rita en schematisk bild på en bakteriecell, sätt ut namn
    på minst 7 olika strukturer och förklara vad dessa uträttar för bakteriecellen/bakterien.
  3. Ange och berätta kort om 3 olika typer av bakterier och de egenskaper som skiljer dessa 3 bakterietyper från varandra.
  4. Beskriv hur kvävefixerande bakterier lever i symbios med vissa växter och hur det fungerar.
  5. Redogör för skillnaden mellan bakterier och arkéer
  6. Ange och berätta kort om 2 egenskaper som generellt utmärker arkéer.
  7. Rita en schematisk bild på någon typ av virus, sätt ut namn på minst 4 olika strukturer och förklara vad dessa har för roll hos det virus du beskriver.
  8. Förklara utförligt med hjälp av bilder hur virus förökar sig.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.

Lycka till! Anders


Måndag 6/9

Studieavstämning 1b
Idag är det dags för studieavstämning 1b, senast kl 14.00 skickar du in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in idag ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 11/8 till den sista 3/9. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv. Godkänd studielogg är en förutsättning för kallelse till betygsgrundande prov.

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210906

Lycka till! Anders


Fredag 3/9

ER, Golgi, Lysosomen samt cellers samverkan
Läs B2 37-41, DM 54-57  och titta på film 10-12 här .

Uppgifter.

  1. Det finns två typer av endoplasmatiska nätverk i cellen. Vilka två och vad är det för skillnad mellan dem?
  2. Förklara utförligt skillnaden mellan de endoplasmatiska nätverken och golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och funktion (vad som uträttas).
  3. Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion i detalj och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
  4. Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.

Fota dina bilder och lägg in dem med det du skriver i din logg.

På måndag 6/9 är det dags för studieavstämning 1b, senast kl 14.00 skickar du in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 11/8 till den sista 3/9. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210906

Lycka till! Anders


Onsdag 1/9

Cellmembranet, osmos och cellskelettet
Läs om B2 26-36, DM 48-49, 54-55  och på film 1-9 här 

Uppgifter.

  1. Beskriv och förklara med hjälp av bilder och text hur cellmembran är uppbyggt
  2. Förklara cellmembranets funktion
  3. Förklara vad som menas med diffusion
  4. Förklara begreppen osmos respektive vattenpotential
  5. Förklara vad som menas med koncentrationsgradient
  6. Förklara och åskådliggöra vad som menas med passivt respektive aktivt ämnesutbyte på cellnivå
  7. Förklara vad som menas med endocytos och exocytos, samt ge exempel på var det sker.
  8. Namnge och beskriv med enkla bilder och text de tre typer av proteintrådar som bygger upp cellskelettet i en cell.
  9. Förklara de olika proteintrådarnas huvudsakliga funktion i cellen.

Lycka till! Anders


Måndag 30/8

Arbetslabb “Cellandning” på plats i skolan kl. 12.15-13.30 sal A360 Se tidigare utskickad kallelse. 

Tag med dator, kursböcker, anteckningsmaterial, egna pennor mm. Gå in via stora entrén (=ingången från Södra promenaden) gå till höger efter informationsdisken och vidare in i den nyare byggnaden. Sal A360 ligger på plan 3.

Vi ses!
/Anders


Fredag 27/8

Cellandningen (=förbränning i celler)
Läs om cellandningen och arbeta sedan vidare med delprocesserna. Boken Biologi 1 anger tre delprocesser, några av filmerna fyra delprocesser, men det är egentligen 5.
Läs B2 23-26, DM 52-53. Se film 3,4, 6-13 här och bild 1-5 och 7 här

Uppgift.

Redogör med hjälp av bilder och ett schema (se nedan) för cellandningen – uppdelat på de 5 delprocesserna;

    1. Glykoysen
    2. Bildning av Acetyl-Coenzym A
    3. Citronsyracykeln
    4. Elektrontransportkedjan
    5. Oxidativ fosforylering

Ditt schema ska innehålla dessa tre kolumner:

Delprocess           Plats            Syfte/produkter

Under “Delprocess” skriver du “1. Glykolysen” osv

Under “Plats” skriver du var i cellen eller mitokondrien delprocessen sker

Under “Syfte/produkter” skriver du vad som bildas/blir slutprodukt/er i den processen och vilken funktion det har.

Vi ses på plats i skolan på måndag 30/8 kl. 12.15-13.30 i sal A360 för arbetslabben “Cellandning”, se tidigare utskickad kallelse. 

Tag med dator, kursböcker, anteckningsmaterial, egna pennor mm. Gå in via stora entrén (=ingången från Södra promenaden) gå till höger efter informationsdisken och vidare in i den nyare byggnaden. Sal A360 ligger på plan 3.

Vi se på måndag!
/Anders


Onsdag 25/8

Idag börjar vi med avsnittet “Cellbiologi”
Läs om cellens byggstenar B2 10-18, DM 48-49,
och om den eukaryota cellens arbetssätt B2 19-23.
Se film 1 och 2 här, film 1-4, 7, 9, 11, 12 här och film 1 här.

Uppgifter.

  1. Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för:
    – Proteiner
    – Polysackarider
  2. Ge exempel på fiberproteiner respektive globulära proteiner
  3. Förklara vilken roll glykogen har i djurceller
  4. Redogöra med text och enkla bilder för uppbyggnad och skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och mRNA.
  5. Definiera ämnesgruppen lipider
  6. Beskriv funktion (i levande organismer) och med en enkel bild visa grundstrukturen för: Fetter respektive Fosfolipider
  7. Visa med en enkel bild grundstrukturen för molekylerna ADP och ATP och förklara deras roll i celler och vävnader
  8. Beskriv hur enzymer är uppbyggda och förklara deras roll i celler och vävnader
  9. Beskriv med en enkel bild hur enzymer arbetar

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

OBS! Nu på måndag (30/8) kl. 12.15-13.30 kommer vi ha en arbetslabb på plats i klassrum A360 i skolan under ordinarie lektionstid för biologi 2. Det är ett obligatoriskt moment på kursen och du måste därför ställa in dig på att komma till skolan då.

Tag med dator, kursböckerna, anteckningsmaterial, egna pennor mm.

Lycka till med dagens uppgifter och vi ses på måndag!
/Anders


Måndag 23/1

Studieavstämning. Skicka senast kl 10.00 idag in din logg med alla uppgifter från 11/8 till 18/8 redovisade.  Senast på torsdag 26/8 får du besked om din logg är godkänd.

Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210823.

Lycka till ! Anders


Fredag 20/8

Repetera  s 96-99 i B2,  titta på de fem sista filmerna här och repetera bild 11-15 här. Är du klar med det har du egen studietid för inläsning, repetition och komplettering av loggen inför studieavstämningen på måndag (23/3).

På måndag 23/8 senast kl 10.00 skickar du in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 11/8 till den sista 18/8. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210823.

Lycka till Anders!


Onsdag 18/8

Läs  s 89-99 i boken “Biologi 2” (B2),  titta på de två första och sex sista filmerna här och repetera bild 11-15 här.

Uppgifter.

  1. Förklara vad växthormoner är
  2. Förklara med bilder och text hur följande påverkar hur en växt växer.
    a. ljus
    b. gravitation
    c. fuktighet
    d. temperatur
    e. beröring
    f. 5 olika växthormoner
  3. Beskriv hur en nybildad växtcell kan växa i storlek
  4. Förklara kort hur trädens årsringar bildas
  5. Nämn och förklara kort hur frön bildas och  olika sätt frön kan spridas
  6. Förklara hur svampar får energi?
  7. Förklara med bilder och text skillnaden mellan jästceller, hyfer och mycel
  8. Nämn och förklara kort tre sätt svampar kan vara till nytta och tre sätt de kan vara skadliga på.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders

PS. På måndag 23/8 är det dags för den första studieavstämningen då du senast kl 10.00 ska skicka in hela din logg för bedömning.

Loggdokumentet du skickar in på måndag ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 11/8 till den sista idag 18/8. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 210823.


Måndag 16/8

Repetera s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2),  titta på film 7-9 här repetera bild 7 här och titta sedan på bild 8-10 här.

Uppgifter.

  1. Rita en bild och beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen.
  2. Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
    ljusinfångande reaktionen?
  3. Beskriv med egna ord vad som händer vid den koldioxidbindande
  4. Redogör för det cykliska förlopp, vid vilket koldioxid fixeras, och
    ”råvaror” för tillverkning av glukos bildas.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.

Lycka till Anders


Fredag 13/8

Läs s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2), titta på film 6 och 7 här, film 5 och 6 här och bild 5-7 här.

Uppgifter.

  1. Vilka är utgångsämnena (reaktanterna) i fotosyntesen?
  2. Vad bildas vid fotosyntesen?
  3. Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen (summaformeln)!
  4. Fotosyntesen består i själva verket av två delreaktioner. Vad kallas de?
  5. Vad är en kloroplast?
  6. a) Rita en kloroplast i genomskärning.
    b) Vad heter de strukturer där ljuset fångas upp?
    c) Vad består dessa strukturer av?
  7. Vad har klorofyllet till uppgift?
  8. Beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen!
  9. Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
    ljusinfångande reaktionen?

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders


Onsdag 11/8

Läs B2 s12, 73-79 och här (B2= boken “Biologi 2”).
Titta på film 4 (från 1,46min in i klippet) här och film 1-4 här,  se mer om växters byggnad och vattentransport på bild 3-7 här.

Uppgifter.

  1. Rita en detaljerad bild på en växtcell, sätt ut namn på 8 olika delar och organeller.
  2. Förklara vad dessa olika delar och organeller uträttar/har för funktion för växtcellen.
  3. Rita en bild och visa vilka växters tre huvudorgan är?
  4. Förklara för vad var och en av dessa huvudorgan vilken dess viktigaste uppgift är för växten.
  5. Förklara vad rothår är och vilken funktion de har.
  6. Förklara vad xylem är, hur det är uppbyggt och fungerar.
  7. Förklara vad floem är, hur det är uppbyggt och fungerar
  8. Förklara vad en klyvöppning är, hur den är uppbyggd och fungerar
  9. Förklara utförligt begreppet vattenpotential.
  10. Förklara hur/varför vattenpotentialen påverkar vattenflödet till rötterna och upp till bladen hos växter.

Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med din förklarande text i din logg.

Lycka till Anders!