Fredag 20/5
Egen studietid inför inlämningen av din färdiga studielogg. Skicka in din helt färdiga studielogg före kl 12.00 idag. Dvs. din studielogg med alla uppgifter under hela kursen (10/1-11/5) redovisade och i förekommande fall kompletterade/rättade enligt de kommentarer du fått i samband med studieavstämningarna.
Den färdiga studeloggen du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, Studielogg vt22 – 220520.
Lycka till Anders!
Senare idag kommer också information om vad som gäller nästa vecka.
Onsdag 18/5
Egen studietid för arbete inför inlämningen av din färdiga studielogg
På fredag 20/5 kl 12.00 ska du skicka in din helt färdiga studielogg. Dvs. din studielogg med alla uppgifter 10/1-11/5 redovisade och i förekommande fall kompletterade/rättade enligt de kommentarer du fått i samband med studieavstämningarna.
Den färdiga studeloggen du skickar in på fredag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, Studielogg vt22 – 220520.
Lycka till Anders!
Fredag 13/5
Egen studietid för inläsning och repetition. Är din studielogg godkänd har du fått eller får under dagen idag ett mejl med en kallelse till provet på måndag.
Lycka till Anders!
Onsdag 11/5
Hållbar utveckling – Biologisk mångfald
Läs B1 s83-84, 139-156, se film 1-7 här och repetera film 1 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med ”ekologiskt fotavtryck”
- Förklara vad som menas med ”biologisk mångfald”
- Regnskogarna försvinner i snabb takt. Vad beror det på? Redogör för bakomliggande orsaker, förlopp och effekter på kort och lång sikt (Fundera också själv)
- Turism påverkar miljön på många sätt. (Fundera också själv)
A) Nämn och redogör för några positiva effekter turism kan ge
B) Nämn och redogör för 5 negativa effekter av turism i tredje världen. - Beskriv hur jordbrukslandskapet i Sverige förändrats under de senaste 200 åren och hur det påverkat biologiska mångfalden.
- Beskriv hur skogslandskapet i Sverige förändrats under de senaste 200 åren och hur det påverkat biologiska mångfalden
Lycka till! Anders
Måndag 9/4
Studieavstämning.
Skicka senast kl. 09.00 idag in hela din logg. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 10/1 till den sista uppgiften fredag 6/4. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 220509.
Kl 12.15 ses vi som vanlig på plats i skolan och går igenom avsnittet
Hållbar utveckling – Konsumtion och avfall
Läs B1 135-138 repetera film 9 och 10 här och se film 1-4 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med “Livscykelanalys”
- Förklara hur man menar när man säger “Ekologisk ryggsäck”
- Soptippar, skrotupplag mm sprider ofta allvarliga miljögifter långt ut i miljön. Hur går det till?
- Export av miljöfarligt avfall. Redogör för orsaker och effekter.
- Förpackningar är i många fall ett stort problem, både när det gäller vår hälsa och i miljön. Namnge och redogör för 5 sådana problem. (Internet/fundera själv)
- Det finns många miljöproblem förknippade med våra kläder och textilier av olika slag. Namnge och redogör för minst 5 av dem
- Beskriv och förklara skillnaden mellan produktionsperspektiv och konsumtionsperspektiv när det gäller miljöpåverkan.
Lycka till! Anders
Fredag 6/5
Hållbar utveckling – övergödning och miljögifter
Läs B1 115-134 och titta på film 1-10 här
Uppgifter.
- Vad menas med övergödning? Beskriv orsaker och vilka problem den leder till.
- Ange och förklara minst 4 olika utsläpp som direkt eller indirekt skapar problem i Östersjön.
- Vad menas med våtmark och varför är våtmarker viktiga för livet och balansen i naturen.
- Namnge 3 olika tungmetaller. I vilka produkter finns de/hur sprids de (har de spridits/använts) och på vilket sätt är var och en av dessa farliga/vilka skador ger de .
- Förklara för var och en av DDT, PCB och Dioxiner: Vad är det för ämne, hur sprids det (har det spridits/använts till) och på vilket sätt är var och en av dessa farliga/vilka skador ger de.
Lycka till! Anders
Onsdag 4/5
Hållbar utveckling – luft och vatten
Läs B1 92-114 och titta på film 1-7 här
Uppgifter.
- Vad menas med växthuseffekten? Beskriv med hjälp av bilder och text hur den fungerar, orsaker och effekter.
- Vad menas med miljöproblemet försurning? Beskriv orsaker och effekter i minst tre olika naturmiljöer.
- Ozon finns i atmosfären och som marknära ozon. Beskriv skillnader när det gäller problemen förknippade med ozon på dessa platser, skador det kan leda till på levande organismer mm.
- Världens havsområden hotas och förstörs. Redogör för 5 olika hot: bakomliggande orsaker, förlopp och effekter på kort och lång sikt (Fundera själv)
- Ge exempel på var och hur vårdslös hantering av vatten lett till miljöförstöring
Lycka till Anders
Måndag 2/5
Hållbar utveckling – grundbegrepp
Läs B1 79-91 och se film 1-5 här och de du behöver av film 1-15 här
Uppgifter.
- Beskriv hur och varför fokus förändrats under de senaste 50 åren när det gäller miljöfrågor (lokalt-globalt)
- Förklara begreppen naturkapital respektive ekosystemtjänster
- Förklara varför jordbruket är så centralt när det gälle människans påverkan av miljön.
- Beskriv utvecklingen inom jordbruket de senaste 100 åren och vad det lett till.
- Vad menas med fossila bränslen. Ge 4 exempel med beskrivning på fossila bränslen.
- Redogör för 6 olika miljöproblem vår energiproduktion/ energianvändning ställer till med.
Lycka till Anders
Fredag 29/4
Ekologi – havet
Läs om havet B1 59-65 och här och se film 1-6 här
Uppgifter.
1 Beskriv i 5 punkter vad som är speciellt med Östersjön
(jämför gärna med Västerhavet)
2 Förklara följande:
– Plankton – och vilka två olika huvudgrupper som finns.
– Makroalger
– Kompensationsnivån
– Språngskikt
3 Världshaven. Förklara följande:
– Kontinentalsockel och varför det marina livet är rikt där
– Djuphavsslätter
– Djuphavsgravar och varför de bildats
– Språngskikt
4 Beskriv olika havsströmmar kort, varför de är varma eller kalla,
vad som gör att de rör sig i en viss riktning och hur de påverkar
olika kust eller landområden.
5 Var finns mest liv i havet och varför.
6 Varför är sjögräs- och ”tångskogarna” i kusthaven så viktiga ge
minst 2 anledningar.
7 Vad som menas med mangroveskogar, varför de är viktiga och
varför de hotas/förstörs
8 Förklara vad koraller är för organismer och hur ett korallrev är
uppbyggt, varför korallreven är viktiga och 5 orsaker till varför de hotas/förstörs
Lycka till Anders
Onsdag 27/4
Ekologi – sjöar och myrar
Läs om sjöar och myrar B1 48-58 och titta på film 12 här
Uppgifter.
- Rita en bild över livet i en sjö (ex finns t ex på s 49 i Bi1) och nämn och beskriv också insjöns 3 zoner.
- Visa med en bild hur vattencirkulationen i en sjö förändras under ett år och förklara vad det beror på och vad det får för konsekvenser.
- Beskriv vad som är utmärkande för en eutrof sjö
- Beskriv vad som är utmärkande för en oligotrof sjö
- Vissa sjöar kallas brunvattenssjöar andra för klarvattensjöar förklara bakgrunden till det.
- Hur skiljer sig pH mellan näringsfattiga och näringsrika sjöar – och varför?
- Vad är det för skillnad mellan ett kärr och en mosse?
- Hur påverkar människan att sjöar växer igen?
Lycka till Anders
Måndag 25/4
Ekologi – landekosystem
Läs om landekosystem B1 34-47 och titta på filmen här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med epifyter och ge två exempel.
- Nämn och beskriv tre sätt som inlandsisen påverkat naturen och markens beskaffenhet i Sverige.
- Förklara vad som menas med jordmån och beskriv uppbyggnad och egenskaper hos de två vanligaste jordmånstyperna i Sverige.
- Förklara sambandet mellan de två vanligaste jordmånstyperna i Sverige och typ av skog (löv eller barrskog) som växer på dem.
- Nämn och beskriv Sveriges vegetationsregioner.
- Nämn och beskriv världens vegetationstyper.
Lycka till Anders
Fredag 22/4
Ekologi – kretslopp och flöden
Läs om Kretslopp och flöden B1 23-33 och titta på film 1-6 här
Uppgifter.
- Visa med hjälp av en bild ett exempel på en näringspyramid, benämn det du har med i bilden och beskriv hur energi och näring rör sig i näringspyramiden du visar.
- Visa en enkel näringskedja med producenter, konsumenter och nedbrytare, på land och i en sjö. Rita en ”landbild” och en ”sjöbild” och förklara med några ord.
- Definiera vad som menas med nedbrytare.
- Ge tre exempel på organismer som är nedbrytare och förklara vilken roll de har i ekosystemet.
- Rita en bild över kolets kretslopp i naturen och förklara kort hur det fungerar.
- Kväve behövs för en av de fyra grundtyperna av föreningar som alla celler består av – en förening som behövs för att levande organismer ska fungera och kunna växa – vilken förening är det?
- Beskriv översiktligt kvävets kretslopp i naturen.
Lycka till Anders
Onsdag 20/4
Ekologi – begrepp
Läs om Ekologiska begrepp B1 11-22 och titta på film 1-5 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med Ekologi
- Förklara vad som menas med abiotiska miljöfaktorer och hur man kan dela upp dem
- Ge exempel på olika typer av abiotiska miljöfaktorer
- Förklara vad som menas med biotiska miljöfaktorer
- Nämn så många olika kategorier av biotiska miljöfaktorer du kan komma på.
- Förklara vad som menas med autotrofa respektive heterotrofa organismer
- Ge exempel på 5 grundämnen utöver C, H, och O som är viktiga för en cell.
- Förklara vad som menas med närsalter och ge exempel på närsalter som innehåller kväve respektive fosfor.
- Förklara vad som menas med nisch respektive habitat
- Beskriv vad som är utmärkande för jämnvarma organismer och hur de fungerar. Ge 4 exempel på jämnvarma djur
- Beskriv vad som är utmärkande för växelvarma organismer och hur de fungerar. Ge 4 exempel på växelvarma organismer
Lycka till! Anders
Onsdag 13/4
Skicka senast kl 16.00 in dina färdiga utvärderingar döpta så här:
”Granskning av en kamrats projektrapport” döper du så här
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektuppgift opposition – 220413
”Utvärdering av eget arbete med projektuppgiften” döper du så här
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektuppgift utvärdering – 220413
/Jessika & Anders
Måndag 11/4
Skicka in din färdiga rapport med bild i formatet 475x300pixlar senast 09.00 idag. Se anvisningen under rubriken “Redovisning” här
Rapporten om din art ska var ett separat word eller pdf-dokument och ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektuppgift artnamn – 220411
Uppgifter fram till onsdag 13/4 är följande:
1 ”Granskning av en kamrats projektrapport” se anvisning här
2 ”Utvärdering av eget arbete med projektuppgiften” se anvisning här
/Jessika & Anders
Onsdag 6/4
Senast kl 09.00 idag ska du skicka in ditt utkast till färdig rapport för kommentarer.
Din rapport ska vara ett separat dokument och döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, Projekuppgift Artnamn – 220406
Lektionen 10.00-11.15 idag är avsatt för frågor, uppföljning och kommentarer när det gäller projektuppgiften.
/Anders
Måndag 4/4
Lektionen 12.15-13.30 idag är avsatt för frågor och handledning när det gäller projektuppgiften. Du avgör själv vilket behov du har att komma till skolan och få handledning och stöd på plats. På onsdag (6/4) ska du lämna in ditt utkast till färdig rapport för kommentarer inför inlämningen av din färdiga rapport.
Din projektuppgift ska vara ett separat dokument och döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, Projekuppgift Artnamn – 220404
Anvisning för projektuppgiften ”Organismer/etologi” finns här.
Hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger
internetreferenser ser du här, här och här.
/Anders
Fredag 1/4
Studieavstämning.
Skicka senast kl. 14.00 idag in hela din logg för bedömning och delexamination på avsnittet “Organismernas släktskap & indelning” samt avsnittet “Etologi”. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 10/1 till den sista 30/3. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Loggdokumentet du skickar på fredag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 220401.
Lycka till! Anders
Onsdag 30/3
Etologi – Beteendeekologi, sexuella system, mimikry mm
Läs B1 264-280 samt och se film 1-5 här
Uppgifter.
- Förklara begreppet social organisation
- Rangordning och hierarkier förekommer i alla grupper hur kan man förklara det? Ge exempel på vilka uttryck det kan ta sig.
- Vilka olika typer av revir brukar man tala om. Redogör kort för var och en av dessa.
- Vad menas med osjälviskt (altruistiskt) beteende. Är så altruistiskt beteende verkligen så osjälviskt? Motivera och ge två exempel som stöder ditt svar
- Vad menas med sexuella system?
- Förklara och redogör för den uppdelning som används när det gäller sexuella system.
- När är respektive system vanligast förekommande?
- Vissa djur(arter) har flera partner medan andra bara har en. Redogör för 3 tänkbara förklaringar till detta och varför det skiljer sig mellan olika arter.
- Utseende och färgteckning bland djur har alltid ett syfte. Vilka tre brukar man tala om? Ge också exempel med förklaring på var och en av dessa tre.
På fredag 1/4 är det studieavstämning. Skicka senast kl. 14.00 in hela din logg för bedömning och delexamination på avsnittet “Organismernas släktskap & indelning” samt avsnittet “Etologi”. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 10/1 till den sista nu 30/3. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Loggdokumentet du skickar på fredag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 220401.
Lycka till! Anders
Måndag 28/3
Etologi – Klassisk etologi
Läs B1 253-263, se powerpoint här och titta på film 1-5 här
Uppgifter.
- Förklara och ge exempel på beteenden som gynnar den egna individen men missgynnar arten som den individen tillhör
- Förklara vad som menas instinkt. Förklara också instinkthandlingar och ge två exempel.
- Vad menas med nyckelretning. Förklara begreppet och beskriv med ett konkret exempel.
- Vad menas med supernormal retning, jämför också med något i människans omgivning idag och förklara likheter och skillnader.
- Vad menas med begreppet prägling. Förklara begreppet och beskriv med ett exempel.
- Ge 4 exempel på olika typer av inlärning.
- När man inom etologi talar om motivation, vad menar man då? Förklara och ge 2 exempel.
- Vad menas med ”tomgångshandling”, ”felprestation” samt ”överslagshandling”
- Djur kommunicerar med varandra med hjälp av olika typer av signaler. Redogör för 5 olika sorters signaler. Och ge exempel på hur djur använder var och en av dem.
Lycka till! Anders
Fredag 25/3
Inlämning av slutgiltig projektplan/arbete med projektuppgiften
Inlämning av slutgiltig projektplan senast kl. 09.00 idag.
När du fått eller om du redan har fått din projektplan godkänd – samla material om den art du ska beskriva och börja strukturera din rapport.
Anvisning för projektuppgiften ”Organismer/etologi” finns här.
Hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger
internetreferenser ser du här, här och här.
Lycka till! Anders
Onsdag 23/3
Organismernas släktskap och indelning – Djur
Läs B1 290-296, Lu 54-63, 68-71 samt titta på film 17-22 här
Uppgifter.
- Nämn och beskriv kort de olika grupper av ryggradslösa djur som tillhör djurriket
- Nämn 2 viktiga skillnader mellan spindeldjur och insekter
- Beskriv det som utmärker ryggsträngsdjuren.
- Nämn och beskriv kort de olika grupper som tillhör ryggradsdjuren
- Nämn 3 strukturer som är typiskt för fåglar
- Varför skiljer sig näbben mellan olika fågelarter?
B. Ge tre exempel på olika näbbform och förklara bakgrunden till var och en av dessa - Nämn 2 viktiga skillnader mellan groddjur och kräldjur?
- Vilka olika typer/grupper av däggdjur finns och vad är det som skiljer dem åt?
Börja också arbeta med din projektplan. Projektplanen ska vara utförlig och detaljerad. Det gäller hela din projektplan, t ex när det gäller:
- Antal rubriker du planerar att ha med, rubrikerna ska också vara exakta och tydliga
- Tidsplaneringen som ska vara detaljerad ner till dag för dag vad du ska få gjort. I tidsplaneringen ska också definitiva deadlines vara med och reservtid inför den slutliga inlämningen. Gör tidsplaneringen i punktform, nytt datum – ny rad och beskrivning av vad som ska göras det datumet.
Uppgifterna svarar du som vanligt på i din logg. Men din projektplan som du ska skicka in senast kl. 10.00 torsdag 24/3 ska var ett separat (eget) pdf-dokument och ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektplan – 220324
Anvisningen för hela projektuppgiften ”Organismer/etologi” finns här. Hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här, här och här.
Lycka till! Anders
Måndag 21/3
Organismernas släktskap och indelning – växter och svampar
Läs Bi1 288-289 och Lu 72-73 samt här, här och se film 14-16 här (film 14 heter “Växter” och film 16 heter “Svampar”).
Uppgifter.
- Nämn och beskriv kort de grupper som tillhör växtriket
- Förklara hur befruktningen går till hos gömfröiga växter.
- Namnge 2 växtfamiljer som är mycket ekonomiskt viktiga för människan. Ange både svenskt och latinskt namn
- A. Visa med hjälp av en bild hyfer, mycel och sporkropp hos en ”storsvamp” = basidiesvamp.
B. Beskriv vad som menas med mykorrihiza-svampar
C. Förklara hur ”matsmältningen” sker hos storsvampar.
Uppgifterna svarar du som vanligt på i din logg. Men din projektplan som du ska skicka in senast torsdag 24/3 ska var ett separat (eget) pdf-dokument och ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektplan – 220324
Läs anvisningarna för projektuppgiften här.
Hur du skriver din projektplan ser du här, hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här, här och här.
Lycka till! Anders
Fredag 18/3
Organismernas släktskap och indelning
Läs B1 283-287, 296, Lu 18-19, 34-35, 52-53 samt här och se film 8-13 här om enkla fotoautotrofer (t ex alger) och enkla heterotrofer (protozoer samt slemsvampar). Dessa kallades alla *Protister i tidigare klassificering.
*Protister är en gammal benämning som egentligen inte används längre eftersom protister inte är en monofyletisk grupp, men för enkelhetens skull används den ändå fortfarande ofta. Protister har delats upp i enkla fotoautotrofer (alger) & enkla heterotrofer (protozoer samt slemsvampar). En ny klassificering håller nu på att utarbetas med hjälp av DNA-analys.
Uppgifter.
- Namnge och beskriv kort var och en av de tre undergrupper protisterna har delats upp i.
- Alger kan delas upp i mikroalger (encelliga) och makroalger på svenska tång (flercelliga). A) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av mikroalger. B) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av makroalger.
- Beskriv algernas ekologiska betydelse lokalt och globalt.
- Namnge och beskriv tre olika protozoer.
- Nämn och beskriv kort en allvarlig sjukdom som orsakas av protozoer och hur det går till.
- Vad menas med slemsvampar och vad är den avgörande skillnaden mellan dem och riktiga svampar.
- Vad menas med en amöba? Beskriv vad som är typiskt för amöbor, i vilka miljöer de finns, hur de rör sig, “äter” och fortplantar sig, nämn också någon sjukdom de kan orsaka.
Redovisa som tidigare i din logg.
Lycka till! Anders
Onsdag 16/3
Organismernas släktskap och indelning
Läs den inledande översikten och om arkéer och bakterier i B1 281-285 samt B1 296, Lu 34-35, 52-53, 74-75, 18-19 och här och här. Titta också på film 1-7 här Mer om LUCA här.
Uppgifter – Arkéer, bakterier
- Vad menas med LUCA (Last Common Universal Ancestor).
- Rita en bild som med början från LUCA visar domänerna alla organismer delas in i.
- Beskriv översiktilgt domänerna Bakterier, Arkéer och Eukaryoter och några typiska generella kännetecken hos dem.
- Beskriv likheter och skillnader mellan Bakterier och Arkéer
- Vad talar för att arkéerna är närmare släkt med eukaryoterna än vad bakterierna är?
- Ge ett exempel med förklaring på hur bakterier kan klassificeras.
- Ge fem exempel med kort förklaring på olika sätt bakterier är till nytta för oss.
- Ge två exempel med kort förklaring på vilket sätt bakterier kan göra människor sjuka.
Lycka till! Anders
Onsdag 9/3
Evolution – Anpassning till miljön, variation & urval
Läs B1 170-181, Lu 46-49 och se filmen här & här. (“Livets resa – Leva tillsammans” som är 58min).
Uppgifter.
- Nämn och förklara tre viktiga faktorer som möjliggör anpassning till miljön.
- Förklara vad som menas med stabiliserande urval och ge exempel.
- Förklara vad som menas med riktat urval och ge exempel.
- Förklara vad som menas med splittrande urval och ge exempel.
- Förklara vad som menas med samevolution och beskriv minst två exempel på samevolution.
- Förklara vad som menas med sexuellt urval och ge exempel.
- När det gäller slumpmässigt urval talar man om “flaskhalseffekten” respektive “genetisk drift” förklarea vad som menas med dessa begrepp.
- När det gäller artbildning talar man om geografisk isolering, konvergent evolution, respektive divergent evolution. Förklara vad som menas dessa begrepp.
- Vissa djurarter lever i extremt socialt organiserade samhällen, där de enskilda individerna närmast kan liknas med enskilda celler i en större organism. Ge tre exempel på arter som fungerar så och förklara kort.
- Förklara fördelar och nackdelar med att leva solitärt respektive att leva i en grupp/flock
- Förklara med bilder och text skillnaden i utseende och funktion mellan tänderna hos djur som är växtätare, respektive rovdjur och tänderna hos djur som äter både växter och kött.
Fotografera dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! / Anders
Måndag 7/3
Kartläggning av evolutionen
Läs B1 232-233, 236-238, 242 samt Lu 44-45. Repetera film 2 och se film 23-26 här. (Film 23 är “Fossil”).
Uppgifter.
- Redogör kort för 3 olika typer av fossil och något sätt att datera fossil.
- Vad betyder det att en grupp organismer inom systematiken är monofyletisk.
- Nämn och förklara kort de tre sätt evolutionen sker på.
- Nämn och förklara kort vad som kan påverka evolution längs en linje.
- Förklara vad som menas med sexuell selektion.
- Vad är den vanligaste orsaken till att arter dör ut – ge också minst tre konkreta exempel när det gäller den typen av orsak.
- Nämn olika orsaker till att en art klarar miljöförändringar bättre eller sämre och förklara varför
Lycka till! Anders
Fredag 4/3
Livets utveckling – Kulturell evolution och civilisation
Repetera Lu s88-89 och läs sedan Lu s90-91 “Civilisation”. Se film 12 “Livets resa – Människan” från 38:10min till 52:00 och sedan film 18-20 här (film 18 är “Livets resa – civilisation”).
Uppgifter.
- Nämn och beskriv kort två anatomiska förutsättningar för mänskligt talat språk.
- Förklara fördelen med det mänskliga talade språket jämfört med djur som inte har det. (Det och fråga 1 förklaras i “Livets resa – Människan”).
- För drygt 10 000 år sedan började människan odlingen av grödor och domesticerade (tämja och utnyttja) olika djur. Ge 4 exempel med beskrivning/förklaring på genomgripande förändringar det lett till för människan och livet på jorden fram till idag.
- Vad betyder begreppet civilisation. (Se filmerna och sök eventuellt också i seriösa fysiska eller digitala uppslagsverk . Ange källan till ditt svar).
- Nämn och placera geografiskt sex tidiga civilisationer.
- Förklara vad som menas med ”Kulturell evolution” och ge fyra exempel på kulturell evolution.
- Var och varför skriftspråket uppstod.
- Nämn och förklara kort fyra olika skriftspråksvarianter
- Förklara varför skriftspråk är så avgörande när det gäller människans kulturella evolution.
- Ge en evolutionär förklaring till många av de hälsoproblem vi ser hos människor idag. (Fundera själv utifrån det vi gått igenom under den här delen av kursen som handlat om evolution.)
På måndag 7/10 är det dags för studieavstämning då du senast kl. 10.00 ska skicka in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 10/1 till den sista nu 4/3. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Loggdokumentet du skickar på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 220307.
Lycka till! Makarios & Anders
Onsdag 2/3
Utvandring/möten med Neanderthal och Denisova människor.
Repetera Lu s86-87 och läs Lu s88-89 “Utvandring”. Titta på översikten över våra förfäders och våra släktingars spridning över välden här, samt se film 12 “Livets resa – Människan” från 27:23min till 38:10min, och sedan film 14-17 här.
Uppgifter.
- Ungefär när inträffade det som kallas för “Den kreativa explosionen”. Vad var det som hände då?
- Neanderthalarna är en av våra närmaste släktingar på det mänskliga släktträdet. Ge tre exempel på varför man idag anser att de på många sätt var jämbördiga med oss fram till dess att de dog ut.
- Beskriv kort tre anatomiska skillnader mellan Neanderthalarna och oss och förklara varför Neanderthalarna hade utvecklat dessa anatomiska drag och de var fördelaktiga för dem.
- Vilka var Denisovamänniskorna?
- Var har man hittat lämningar efter Denisova?
- Nämn och förklara någon fysiologisk anpassning Denisova hade utvecklat, som nu fortfarande finns kvar hos vissa folkgrupper.
- Förklara utförligt vad man kan utläsa ur mitokondrie-DNA och varför det har stor betydelse när det gäller människans evolution.
- Rita en enkel karta över jorden och beskriv med hjälp av den och förklarande text våra förfäders och våra släktingars spridning över välden.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Makarios & Anders!
Måndag 28/2
Livets utveckling – människosläktets föregångare.
Läs om människans föregångare Lu s78-79 om den uppräta gången Lu s82-83 och om Bonobon och de andra människoapornas släktskap med människan här.
Läs också Bi1 s228 “Människans uppkomst” – fram till “Släktet homo” på s230, samt se film 12 “Livets resa – Människan” till 15:00min in i filmen, och film 13 här.
Uppgifter.
- Ungefär när i tiden och var på jorden uppstår människosläktets tidigaste föregångare – så långt vi genom fossilfynd vet idag.
- Rita ett släktträd över människan, Bonobon och de andra människoaporna.
- Ge en förklaring till att våra förfäder började leva på marken
- Beskriv 3 olika teorier om varför våra förfäder började gå mer uppräta på 2 ben och utan att stödja sig på händerna
- Hur kan man utifrån endast skelettdelar säga att de kommer från någon som mest gått upprät. Ge tre exempel och förklara.
- Hur gamla är fotspåren i Laetoli i det som idag är Tanzania, berätta också vad man kan utläsa av dem
- Varför kallas Lucy för Lucy, vem är hon, när levde hon och vad kan man utläsa av hennes skelett
- Berätta om händernas förändring och utveckling till följd av att våra förfäder när de nu gick mer på två ben inte använde händerna på samma sätt som tidigare.
- Förklara hur stortåns förändring hos våra tidiga förfäder påverkade relationen mellan mor och barn – och det i sin tur hela familjesituationen och hannarnas beteende.
Lycka till! Makarios & Anders
Fredag 25/2
Livets historia, människan – redskap/samlare & jägare.
Läs Lu s84-87, “Släktet homo” i Bi1 s230-231 och se film 12
“Livets resa – Människan” från 15:00min in i filmen till 27:23min här.
Uppgifter.
- När i tiden anser man att utvecklingen börjar av Homosläktet, det släkte som alla människor som finns idag tillhör.
- Homo Habilis är en tidig förfader i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med deras föregångare.
- Ge fyra exempel på verktyg som dessa tidig människor tillverkade. Namnge verktyget, vad det tillverkats av och vad det användes till.
- Homo Erectus är en annan tidig art i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med Homo Habilis.
- Man benämner ofta dessa tidiga människor som “Jägare och samlare” men verkligheten var snarare att det var samlandet som var viktigast när det gällde att skaffa föda. Förklara varför.
- Vad bestod kosten av för dessa tidiga människor. Vad åt man dagligen och mest av och vad åt man bara ibland och i mindre mängd.
- Ge exempel på och förklara pincettgreppets betydelse för människans utveckling.
- Ge minst 5 exempel och förklara hur elden påverkat utvecklingen av Homosläktet.
Lycka till! Anders
Onsdag 21/9
Liv i luften – insekter, kräldjur, fåglar och däggdjur i luften
Läs Lu 58-59, 70-71 och B1 151-152.
Se film 10 här (filmen “Livets resa – Flyga” är 58min lång).
Uppgifter.
- Redogör för vilka djur som var först med att flyga och en teori om hur det kan ha gått till
- Redogör för fåglarnas ursprung och hur de utvecklats – A.fjädrarna
B. varför och hur flygförmågan utvecklats
C. ge fem exempel på den extrema variationen bland fåglarna som anpassning till olika miljöer lett till. - Förklara i sex punkter hur förmågan att flyga påverkat hur fåglars skelett anpassats för just flygförmåga.
- Nämn och beskriv två kräldjur som kan flyga eller glidflyga och hur det djur du nämner gör.
- Nämn och beskriv kort tre däggdjur som kan flyga eller glidflyga och hur det djur du nämner gör.
- Ge tre exempel med förklaring på hur flygande insekter på ett dramatiskt sätt påverkat och påverkar livet på jorden.
- Förklara vad som menas med homologa respektive analoga organ och ge tre exempel.
Lycka till! Anders
Onsdag 23/2
Liv i luften – insekter, kräldjur, fåglar och däggdjur i luften
Läs Lu 58-59, 70-71 och B1 227, 234-235, 293
Se film 10 här (filmen “Livets resa – Flyga” är 58min lång).
Uppgifter.
- Redogör för vilka djur som var först med att flyga och en teori om hur det kan ha gått till
- Redogör för fåglarnas ursprung och hur de utvecklats – A.fjädrarna
B. varför och hur flygförmågan utvecklats
C. ge fem exempel på den extrema variationen anpassning till olika miljöer lett till idag. - Förklara i sex punkter hur förmågan att flyga påverkat hur fåglars skelett anpassats för just flygförmåga.
- Nämn och beskriv två kräldjur som kan flyga eller glidflyga och hur det djur du nämner gör.
- Nämn och beskriv kort tre däggdjur som kan flyga eller glidflyga och hur det djur du nämner gör.
- Ge tre exempel med förklaring på hur flygande insekter på ett dramatiskt sätt påverkat och påverkar livet på jorden.
- Förklara vad som menas med homologa respektive analoga organ och ge tre exempel.
Lycka till! Anders
Måndag 21/2
Livet utvecklas vidare på land – dinosaurier, däggdjur & primater
Läs Lu 60-69, om primaternas stamträd på s80, B1 227, 293-294 och se film 8 “Livets resa – På land” från 41-57min, film 9 “Dinosaurier” och film 10 “Primater” här.
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med ett kallblodigt respektive ett varmblodigt djur.
- Förklara fördelar och nackdelar med att vara ett kallblodigt respektive ett varmblodigt djur.
- Beskriv två olika dinosauriearter vars beteende på avgörande sätt skiljer sig från varandra,
- Beskriv en teori om när och varför de flesta dinosaurier dog ut.
- Nämn och förklara tre unika egenskaper som utmärker däggdjur.
- A) När uppstod däggdjuren? B) Förklara varför de huvudsakligen var nattaktiva under tiden dinosaurierna dominerade jorden.
- Förklara den explosiva utvecklingen bland däggdjuren med början för ca 65 miljoner år sedan.
- Vad menas med megafaunan. Beskriv tre djur i megafaunan.
- Redogör för hur primater definieras samt ge exempel på 5 olika arter av primater.
- Redogör för utvecklingen bland primaterna från ca 20 miljoner år sedan fram till ca 7 miljoner år sedan.
Lycka till! Anders
Fredag 18/2
Livet utvecklas på land – växter, leddjur, groddjur och kräldjur
Läs Lu 42-43, 72-73, B1 226-227, 288 och här, därefter Lu 58-63 samt se film 8 till 42:30min här (filmen “Livets resa – På land” är på engelska, förstår du inte allt så är filmens bilder huvudsaken).
Uppgifter.
- Redogör för landväxternas ursprung (vilka organismer de närmast härstammar från)
- Hur gick det till när landväxernas föregångare stegvis anpassades och utvecklades till ett liv på land.
- Beskriv varför kärlväxter senare utvecklades och hur den utvecklingen gick till.
- Landväxternas fortsatta utveckling ledde till en period i jordens historia som kallas “Karbon”. Beskriv den och varför den har en avgörande betydelse för oss idag.
- Vilka var de första djuren på land? Ursprung och utveckling.
- Hur kommer det sig att blomväxterna blivit så framgångsrika.
- Redogör för ryggradsdjurens utveckling från benfiskarna, de första ryggradsdjuren på land och vidare till kräldjuren.
- Jämför med groddjuren och nämn 3 “förbättrade” anpassningar till landliv hos kräldjuren samt förklara fördelarna med dessa anpassningar.
Lycka till! Makarios & Anders
Onsdag 16/2
Idag börjar vi med avsnittet Evolution. Under det här avsnittet är “Livets utveckling” huvudbok. Men som tidigare ska boken Biologi 1 också läsas enligt angivna sidor.
Livets historia – uppkomst.
Översikt, förutsättningar, uppkomst & tidig utveckling i haven.
Läs Lu 10-19, 40-41, 54-57, B1 220-226 och här samt se film 1-7 här (filmen “Livets resa – livets början” är 50min lång och på engelska, men förstår du inte allt så är det bilderna filmen ger som är huvudsaken).
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med evolution
- Redogör för hur Darwins förklarade evolutionens mekanismer och ge exempel på var och en av dessa mekanismer.
- Redogör för tre olika teorier om hur livet på jorden uppstod.
- Förklara vad cyanobakterier är och på vilket sätt de var avgörande för livets utveckling på jorden.
- Förklara vad stromatoliter är.
- Beskriv med hjälp av egna bilder hur den eukaryota cellen utvecklats (endosymbiosteorin).
- Förklara hur magtarmkanalen bildats och varför den är så fördelaktig jämfört med tidigare sätt att tillgodogöra sig föda.
- Beskriv huvuddragen i utvecklingen från de första flercelliga djuren för 600 miljoner år sedan och fram till benfiskarna.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders!
Onsdag 9/2
CRISPER/Cas9 – “gensaxen”
För att förstå CRISPER/Cas9 behöver du förstå vad virus är och hur virus fungerar.
Läs om virus B1 183-184, Lu 36-37, se film 4-6 här och gör sedan uppgift 1 och 2.
Se efter det film 7-8 här, filmen “GENVÄGEN” är 90 minuter lång, du behöver se hela filmen. När du sett filmerna gör uppgift 3-6.
Uppgifter.
- Rita en bild på någon typ av virus och sätt ut namn på olika strukturer (minst 3)
- Förklara utförligt med hjälp av bilder hur virus förökar sig.
- Vad betyder förkortningen CRISPR/Cas9? Förklara utförligt.
- Beskriv hur upptäckten av CRISPR/Cas9-systemet gick till och vad CRISPR/Cas9-systemet egentligen är i naturen.
- Förklara med hjälp av bilder i minst fyra steg hur CRISPR/Cas9-systemet fungerar i bakterier.
- Förklara hur CRISPR/Cas9-teknik kan användas A) för att bota sjukdomar B) för att enkelt ge människor nya egenskaper och förändra oss permanent C) i biologisk krigföring.
- Fundera själv och redogör för vad du tycker: A) Ska man tillåta att alla föräldrar får göra genundersökningar som ger svar på risker även för sjukdomar mm som inte är livshotande? Motivera ditt svar. B) Ska de sedan få välja bort foster även om fostret inte bär på anlag för livshotande sjukdomar? Motivera ditt svar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
På måndag nästa vecka är det dags för prov 1, som sker på plats i skolan. Godkänd studielogg är en förutsättning för kallelse till betygsgrundande prov. Kallelse, anvisningar och mer information inför provet kommer i morgon.
Lycka till! Anders
Måndag 5/9
Genteknik – DNA-analys, GMO, genöverföring & genredigering
Läs B1 74-86 och samt Lu 102-103 och se de 3 första filmerna här.
Uppgifter.
- Nämn och beskriv kort 4 huvudområden inom genteknik?
- Förklara vad restriktionsezymer är och används till i genteknik.
- Beskriv hur PCR-tekniken går till och vad den används till
- Vad menas med DNA-analys. Ge också 3 exempel på användning.
- Beskriv skillnader i hur DNA och RNA fungerar i eukaryota celler jämfört med i prokaryota celler.
- Nämn tre sätt DNA kan föras från en organism till en annan.
- Beskriv tre användningsområden för genmodifierade bakterier
- I vilka syften genmodifieras växter? Ge 3 exempel
- Vilka nackdelar/faror finns med att genmodifiera växter?
- Ska man genmodifiera växter? Vad tycker du? Motivera ditt svar.
- Vad menas med transgena djur? Förklara och ge något verkligt exempel.
- I vilka syften genmodifieras djur? Ge 3 exempel
- Vilka nackdelar/faror finns med att transgena djur?
- Är det rätt att utveckla transgena djur? Vad tycker du? Motivera ditt svar.
Lycka till! Anders
Måndag 7/2
Genteknik – Kartläggning av gener, GMO, kloner och kloning
Läs B1 184-187, 212 och här samt Lu 102-105 och se de 3 första filmerna och film 9 här.
Uppgifter.
- Vad menas med genteknik?
- Vad menas med a) en gens sekvens och b) att en gen är isolerad
- Ge 7 exempel med förklaring på vad man använder sekvenserat DNA till.
- I vilka syften genmodifieras växter? Ge 3 exempel
- Vilka nackdelar/faror finns med att genmodifiera växter?
- Ska man genmodifiera växter? Vad tycker du? Motivera ditt svar.
- Vad menas med transgena djur? Förklara och ge något verkligt exempel.
- Vilka nackdelar/faror finns med att transgena djur?
- Är det rätt att utveckla transgena djur? Vad tycker du? Motivera ditt svar.
- Beskriv hur PCR-tekniken går till och vad den används till
- Vad menas med “en klon” och vad menas med “att klona”?
- En klon kan uppstå/skapas på flera sätt. Förklara tre olika sätt.
- Är det rätt att klona djur/människor? Motivera ditt svar.
- Förklara vad som menas med DNA-analys. Ge också 2 exempel på användning.
Lycka till! Anders
Fredag 2/9 – Ht 2022
Mutationer
Läs B1 46-53, Lu 32-33 och se film 1-8 här.
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med begreppet mutation.
- Hur har mutationer påverkat evolutionen?
- Förklara vad en genmutation är.
- Nämn de tre sätt en genmutation kan ske på och förklara var och en av dem.
- Nämn tre olika orsaker till att genmutationer kan uppstå.
- Förklara vad en kromosommutation är.
- Nämn de tre olika slags kromosommutationer och förklara var och en av dem.
- Nämn tre exempel på vanliga variationer i uppsättningen av könskromosomer hos människan – och beskriv kromosomuppsättning och effekter av var och en av dessa.
- Cancer är egentligen en mängd olika sjukdomar beroende på ursprung, var kroppen drabbas, och på vilket sätt cancersjukdomen utvecklas. Vad menas med en tumör och varför kan en tumör uppstå?
- Förklara vad som menas med benigna respektive maligna tumörer.
- Förklara hur maligna tumörer utvecklas och vad som menas med metastaser
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Fredag 4/2
Monogena egnskaper, kön, polygena egenskaper, genetiska sjukdomar och arv & miljö B1 200-202, 205-210 Lu 32-33 och se film 1-8 här.
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med monogena respektive polygena egenskaper
- Beskriv hur kön ärvs hos människan.
- Ge några exempel på naturliga variationer i uppsättningen av könskromosomer hos människan.
- Förklara med hjälp av exempel varför blödarsjuka är vanligare hos män jämfört med kvinnor
- Förklara hur anlag för sjukdomar ärvs och varför de inte alltid drabbar de som bär på anlag för sjukdomen.
- Förklara vilka olika orsaker som kan ligga till grund för medfödda brister/fel/sjukdomar.
- Förklara vad som menas med “miljö” när det gäller arv och vilken roll miljön spelar för olika egenskaper
Lycka till! Anders
Onsdag 2/2
Individens genetik
Läs B1 192-198, Lu 32-33, se film 21-25 här
Uppgifter.
- Berätta kort om vem Gregor Mendel var, hur han gjorde för att korsa ärtplantor på det sätt han vill – och vad han observerade
- Förklara vad som menas med dominant respektive recessivt anlag
- Förklara skillnaden mellan genotyp respektive fenotyp
- Förklara vad allel är
- Förklara vad locus är
- Gör ett korsningsschema för egenskapen ögonfärg och förutsäg procentuellt barnens ögonfärg B = dominant anlag för brun ögonfärg, b = recessivt anlag för blå ögon färg. Fadern har anlagen Bb och modern Bb
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Måndag 31/1
Idag börjar vi med avsnittet “Genetik”
Läs om hur “Gener ärvs” B1 176-180, Lu 25-27. Se film 13-20 här
Uppgifter.
- Rita en bild över “cellcykeln” och förklara den.
- Förklara kortfattat hur replikationen av DNA går till inför celldelningen.
- Förklara vad som menas med systerkromatider
- Förklara vad centromer är och vilken roll de har vid celldelning.
- Förklara vad centrosomer är och vilken roll de har vid celldelning.
- Visa med teckningar/bilder och redogör utförligt för de olika stegen/faserna vid mitos
- Visa med teckningar/bilder och redogör utförligt för de olika stegen/faserna vid meios
Fota din/dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders
Fredag 28/1
Studieavstämning. Skicka senast kl 10.00 idag in din logg med alla uppgifter från 10/1 till 24/1 redovisade. Senast på tisdag 2/2 får du besked om din logg är godkänd.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 220128.
Lycka till ! Anders
Onsdag 26/1
Laboration – DNA
Redovisa inom 7 dagar enligt anvisningen under laborationen.
Lycka till Anders!
Måndag 24/1
Transkription, proteinsyntes, och proteinstruktur & funktion
Repetera B1 s166-169, läs 170-176 (fram till “Gener ärvs”) samt Lu s26-29. Repetera film 2-4 och se sedan film 5-12 här. Repetera jämförande bilder och filmen “Vad är en gen” här.
Uppgifter.
- Vad menas med en gen, var finns den och vad kodar den för?
- Förklara skillnaden mellan transkription av DNA och translation via RNA.
- Förklara vad som menas med exoner respektive introner på DNA och mRNA och varför det skiljer sig mellan dem.
- Förklara var i cellen mRNA, rRNA och tRNA finns och skillanden i funktion mellan dem.
- Visa med utförliga bilder och utförlig beskrivning i detalj hur proteinsyntesen går till
- Vad skiljer i funktion mellan ribosomer som finns fritt i cytoplasman och ribosomer som sitter i det grova endoplasmatiska nätverket (retikulum) (RER)
- Förklara hur och varför en proteinkedja veckas efter att den lämnar den ribosom där den satts samman.
- Förklara vad som menas med att gener i eukaryta celler sätts på respektive stängs av och hur det kan gå till
Fota din/dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Vi ses i skolan 12.15-13.30 idag! /Anders
Fredag 21/1
Repetera avsnittet om cellers byggnad genom att läsa s158-164 i boken Biologi 1 (B1) och s24-25 och i boken Livets utveckling (Lu).
Fortsätt med att läsa om gener DNA, RNA och kromosomer på s166-169 i B1 och s26-29 i Lu. Titta på film 2-4 här. Se jämförande bilder och filmen “Vad är en gen” här.
Uppgifter.
- Namge de fyra olika kvävebaserna samt två andra föreningar som DNA består av.
- Förklara vad kromosomer består av, vad de har för struktur, när de är synliga och varför de är synliga bara just då.
- Hur många kromosomer finns i en kroppscell respektive könscell (= spermie eller ägg) hos människan?
- Förklara vad som menas med att DNA replikeras.
- Förklara vad som menas med homologa kromosomer
Redovisa svar på uppgifterna i din logg.
Lycka till Anders
Onsdag 19/1
Laboration – blad
Se labbinstruktionen här – och mall för hur du ska skriva labbrapporten här. En referenstext och bilder hittar du här.
Skriv rent din labbrapport på dator och lägg då också in bilder du fotade och tecknade under labben. Döp dokumentet så här:
Ditt förnamn Ditt efternamn, Bi 1, labbrapport blad – 2201xx
och skicka det inom 7 dagar till anders.inghage@norrkoping.se
Lycka till Anders!
Måndag 17/1
Läs om fotosyntes och förbränning i B1 s14-16 och i Lu s30-31 och titta på film 11-15 här (film 11 är “Fotosyntes och cellandning” och film 15 är “Olika typer av förbränning”).
Uppgifter.
- Förklara fotosyntesen med hjälp av en figur/bild med kemiska beteckningar på det som deltar och bildas i processerna på rätt plats. Samt redogöra kort med text.
- Förklara förbränning med hjälp av en figur/bild med kemiska beteckningar på det som deltar och bildas i processerna på rätt plats. Samt redogöra kort med text.
- Rita en bild som innehåller både fotosyntes och cellandning/förbränning och visa de kemiska sambanden och hur energi överförs och byter form (t ex från ljusenergi till kemisk energi, och kemisk energi till rörelseenergi eller värme)
- Jämföra likheter och skillnader mellan förbränning hos djur, i en öppen eld och i en bilmotor som drivs med fossilt bränsle (t ex bensin).
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders
Fredag 14/1
Olika typer av celler, uppbyggnad och organeller
Läs B1 s160-161, 289, Lu s24-25, 74-75 och här. Se film 5-10 här, och titta på bilder här.
Uppgifter.
- Vilka är de två huvudtyperna av celler? Nämn och förklara också två grundläggande skillnader mellan dem.
- Rita bilder på en växtcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en djurcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en svampcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en bakteriecell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Förklara vad de olika delarna och organellerna uträttar i respektive cell.
- Nämn och förklara likheter och skillnader mellan dessa celltyper.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med din förklarande text i din logg.
Lycka till Anders!
Onsdag 12/1
Naturvetenskaplig metod och Biologi grunder & cellers byggstenar
Naturvetenskaplig metod
Läs B1 s7, se filmen “The Scientific Method” här se bilden, läs texten och se efter texten filmen “Vetenskaplig metod – vaccin” på samma sida. Läs därefter här om vad pseudovetenskap är.
Biologi grunder & cellers byggstenar
Läs B1 s8-9, 158-160, Lu 12 och se film 3-4 här
Uppgifter – Naturvetenskaplig metod.
- Vad menas med ett vetenskapligt arbetssätt/vetenskaplig metod?
- Rita en bild/ett schema som beskriver vetenskapligt arbetssätt
- Ge exempel på en vetenskaplig upptäckt där ett vetenskapligt arbetssätt använts.
- Vad skiljer en naturvetenskaplig teori från en hypotes?
- Förklara vad som menas med pseudovetenskap och ge 2 exempel
Uppgifter – Biologi grunder & cellers byggstenar.
- Nämn 5 kriterier för liv och levande organismer.
- Beskriv en storlekstrappa med 5 nivåer när det gäller biologiska enheter/liv
- Cellernas byggstenar består huvudsakligen av fyra typer av organiska ämnen. Vilka fyra typer är det? Illustrera var och en av dem med en egen enkel bild och förklara funktionen hos dem kort
- Nämn och beskriv fyra viktiga uppgifter proteiner har i cellen.
- Nämn och beskriv kort två funktioner som enzymer har
- Visa med en eller flera bilder hur ett enzym fungerar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med din förklarande text i din logg.
Lycka till Anders!
Måndag 10/1
Vad är “Biologi”?
Läs B1 s6-7 och Lu s7 (B1= “Biologi 1” och Lu= “Livets utveckling” ) Se film 1 här.
Uppgifter. Svara i loggen på följande:
- Vad betyder ordet “Biologi”
- Vad handlar vetenskapen biologi om?
- Nämn fem områden som studeras inom biologi och förklara var och en av dem kort.
- Ge fem exempel med förklaring på positiva tillämpningar biologisk forskning kan leda till.
- Ge tre exempel med förklaring på negativa tillämpningar/ etiska problem biologisk forskning kan leda till.
Kopiera hela anvisningen och uppgifterna från “Läs & se”-sidan lägg in det i loggen, fetmarkera den texten och skriv sedan under respektive uppgift ditt svar med vanlig text och/eller lägg in bilder du gjort om det är det som är uppgiften.
Lycka till Anders!