Välkommen till kursen Biologi 1 Ht-20
Nya riktlinjer för studier inom Komvux
Smittspridningen i Östergötland ökar snabbt. Nya riktlinjer för allas säkerhet. Det här gäller för Komvux i Norrköping från och med nu:
- All undervisning sker på distans.
- Din lärare meddelar hur ni gör med examinationer.
- Om du måste komma till skolan, till exempel för att träffa en tekniker eller hämta en dator, ska du vänta utanför skolan tills det blir din tur.
Detta gäller fortsatt till 13 december då nya riktlinjer meddelas
Onsdag 9/12
Har du fått din logg godkänd så kommer du under dagen idag få kallelse till examinationen på avsnitten “Ekologi” och “Hållbar utveckling” på skolan i morgon.
Se den uppdaterade kursplaneringen här för sidor i boken och repetera logguppgifter och filmer.
Lycka till! Anders
Tisdag 8/12
Studieavstämning. Skicka senast kl 14.00 idag in loggen som ett sammanhållet dokument med alla uppgifter 6/8 – 3/12 redovisade. Om du vill ha möjlighet att skriva provet på torsdag är det viktigt att du skickar in din logg idag, Tiden för granskning och eventuell komplettering blir annars för kort.
Loggdokumentet du skickar idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 201208
Om din logg godkänns får du senast i morgon en kallelse till provet torsdag 10/12 på avsnitten “Ekologi” och “Hållbar utveckling”. Se den uppdaterade kursplaneringen här för sidor i boken och repetera logguppgifter och filmer.
Lycka till! Anders
Torsdag 3/12
Hållbar utveckling – Biologisk mångfald
Läs B1 s83-84, 139-156 repetera film 20, se sedan film 36-42 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med ”ekologiskt fotavtryck”
- Förklara vad som menas med ”biologisk mångfald”
- Regnskogarna försvinner i snabb takt. Vad beror det på? Redogör för bakomliggande orsaker, förlopp och effekter på kort och lång sikt (Fundera också själv)
- Turism påverkar miljön på många sätt. (Fundera också själv)
A) Nämn och redogör för några positiva effekter turism kan ge
B) Nämn och redogör för 5 negativa effekter av turism i tredje världen. - Beskriv hur jordbrukslandskapet i Sverige förändrats under de senaste 200 åren och hur det påverkat biologiska mångfalden.
- Beskriv hur skogslandskapet i Sverige förändrats under de senaste 200 åren och hur det påverkat biologiska mångfalden
Studieavstämning på tisdag nästa vecka (8/12).
Skicka in loggen med alla uppgifter 6/8 – 3/12 senast kl 14.00.
Loggdokumentet du skickar in då ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 201208
Lycka till Anders
Onsdag 2/12
Hållbar utveckling – Konsumtion och avfall
Läs B1 135-138 repetera film 30-31 och se sedan film 32-35 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med “Livscykelanalys”
- Förklara hur man menar när man säger “Ekologisk ryggsäck”
- Soptippar, skrotupplag mm sprider ofta allvarliga miljögifter långt ut i miljön. Hur går det till?
- Export av miljöfarligt avfall. Redogör för orsaker och effekter.
- Förpackningar är i många fall ett stort problem, både när det gäller vår hälsa och i miljön. Namnge och redogör för 5 sådana problem. (Internet/fundera själv)
- Det finns många miljöproblem förknippade med våra kläder och textilier av olika slag. Namnge och redogör för minst 5 av dem
- Beskriv och förklara skillnaden mellan produktionsperspektiv och konsumtionsperspektiv när det gäller miljöpåverkan.
Lycka till Anders
Tisdag 1/12
Hållbar utveckling – övergödning och miljögifter
Läs B1 115-134 och titta på film 22-31 här
Uppgifter.
- Vad menas med övergödning? Beskriv orsaker och vilka problem den leder till.
- Ange och förklara minst 4 olika utsläpp som direkt eller indirekt skapar problem i Östersjön.
- Vad menas med våtmark och varför är våtmarker viktiga för livet och balansen i naturen.
- Namnge 3 olika tungmetaller. I vilka produkter finns de/hur sprids de (har de spridits/använts) och på vilket sätt är var och en av dessa farliga/vilka skador ger de .
- Förklara för var och en av DDT, PCB och Dioxiner: Vad är det för ämne, hur sprids det (har det spridits/använts till) och på vilket sätt är var och en av dessa farliga/vilka skador ger de.
Lycka till Anders
Torsdag 26/11
Hållbar utveckling – luft och vatten
Läs B1 92-114 och titta på film 15-21 här
Uppgifter.
- Vad menas med växthuseffekten? Beskriv med hjälp av bilder och text hur den fungerar, orsaker och effekter.
- Vad menas med miljöproblemet försurning? Beskriv orsaker och effekter i minst tre olika naturmiljöer.
- Ozon finns i atmosfären och som marknära ozon. Beskriv skillnader när det gäller problemen förknippade med ozon på dessa platser, skador det kan leda till på levande organismer mm.
- Världens havsområden hotas och förstörs. Redogör för 5 olika hot: bakomliggande orsaker, förlopp och effekter på kort och lång sikt (Fundera själv)
- Ge exempel på var och hur vårdslös hantering av vatten lett till miljöförstöring
Lycka till Anders
Onsdag 25/11
Hållbar utveckling – grundbegrepp B1 79-92
Läs B1 79-91 och titta på film 1-5 här
Uppgifter.
- Beskriv hur och varför fokus förändrats under de senaste 50 åren när det gäller miljöfrågor (lokalt-globalt)
- Förklara begreppen naturkapital respektive ekosystemtjänster
- Förklara varför jordbruket är så centralt när det gälle människans påverkan av miljön.
- Beskriv utvecklingen inom jordbruket de senaste 100 åren och vad det lett till.
- Vad menas med fossila bränslen. Ge 4 exempel med beskrivning på fossila bränslen.
- Redogör för 6 olika miljöproblem vår energiproduktion/ energianvändning ställer till med.
Lycka till Anders
Tisdag 24/11
Studieavstämning. Skicka senast kl 14.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 19/11 redovisade.
Loggdokumentet ska vara ett sammanhållet dokument från kursens första uppgift 6/8 till uppgiften torsdag 19/11
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 201124.
I morgon börjar vi med kursavsnittet “Hållbar utveckling”.
Senast på torsdag 26/11 får du besked om din logg är godkänd. Se också den uppdaterade kursplaneringen här.
Lycka till! Anders
Torsdag 19/11
Ekologi – havet
Läs om havet B1 59-65, här och titta på film 13-18 här
Uppgifter.
1 Beskriv i 5 punkter vad som är speciellt med Östersjön
(jämför gärna med Västerhavet)
2 Förklara följande:
– Plankton – och vilka två olika huvudgrupper som finns.
– Makroalger
– Kompensationsnivån
– Språngskikt
3 Världshaven. Förklara följande:
– Kontinentalsockel och varför det marina livet är rikt där
– Djuphavsslätter
– Djuphavsgravar och varför de bildats
– Språngskikt
4 Beskriv olika havsströmmar kort, varför de är varma eller kalla,
vad som gör att de rör sig i en viss riktning och hur de påverkar
olika kust eller landområden.
5 Var finns mest liv i havet och varför.
6 Varför är sjögräs- och ”tångskogarna” i kusthaven så viktiga ge
minst 2 anledningar.
7 Vad som menas med mangroveskogar, varför de är viktiga och
varför de hotas/förstörs
8 Förklara vad koraller är för organismer och hur ett korallrev är
uppbyggt, varför korallreven är viktiga och 5 orsaker till varför de hotas/förstörs
Studieavstämning på tisdag nästa vecka (24/11).
Skicka in loggen med alla uppgifter 14/10-19/11 senast kl 14.00.
Loggdokumentet du skickar in då ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 201124
Lycka till Anders
Onsdag 18/11
Ekologi – sjöar och myrar
Läs om sjöar och myrar B1 48-58 och titta på film 12 här
Uppgifter.
- Rita en bild över livet i en sjö (ex finns t ex på s 49 i Bi1) och nämn och beskriv också insjöns 3 zoner.
- Visa med en bild hur vattencirkulationen i en sjö förändras under ett år och förklara vad det beror på och vad det får för konsekvenser.
- Beskriv vad som är utmärkande för en eutrof sjö
- Beskriv vad som är utmärkande för en oligotrof sjö
- Vissa sjöar kallas brunvattenssjöar andra för klarvattensjöar förklara bakgrunden till det.
- Hur skiljer sig pH mellan näringsfattiga och näringsrika sjöar – och varför?
- Vad är det för skillnad mellan ett kärr och en mosse?
- Hur påverkar människan att sjöar växer igen?
Lycka till Anders
Tisdag 17/11
Ekologi – landekosystem
Läs om landekosystem B1 34-47 och titta på film 11 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med epifyter och ge två exempel.
- Nämn och beskriv tre sätt som inlandsisen påverkat naturen och markens beskaffenhet i Sverige.
- Förklara vad som menas med jordmån och beskriv uppbyggnad och egenskaper hos de två vanligaste jordmånstyperna i Sverige.
- Förklara sambandet mellan de två vanligaste jordmånstyperna i Sverige och typ av skog (löv eller barrskog) som växer på dem.
- Nämn och beskriv Sveriges vegetationsregioner.
- Nämn och beskriv världens vegetationstyper.
Lycka till Anders
Torsdag 12/11
Ekologi – kretslopp och flöden
Läs om Kretslopp och flöden B1 23-33 och titta på film 6-10 här
Uppgifter.
- Visa med hjälp av en bild ett exempel på en näringspyramid, benämn det du har med i bilden och beskriv hur energi och näring rör sig i näringspyramiden du visar.
- Visa en enkel näringskedja med producenter, konsumenter och nedbrytare, på land och i en sjö. Rita en ”landbild” och en ”sjöbild” och förklara med några ord.
- Definiera vad som menas med nedbrytare.
- Ge tre exempel på organismer som är nedbrytare och förklara vilken roll de har i ekosystemet.
- Rita en bild över kolets kretslopp i naturen och förklara kort hur det fungerar.
- Kväve behövs för en av de fyra grundtyperna av föreningar som alla celler består av – en förening som behövs för att levande organismer ska fungera och kunna växa – vilken förening är det?
- Beskriv översiktligt kvävets kretslopp i naturen.
Lycka till Anders
Onsdag 11/11
Ekologi – begrepp
Läs om Ekologiska begrepp B1 11-22 och titta på film 1-5 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med Ekologi
- Förklara vad som menas med abiotiska miljöfaktorer och hur man kan dela upp dem
- Ge exempel på olika typer av abiotiska miljöfaktorer
- Förklara vad som menas med biotiska miljöfaktorer
- Nämn så många olika kategorier av biotiska miljöfaktorer du kan komma på.
- Förklara vad som menas med autotrofa respektive heterotrofa organismer
- Kunna ge exempel på 5 grundämnen utöver C, H, och O som är viktiga för en cell.
- Kunna förklara vad som menas med närsalter och ge exempel på närsalter som innehåller kväve respektive fosfor.
- Kunna förklara vad som menas med nisch respektive habitat
- Kunna beskriva vad som är utmärkande för jämnvarma organismer och hur de fungerar. Ge 4 exempel på jämnvarma djur
- Kunna beskriva vad som är utmärkande för växelvarma organismer och hur de fungerar. Ge 4 exempel på växelvarma organismer
Lycka till Anders
Tisdag 10/11
Granskning av kamraternas projektarbeten. Alla inlämnade arbeten finns nu publicerade här.
Uppgift. Du ska nu gör två saker.
- Du ska granska ett annat arbete
- Du ska utvärdera ditt eget arbete med projektuppgiften
- Det arbete du ska granska får meddelande om via mejl. Läs instruktionen här hur du ska göra den granskningen.
- Ditt eget arbete utvärderar du enligt den här mallen
Du har till fredag 13/11 på dig att göra den här uppgiften. Du skriver i två separata dokument som du döper så här:
Ditt namn, Bi1, opposition – 201113
Ditt namn, Bi1, egen utvärdering – 201113
Lycka till! Anders
Torsdag 5/11
Senast kl 18.00 i dag ska du skicka in din färdiga rapport om den organism du arbetat med.
Det du skicka ska var ett word eller pdf-dokument och ska vara döpt så här: Ditt för- och efternamn, Bi1, projektuppgift – 201105
Lycka till Anders
Onsdag 4/11
Gör de sista korrigeringarna och finputsningen av din rapport.
I morgon ska du skicka in din färdiga rapport om den organism du arbetar med. Det du skicka ska var ett word eller pdf-dokument och ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektuppgift – 201105
Läs om Färgteckning, mimikry och mutualism B1 274-279 samt och titta på film 9 och 10 här
Uppgifter att svara på i din logg.
- Nämn och förklara kort tre olika funktioner ett djurs färgteckning kan ha.
- Vad menas med aposematisk färgteckning, ge också två exempel på djur som använder det.
- Förklara vad som menas med ”mimikry” och ge exempel.
- Förklara vad som menas med mutualism.
Lycka till Anders
Tisdag 3/11
Idag ska du skicka in ditt färdiga utkast till rapporten om den organism du arbetar med. Det du skicka ska var ett word eller pdf-dokument och ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektuppgift – 201103
Läs om Sexuella system bland djur t o m “Jungfrufödsel” B1 268-274 samt och titta på film 8 här
Uppgifter att svara på i din logg.
- Vad menas med sexuella system?
- Förklara och redogör för den uppdelning som används när det gäller sexuella system.
- När är respektive system vanligast förekommande?
- Vissa djur(arter) har flera partner medan andra bara har en. Redogör för 3 tänkbara förklaringar till detta och varför det skiljer sig mellan olika arter.
Lycka till Anders
Torsdag 29/10
Arbete vidare med projektuppgiften. Anvisningarna för hur du ska göra den här. Hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här.
Läs om Etologi (Beteendeekologi mm) B1 264-268 samt och titta på film 6 och 7 här
Uppgifter att svara på i din logg.
- Förklara begreppet social organisation
- Rangordning och hierarkier förekommer i alla grupper hur kan man förklara det? Ge exempel på vilka uttryck det kan ta sig.
- Vilka olika typer av revir brukar man tala om. Redogör kort för var och en av dessa.
- Vad menas med osjälviskt (altruistiskt) beteende. Är så altruistiskt beteende verkligen så osjälviskt? Motivera och ge två exempel som stöder ditt svar.
Lycka till Anders
Onsdag 28/10
Arbete vidare med din projektuppgift. Anvisningarna för hur du ska göra projektuppgiften här. Hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här.
Läs om Etologi B1 257-263 samt och titta på film 3-5 här
Uppgifter idag att svara på i din logg.
- Vad menas med begreppet prägling. Förklara begreppet och beskriv med ett exempel.
- Ge 4 exempel på olika typer av inlärning.
- När man inom etologi talar om motivation, vad menar man då? Förklara och ge 2 exempel.
- Vad menas med ”tomgångshandling”, ”felprestation” samt ”överslagshandling”
- Utseende och färgteckning bland djur har alltid ett syfte. Vilka tre brukar man tala om?
- Djur kommunicerar med varandra med hjälp av olika typer av signaler. Redogör för 5 olika sorters signaler. Och ge exempel på hur djur använder var och en av dem.
Lycka till Anders
Tisdag 27/10
Senast i dag kl. 10.00 ska du ha skickat in din slutgiltiga projektplan. Det du skicka ska var ett word eller pdf-dokument och ska vara döpt så här: Ditt för- och efternamn, Bi1, projektplan – 201027
Läs anvisningarna för projektuppgiften här. Hur du skriver din projektplan ser du här, hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här.
Läs om Etologi B1 248-256 samt och titta på film 1 och 2 här
Uppgifter idag att svara på i din logg.
- Förklara och ge exempel på beteenden som gynnar den egna individen men missgynnar arten som den individen tillhör
- Förklara vad som menas instinkt. Förklara också instinkthandlingar och ge två exempel.
- Vad menas med nyckelretning. Förklara begreppet och beskriv med ett konkret exempel.
- Vad menas med supernormal retning, jämför också med något i människans omgivning idag och förklara likheter och skillnader.
Lycka till Anders
Torsdag 22/10
Idag ska du skicka in ditt utkast till projektplan. Det du skicka ska var ett word eller pdf-dokument och ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektplan – 201022
Projektplanen du skickar in i dag, får du respons på och med hjälp av den responsen kan du sedan göra ändringar och förbättringar innan du skickar in din slutgiltiga projektplan 28/10
Läs anvisningarna för projektuppgiften här. Hur du skriver din projektplan ser du här, hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här.
Läs om djur B1 290-296 samt och titta på film 17-22 här
Uppgifter idag att svara på i din logg.
- Nämn och beskriv kort de olika grupper av ryggradslösa djur som tillhör djurriket
- Nämn 2 viktiga skillnader mellan spindeldjur och insekter
- Beskriv det som utmärker ryggsträngsdjuren.
- Nämn och beskriv kort de olika grupper som tillhör ryggradsdjuren
- Nämn 3 strukturer som är typiskt för fåglar
- A. Varför skiljer sig näbben mellan olika fågelarter?
B. Ge tre exempel på olika näbbform och förklara bakgrunden till var och en av dessa - Nämn 2 viktiga skillnader mellan groddjur och kräldjur?
- Vilka olika typer/grupper av däggdjur finns och vad är det som skiljer dem åt?
Lycka till Anders
Onsdag 21/10
Du som inte var med på genomgången i går och ännu inte valt art att arbeta med behöver göra det idag.
Läs anvisningarna för projektuppgiften här och se vilka organismgrupper som finns kvar att välja på här.
Hur du skriver din projektplan ser du här och hur du ska skriva din rapport ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här
Läs om växter och svampar Bi1 288-289 och Lu 72-73 samt här och titta på film 14-16 här
Djur B1 290-298
Uppgifter att svara på i din logg.
- Nämn och beskriv kort de grupper som tillhör växtriket
- Förklara i hur befruktningen går till hos gömfröiga växter.
- Namnge 2 växtfamiljer som är mycket ekonomiskt viktiga för människan. Ange både svenskt och latinskt namn
- A. Visa med hjälp av en bild hyfer, mycel och sporkropp hos en ”storsvamp” = basidiesvamp.
B. Beskriv vad som menas med mykorrihiza-svampar
C. Förklara hur ”matsmältningen” sker hos storsvampar.
Lycka till Anders
Torsdag 15/10
Protister.
Protister är en gammal benämning som egentligen inte används längre eftersom protister inte är en monofyletisk grupp, men för enkelhetens skull används den ändå ofta.
Protister har delats upp i enkla fotoautotrofer (alger) & enkla heterotrofer (protozoer samt slemsvampar). En ny klassificering håller nu på att utarbetas med hjälp av DNA-analys.
Läs B1 286-287, 296, Lu 18-19, 34-35, samt här och se film 8-13 här
Uppgifter.
- Namnge och beskriv kort var och en av de tre undergrupper protisterna har delats upp i.
- Alger kan delas upp i mikroalger (encelliga) och makroalger på svenska tång som är (flercelliga). A) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av mikroalger. B) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av makroalger.
- Beskriv algernas ekologiska betydelse lokalt och globalt.
- Namnge och beskriv tre olika protozoer.
- Nämn och beskriv kort en allvarlig sjukdom som orsakas av protozoer och hur det går till.
- Vad menas med slemsvampar och vad är den avgörande skillnaden mellan dem och riktiga svampar.
- Namnge och beskriv tre olika slemsvampar
- Vad menas med en amöba? Beskriv vad som är typiskt för amöbor, i vilka miljöer de finns, hur de rör sig, “äter” och fortplantar sig, nämn också någon sjukdom de kan orsaka.
Lycka till Anders
Onsdag 14/10
Läs B1 281-287, 296, Lu 34-35, 74-75 samt här och här.
Titta på film 1-7 här. Mer om LUCA här.
Uppgifter.
-
- Vad menas med LUCA (Last Common Universal Ancestor).
- Rita en bild som med början från LUCA visar domänerna alla organismer delas in i.
- Beskriv domänerna Bakterier respektive Arkéer
- Beskriv likheter och skillnader mellan Bakterier och Arkéer
- Vad talar för att arkéerna är närmare släkt med eukaryoterna än vad bakterierna är?
- Beskriv domänen Eukaryoter och några typiska generella kännetecken hos den.
- Nämn och beskriv kort undergrupper till domänen Eukaryoter A) tre undergrupper som är encelliga organismer B) nämn och beskriv kort fyra undergrupper som är flercelliga.
Lycka till Anders
Torsdag 8/10
Inläsning och egen studietid inför provet. Läs på och repetera angivna sidor i böckerna, det som tas upp i filmerna och gå igenom din logg.
Har du skickat in din studielogg i tid så får du senast idag besked om din den är godkänd och om du kan skriva provet som är flyttat till tisdag 13/10. Se den uppdaterade kursplaneringen här.
Lycka till! Anders
Onsdag 7/10
Inläsning och egen studietid inför provet. Läs på och repetera angivna sidor i böckerna, det som tas upp i filmerna och gå igenom din logg
Senast på i morgon 8/10 får du besked om din logg är godkänd och om du kan skriva provet som är flyttat till tisdag 13/10. Se den uppdaterade kursplaneringen här.
Lycka till! Anders
Tisdag 6/10
Studieavstämning. Skicka senast kl 14.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 1/10 redovisade.
Loggdokumentet ska vara ett sammanhållet dokument från kursens första uppgift 6/8 till uppgiften torsdag 1/10
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 201006.
Senast på torsdag 8/10 får du besked om din logg är godkänd och om du kan skriva provet som är flyttat till tisdag 13/10. Se den uppdaterade kursplaneringen här.
Lycka till! Anders
Torsdag 1/10
Ekologi och evolution
Läs B1 243-246 samt Lu 46-49 och se film 21 här. (“Livets resa – Leva tillsammans” som är 58min).
Uppgift.
-
-
- Förklara strategin bakom stort respektive litet antal ungar/ avkomma – och fördelar respektive och nackdelar med stort respektive litet antal ungar/avkomma.
- Förklara vad som menas med samevolution och ge exempel på olika typer av samevolution.
- Förklara med bilder och text skillnaden i utseende och funktion mellan tänderna hos djur som är växtätare, respektive rovdjur och tänderna hos djur som äter både växter och kött.
- Ge fem exempel på mycket hög grad av specialisering som evolutionen lett till hos vissa arter.
- Ge exempel på hur människan har påverkat och påverkar evolutionen
-
Lycka till! Anders & Olof
Onsdag 30/9
Kartläggning av evolutionen
Läs B1 232-233, repetera 234-235, läs 236-238, 242 samt Lu 44-45. Repetera film 2 och se film 18-20 här. (Film 18 är “Bevis för evolution 1”).
Uppgift.
-
-
- Förklara vad begreppet “systematik” står för.
- Vad betyder det att en grupp organismer inom systematiken är monofyletisk.
- Förklara vad som menas med rudimentära organ och vad rudimentära organ hos en art tyder på.
- Nämn och förklara kort de tre sätt evolutionen sker på.
- Nämn och förklara kort vad som kan påverka evolution längs en linje.
- Förklara vad som menas med släktskapsselektion.
- Förklara vad som menas med sexuell selektion.
- Vad är den vanligaste orsaken till att arter dör ut – ge också minst tre konkreta exempel när det gäller den typen av orsak.
- Nämn olika orsaker till att en art klarar miljöförändringar bättre eller sämre och förklara varför
-
Lycka till! Anders & Olof
Tisdag 29/9
Livets utveckling: Människan – och kulturell evolution
Läs Lu s90-91 “Civilisation” och titta på fortsättningen av film 12 “Livets resa – Människan” från 38:10min till 52:00min här.
Uppgift.
-
-
- Vad betyder begreppet civilisation. (Sök i seriösa fysiska eller digitala uppslagsverk).
- Nämn och placera geografiskt sex tidiga civilisationer.
- Förklara vad som menas med kulturell evolution.
- För ca 10 000 år sedan började människan odlingen av grödor och domesticerade olika djur. Vilka förändringar i människans livsförutsättningar har det inneburit och hur har dessa förändringar lett till att människan lever som den gör idag. Ge 5 exempel med förklaring.
- Var uppstod skriftspråket.
- Förklara varför skriftspråket uppstod.
- Nämn fyra olika skriftspråksvarianter.
- Beskriv hur det alfabet vi använder har utvecklats.
- Förklara varför skriftspråk är så avgörande när det gäller människans kulturella evolution.
-
Lycka till! Anders & Olof
Torsdag 24/9
Livets utveckling: Homosläktet
Repetera Lu s86-87 och läs också Lu s88-89 “Utvandring”. Titta på översikten över våra förfäders och och våra släktingars spridning över välden här, samt se film 12 “Livets resa – Människan” från 27:23min till 38:10min in i filmen, och film 13-17 här.
Uppgift.
-
-
- Ungefär när inträffade det som kallas för “Den kreativa explosionen”. Vad var det som hände då?
- Neanderthalarna är en av våra närmaste släktingar på det mänskliga släktträdet. Ge tre exempel på varför man idag anser att de på många sätt var jämbördiga med oss fram till dess att de dog ut.
- Beskriv kort tre anatomiska skillnader mellan Neanderthalarna och oss och förklara varför Neanderthalarna hade utvecklat dessa anatomiska drag och de var fördelaktiga för dem.
- Vilka var Denisovamänniskorna?
- Var har man hittat lämningar efter Denisovas?
- Nämn och förklara någon fysiologisk anpassning Denisova hade utvecklat som nu fortfarande finns kvar hos vissa folkgrupper.
- Förklara utförligt vad det är man kan utläsa ur mitokondrie-DNA och varför det har stor betydelse när det gäller människans evolution.
- Rita en enkel karta över jorden och beskriv med hjälp av den och förklarande text våra förfäders och och våra släktingars spridning över välden.
-
Fotografera dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders & Olof
Onsdag 23/9
Livets historia.
Läs om Homosläktets och människans utveckling Lu s84-87.
Läs också om “Släktet homo” Bi1 s230-231 se film 12 “Livets resa – Människan” från 15:00min in i filmen till 27:23min här.
Uppgift.
-
-
- När i tiden anser man att utvecklingen av Homosläktet – som alla människor som finns idag tillhör – börjar.
- Homo Habilis är en tidig förfader i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med deras föregångare.
- Ge fyra exempel på verktyg som dessa tidig människor tillverkade. Namnge verktyget, vad det tillverkats av och vad det användes till.
- Homo Erectus är en annan tidig art i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med Homo Habilis.
- Man benämner ofta dessa tidiga människor som “Jägare och samlare” men verkligheten var snarare att det var samlandet som var viktigast när det gällde att skaffa föda. Förklara varför.
- Vad bestod kosten av för dessa tidiga människor. Vad åt man dagligen och mest av och vad åt man bara ibland och i mindre mängd.
- Ge exempel på och förklara pincettgreppets betydelse för människans utveckling.
- Ge minst 5 exempel och förklara hur elden påverkat utvecklingen av Homosläktet.
-
Fotografera dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Lycka till! Anders & Olof
Tisdag 22/9
Studieavstämning. Skicka senast kl 14.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 17/9 redovisade. Senast på torsdag 24/9 får du besked om din logg är godkänd.
Loggdokumentet ska vara ett sammanhållet dokument från kursens första uppgift 6/8 till uppgiften torsdag 17/9
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 200922.
Vecka 39 (21/9-25/9)
Den här veckan kommer Olof Reimer som också är lärare i biologi att svara på frågor och titta på loggen, som ska skickas in senast i morgon tisdag kl 14.00. Se kursplaneringen.
Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Torsdag 17/9
Livets utveckling, människosläktets föregångare.
Läs om människans föregångare Lu s78-79 om den uppräta gången Lu s82-83 och om Bonobon och de andra människoapornas släktskap med människan här.
Läs också Bi1 s228 “Människans uppkomst” – fram till “Släktet homo” på s230, samt se film 12 “Livets resa – Människan” till 15:00min in i filmen här.
Uppgift.
-
-
- Ungefär när i tiden och var på jorden uppstår människosläktets tidigaste föregångare – så långt vi genom fossilfynd vet idag.
- Rita ett släktträd över människan, Bonobon och de andra människoaporna.
- Ge en förklaring till att våra förfäder började leva på marken
- Beskriv 3 olika teorier om varför våra förfäder började gå mer uppräta på 2 ben och utan att stödja sig på händerna
- Hur kan man utifrån endast skelettdelar säga att de kommer från någon som mest gått upprät. Ge tre exempel och förklara.
- Hur gamla är fotspåren i Laetoli i det som idag är Tanzania, berätta också vad man kan utläsa av dem
- Varför kallas Lucy för Lucy, vem är hon, när levde hon och vad kan man utläsa av hennes skelett
- Berätta om händernas förändring och utveckling till följd av att våra förfäder när de nu gick mer på två ben inte använde händerna på samma sätt som tidigare.
- Förklara hur stortåns förändring hos våra tidiga förfäder påverkade relationen mellan mor och barn – och det i sin tur hela familjesituationen och hannarnas beteende.
-
Fotografera dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Nästa vecka kommer en god vän till mig som heter Olof Reimer som också är lärare i biologi att svara på frågor och titta på loggarna, som ska skickas in senast på tisdag kl 14.00. Se kursplaneringen.
Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Lycka till! Anders
Onsdag 16/9
Livets utveckling från kräldjuren och dinosaurierna till däggdjuren.
Läs om kräldjuren och dinosaurierna och om däggdjuren Lu 62-69 samt om primaternas stamträd Lu s80.
Repetera film 8 “Livets resa – På land” från 36:30min – 57:00min här
Uppgift.
-
-
- Nämn 3 anpassningar till landliv hos kräldjuren jämfört med groddjuren samt förklara fördelarna med dessa anpassningar.
- Beskriv tre valfria dinosauriearter.
- Redogör för en teori om orsaken till att dinosaurierna dog ut.
- Nämn och förklara tre unika egenskaper som utmärker däggdjur.
- A) När uppstod däggdjuren? B) Förklara varför de huvudsakligen var nattaktiva under tiden dinosaurierna dominerade jorden.
- Förklara den explosiva utvecklingen bland däggdjuren med början för ca 65 miljoner år sedan.
- Vad menas med megafaunan. Beskriv tre djur i megafaunan.
- Redogöra för hur primater definieras samt ge exempel på 4 olika arter av primater.
- Redogöra för utvecklingen bland primaterna från ca 20 miljoner år sedan fram till ca 7 miljoner år sedan.
-
Skriv svaren i din logg. Lycka till! Anders
Tisdag 15/9
Livets utveckling i luften; insekter, fåglar, kräldjur och däggdjur. Repetera B1 227, läs också Bi 234-235 om homologa/analoga organ, samt Lu 58-59, 70-71, samt se film 10 här (“Livets resa – Flyga” 58min lång).
Uppgift.
-
-
- Redogör för vilka djur som var först med att flyga och en teori om hur det kan ha gått till
- Redogör för fåglarnas ursprung och hur de utvecklats
- Nämn och beskriv kort tre däggdjur som kan flyga eller glidflyga och hur det djur du nämner gör.
- Nämn och beskriv två kräldjur som kan flyga eller glidflyga och hur det djur du nämner gör.
- Förklara vad som menas med homologa respektive analoga organ och ge tre exempel.
-
Lycka till! Anders
Torsdag 10/9
Livets historia, livet utvecklas på land och i luften, växter, leddjur,
insekter, groddjur, kräldjur och däggdjur
Läs Lu 38-43, 72-73, 58-59, 60-67 och B1 224-227, 290-295 samt se film 6-8 här (filmen “Livets resa – På land” är 58min lång).
Uppgift.
1. Beskriv hur den eukaryota cellen utvecklats (symbiosteorin).
2. Beskriv huvuddragen i utvecklingen från de första flercelliga djuren för 600 miljoner år sedan och fram till benfiskarna
3. Redogör för landväxternas ursprung, hur det gick till när de koloniserade land och hur utvecklingen till kärlväxter gick till.
4. Hur det kommer sig att blomväxterna blivit så framgångsrika.
5. Vilka var de första djuren på land? Ursprung och utveckling.
6. Redogör för ryggradsdjurens utveckling från benfiskarna, de första ryggradsdjuren på land och vidare till dinosaurierna.
Lycka till! Anders
Onsdag 9/9
Idag börjar vi med avsnittet Evolution. Under det här avsnittet är boken “Livets utveckling” huvudbok, speciellt när det gäller människans utveckling som är en viktig del i kursen. Men som tidigare ska boken Biologi 1 också läsas enligt angivna sidor.
Livets historia – uppkomst. Läs Lu 10-17, B1 220-225 och här samt se film 1-5 här (filmen “Livets resa – livets början” är 50min lång).
Uppgift.
1. Förklara vad som menas med evolution
2. Redogör för hur Darwins förklarade evolutionens mekanismer och ge exempel på var och en av dessa mekanismer.
3. Förklara vad som menas med fossil och kort redogöra för 3 olika typer av fossil.
4. Redogör för minst 2 olika sätt att datera fossilfynd.
5. Förklara vad som menas med ledfossil och ge exempel
6. Redogör för tre olika teorier om hur livet på jorden uppstod.
7. Förklara vad cyanobakterier är och på vilket sätt de var avgörande för livets utveckling på jorden.
8. Förklara vad stromatoliter är.
Lycka till! Anders
Torsdag 3/9
Studieavstämning. Skicka senast kl 18.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 2/9 redovisade. Att loggen är inskickad i tid och godkänd är en förutsättning för att bli kallad till provet nästa vecka. Under dagen i morgon får du besked om din logg är godkänd och var och när du i så fall ska skiva provet.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 200903
/Anders
Onsdag 2/9
Repetera B1 187-190, Lu 98-105. Se filmen “GENVÄGEN” här (den sista filmen under rubriken “GENTEKNIK“) den är 90 minuter lång.
Uppgift.
-
-
- Vad menas med kloning?
- Kloning kan ske på flera sätt. Förklara tre olika sätt.
- Är det rätt att klona djur/människor? Motivera ditt svar.
- Förklara vad som menas med DNA-analys. Ge också 2 exempel på användning.
- Förklara i fyra steg hur CRISPR/Cas9-systemet fungerar i bakterier.
- Förklara hur CRISPR/Cas9-teknik kan användas för att enkelt ge människor nya egenskaper och förändra oss permanent.
- Vad kan/kommer genteknik att användas till i framtiden? Ge 4 exempel och förklara var och en av dessa exempel kort
- Ge minst tre exempel på fördelar med genteknik och eller genmodifierade organismer
- Redogör för risker med genmodifierade organismer
- A) Ska man tillåta att alla föräldrar får göra genundersökningar som ger svar på risker även för sjukdomar mm som inte är livshotande? Motivera ditt svar. B) Ska de sedan få välja bort foster även om fostret inte bär på anlag för livshotande sjukdomar? Motivera ditt svar.
-
Lycka till! Anders
I morgon torsdag 3/9 du ska skicka in din logg för studieavstämning senast kl 18.00. En på utsatt tid inskickad och godkänd logg är en förutsättning för att bli kallad till provet nästa vecka.
Loggdokumentet du skickar in ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 200903
Tisdag 1/9
Läs om Genteknik B1 184-190, Lu 98-105. Titta också på de 5 första filmerna under rubriken “GENTEKNIK” här. (Första filmen av dem är “Vad är en gen?”)
Uppgift.
-
-
- Vad menas med genteknik?
- Vad menas med a) en gens sekvens och b) att en gen är isolerad?
- Ge 7 exempel med förklaring på vad man använder sekvenserat DNA till.
- I vilka syften genmodifieras växter? Ge 3 exempel
- Vilka nackdelar/faror finns med att genmodifiera växter?
- Ska man genmodifiera växter? Vad tycker du? Motivera ditt svar.
- Vad menas med transgena djur? Förklara och ge något verklig exempel.
- Vilka nackdelar/faror finns med att transgena djur?
- Är det rätt att utveckla transgena djur? Vad tycker du? Motivera ditt svar.
- Beskriv hur PCR-tekniken går till och vad den används till
-
Lycka till! Anders
Torsdag 27/8
Repetera B1 192-194 och Lu 32-33 om Mendel och olika genteiska begrepp. Läs sedan om monogena egnskaper, polygena egenskaper, genetiska sjukdomar och arv & miljö B1 195-196, 206-210 och se film 17 (tredje från slutet) här
Uppgift.
-
-
- Förklara vad som menas med locus
- Förklara vad som menas med allel
- Förklara vad som menas med monogena respektive polygena egenskaper
- Förklara med hjälp av exempel varför blödarsjuka är vanligare hos män jämfört med kvinnor
- Förklara hur anlag för sjukdomar ärvs och varför de inte alltid drabbar de som bär på anlag för sjukdomen.
- Förklara vilka olika orsaker som kan ligga till grund för medfödda brister/fel/sjukdomar.
- Förklara vad som menas med “miljö” när det gäller arv och vilken roll miljön spelar för olika egenskaper
-
Lycka till! Anders
Tisdag & onsdag 25 & 26/8
Läs om hur “Gener ärvs” B1 176, 178-180 Lu 25-27
och om “Individens genetik” B1 192-198, Lu 32-33.
Titta också på filmerna 2, 7, 10-15 här
Uppgift.
-
-
- Rita en bild över “cellcykeln” och förklara den.
- Förklara vad som menas med systerkromatider
- Förklara vad som menas med centromer
- Redogör utförligt för de olika stegen/faserna vid mitos
- Redogöra utförligt för de olika stegen/faserna vid meios
- Förklara vad som menas med dominant respektive recessivt anlag
- Gör ett korsningsschema för egenskapen ögonfärg och förutsäg procentuellt barnens ögonfärg B = dominant anlag för brun ögonfärg, b = recessivt anlag för blå ögon färg. Fadern har anlagen Bb och modern Bb
- Förklara skillnaden mellan genotyp respektive fenotyp
- Beskriv hur kön ärvs hos människan.
-
Lycka till! Anders
Torsdag 20/8
Studieavstämning – grupp 2 (= du som gjorde labben onsdag 19/8)
Jobba klart med loggdokumentet fram till uppgiften torsdag (13/8) och skicka in loggen idag före 24.00.
Grupp 1 (= du som gjorde labben tisdag 18/8)
Arbeta med loggdokumentet, du ska skicka in din logg för studieavstämning i morgon senast kl 24.00
OBS! Dokumenten du skickar i ska vara döpta så här:
Ditt för och efternamn Bi 1 logg – datum (datum så här 200819)
eller
Ditt för och efternamn Bi 1 labbrapport blad – datum (om det är labbrapporten)
På tisdag 25/8 har vi genomgång på plats i skolan av proteinsyntes, och introduktion till avsnittet “Genetik”. Börja gärna redan nu titta på :
Individens genetik B1 191-218, Lu 32-33 och filmerna 7, 10-13 och 15 här
Lycka till! Anders
Onsdag 19/8
Grupp 2: Laboration på plats i skolan, sal A360
Grupp 1: Självstudietid/arbete med loggen hemma/på annan plats
Tisdag 18/8
Grupp 1: Laboration på plats i skolan, sal A360
Grupp 2: Självstudietid/arbete med loggen hemma/på annan plats
Torsdag 13/8
Läsa om hur gener uttrycks, proteinsyntesen och genreglering på s170-175 i B1 och s26-29 i Lu. Titta på film 5-9 här.
Uppgift.
-
-
- Förklara skillnaden mellan transkription av DNA och translation av DNA.
- Visa med bilder och utförlig beskrivning i detalj hur proteinsyntesen går till
- Förklara vad som menas med exoner respektive introner på DNA och RNA och varför det skiljer sig mellan dem.
- Förklara vad som menas med att gener sätts på respektive stängs av och hur det kan gå till.
-
Fota din/dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg. Lycka till Anders
Onsdag 12/8
Repetera avsnittet om cellers byggnad genom att läsa s158-164 i boken Biologi 1 (B1) och s24-25 och i boken Livets utveckling (Lu).
Fortsätt med att läsa om gener DNA, RNA och kromosomer på s166-169 i B1 och s26-29 i Lu. Titta på film 2-4 och den näst sista filmen “Vad är en gen” här. Se jämförande bilder här.
Uppgift.
-
-
- Rita en bild av DNA, som visar sex viktiga beståndsdelar (fosfatgrupper, sockergrupper och de olika kvävebaserna) samt i text förklara kort vad DNA är och i detalj hur det är uppbyggt.
- Förklara vad kromosomer är, när de är synliga och varför de är synliga bara just då.
- Hur många kromosomer finns i en kroppscell respektive könscell (= spermie eller ägg) hos människan?
- Förklara vad som menas med att DNA replikeras.
- Förklara vad som menas med homologa kromosomer
-
Fota din/dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg. Lycka till Anders
Tisdag 11/8
Läs om fotosyntes och förbränning i boken Biologi 1 (B1) s 14-16 och i boken Livets utveckling (Lu) s 30-31 och titta på film 6-8 (“Fotosyntes”, “Fotosyntes och cellandning” och “Kemisk energi och förbränning”) här.
Uppgift.
-
-
- Förklara fotosyntesen med hjälp av en figur/bild med kemiska beteckningar på det som deltar och bildas i processerna på rätt plats. Samt redogöra kort med text.
- Förklara förbränning med hjälp av en figur/bild med kemiska beteckningar på det som deltar och bildas i processerna på rätt plats. Samt redogöra kort med text.
- Rita en bild som innehåller både fotosyntes och cellandning/förbränning och visa de kemiska sambanden och hur energi överförs och byter form (t ex från kemisk energi till rörelseenergi eller värme)
- Jämföra likheter och skillnader mellan förbränning hos djur, i en öppen eld och i en bilmotor som drivs med fossilt bränsle (t ex bensin).
-
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders
Torsdag 6/8
Börja med att skicka ett mejl från den mejladress du vill bli kontaktad på. Skriv ditt namn och kurs i mejlet och bifoga gärna också ett foto.
Titta på film 1-5 här, läs här och titta på bilder här .
Uppgift. Rita bilder på en växtcell, en djurcell, en svampcell och en bakteriecell sätt ut namn på olika delar och organeller. Fota dina bilder och lägg in dem i din logg. Visa på likheter och skillnader mellan dessa celltyper. Förklara också vad de olika delarna och organellerna uträttar i respektive cell.
Lycka till Anders
Kursinnehåll
Kursen inleds med vad som kännetecknar ett naturvetenskapligt arbetssätt. Vi går igenom hur solens ljus omvandlas till energi för oss människor och allt annat levande, vad liv är, DNA och hur olika celler är uppbyggda. Därefter följer avsnitt om genetik, evolution, organismernas släktskap och indelning, etologi och slutligen ett avsnitt om ekologi och hållbar utveckling. Du ska också göra en projektuppgift och ett antal laborationer.
Litteratur och webbmaterial till kursen
Litteratur, två böcker – du behöver båda.
* Biologi 1 ISBN: 978-91-47-08523-1 fjärde upplagan, Karlsson mfl, Förlag: Liber
* Livets utveckling ISBN: 978-82-535-3036-9 tredje upplagan,
Förlag: Bonnier
Webbmaterial på webbplatsen: i-edu.se/biologi-1/
Kursorganisation
Hemstudier på grund av coronapandemin
Ingen undervisning ges på plats i skolan. Du behöver därför studera hemma eller på annan lämplig plats. Studieanvisningar och ”lektions”uppgifter läggs vid varje schematillfälle ut på webbplatsen i-edu.se/biologi-1/ Utifrån dem och det du studerat gör du egna anteckningar, en studielogg minst tre gånger i veckan. Studieloggen ska skrivas med Times New Roman 12p, enkelt radavstånd. Det du skriver i din logg ska du ha formulerat själv, du kan inte kopiera textavsnitt eller bilder som någon annan producerat. Datera i loggen enligt lektionsuppgifternas datum. Titta också på filmerna till de aktuella studieavsnitten och arbeta med repetitionsfrågorna. Jag kommer be dig skicka in din logg mm med jämna mellanrum. Det du skickar ska vara i Word eller PDF-format. Biologi 1 är en kurs som förutsätter 2tim studier 5 dagar i veckan eller totalt 10tim/vecka.
För att klara kursen är det viktigt att du kommer igång med studierna redan från början. Skaffa kursböckerna så fort som möjligt! Läs angivna sidor i böckerna och gå in på webbplatsen i-edu.se/biologi-1/ där förklarande videoklipp och mycket annat material till alla moment finns, arbeta med uppgifterna och titta också regelbundet på planeringen så du vet vad som kommer närmast i kursen, det underlättar förståelsen när vi sedan kommer dit. Att förstå olika begrepp och utveckla språket när det gäller naturvetenskap är ett viktigt inslag under kursen.
Laborationer och labbrapporter:
Två-tre laborationer på plats i skolan, labbrapport lämnas in inom 7 dagar.
Prov:
Tre skriftliga prov på plats i skolan. Studieloggen på aktuella avsnitt ska vara inlämnad och godkänd för att bli kallad till prov. Vid missat prov/ej godkänt resultat ges en omprovsmöjlighet vid kursens slut under förutsättning att studieloggen och alla labbrapporter är inlämnade och godkända.
Projektuppgift:
En projektuppgift som presenteras inför övriga i klassen på kursens webbplats i-edu.se
Info och mejlkommunikation.
All info om kursen ges här på i-edu.se/biologi-1/ och all mejlkommunikation sker via anders.inghage@norrkoping.se
Studieaktivitet:
Komvux är en utbildning för vuxna. Du förutsätts studera självständigt, skicka in din studielogg vid angivna tidpunkter och repetera till prov på egen hand. Din studieaktivitet är avgörande för att klara kursen och nå ett bra betyg. Det är ofta mycket svårt att ta ikapp det du missat. Om du inte varit aktiv i 3 veckor utan giltig orsak stryks du från kursen.
Jag hoppas du kommer tycka att kursen är intressant och givande. Material hittar du i kursböckerna och på i-edu.se/biologi-1/
Välkommen!
Anders
Biologi 1 handlar om evolution, genetik, ekologi och vad som kännetecknar naturvetenskapliga arbetsmetoder. Kursen innehåller också ett antal laborationer.
I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Torsdag 7/5
Gör klart din logg med anteckningar och svar för alla lektions/uppgiftsdatum 18/3-26/3, 16/4-6/5. Skicka din färdiga logg till mig senast i morgon fredag (8/5) kl 12.00 och anmäld dig samtidigt till provet “Ekologi & Hållbar utveckling” den 12/5. Är din logg ok så är du klar för det provet och får ett meddelande om vilken tid, plats mm som gäller för dig den dagen. Lycka till Anders
Onsdag 6/5
Fortsätt arbetet med Hållbar utveckling – konsumtion, avfall & biologisk mångfald B1 s135-156. Titta på film 39-44 här (film 39 är “Ekologiskt fotavtryck “) och arbeta med repetitionsfrågorna 26-30 som finns här. Fota bilder du gör och lägg in dem tillsammans med svaren du skriver i din logg.
Det här är den sista uppgiften du redovisar i din logg. Gör den och lämna in en komplett logg fram till och med uppgiften i dag (6/5).
Dvs en samlad logg med dina anteckningar och svar för alla lektions/uppgiftsdatum 18/3-26/3, 16/4-6/5. Skicka din logg senast nu på fredag (8/5) kl 12.00 och anmäld dig samtidigt till provet “Ekologi & Hållbar utveckling” den 12/5. Är din logg ok så är du klar för det provet och får ett meddelande om vilken tid, plats mm som gäller för dig den dagen.
Lycka till Anders
Tisdag 5/5
Läs om Hållbar utveckling – konsumtion, avfall & biologisk mångfald B1 s135-156. Titta på film 29-38 här (film 29 är “Turism fördelar… “) och arbeta med repetitionsfrågorna 21-25 som finns här. Fota bilder du gör och lägg in dem tillsammans med svaren du skriver i din logg. Lycka till Anders
Torsdag 30/4
Läs om Hållbar utveckling – övergödning & miljögifter B1 s115-134. Titta på film 22-28 här (film 22 är “Förorenat vatten… “) och arbeta med repetitionsfrågorna 14-20 som finns här. Fota bilder du gör och lägg in dem tillsammans med svaren du skriver i din logg. Lycka till Anders
Onsdag 29/4
Repetera B1 s92-96 och läs om Hållbar utveckling – luft och vatten fram till B1 s114 och om mangroveskogar här. Titta på film 16-21 här(film 16 är “Vattnets kretslopp…”) och arbeta vidare med repetitionsfrågorna fram till och med fråga 14 som finns här. Fota bilder du gör och lägg in dem tillsammans med svaren du skriver i din logg. Lycka till Anders
Tisdag 28/4
Läs om Hållbar utveckling – grundbegrepp B1 79-97, titta på film 1-4 här och senare de av filmerna 5-15 du tycker du behöver, de flesta är korta (2-3 min), film 15 är “Växthuseffekten”. Svara på repetitionsfrågorna 1-8 som finns här. Fota bilder du gör och lägg in dem tillsammans med svaren du skriver i din logg. Lycka till Anders
Torsdag 23/4
Arbeta klart med avsnittet Ekologi (Ekologi – Begrepp mm, Ekologi – sjöar & hav och Ekologi – landekosystem) Läs B1 11-55, 59-65 och läs om mangroveskogar här och om sjögräs- och tångskogar här. Titta på filmerna här, och arbeta klart med repetitionsfrågorna (4-14 och 18-26) som finns här. När du är klar skickar du senast i morgon fredag (24/4) före kl. 16.00 in din uppdaterade logg, som då ska innehålla allt du gjort hittills och svar på repetitionsfrågorna. Loggen du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument i Word eller PDF-format. Skicka till: anders.inghage@norrkoping.se
Lycka till Anders
Onsdag 22/4
Repetera B1 48-55, 59-65 och läs om ekosystem på land, s.34-47. Titta på film 4 och repetera film 6 här. Svara på repetitionsfrågorna 4-14 som finns här. Skriv svaren i din logg. Lycka till Anders
Tisdag 21/4
Läs om ekosystem i sjöar och i havet, B1 s.48-55, 59-65 och titta på filmerna 6-9 här. Svara på repetitionsfrågorna 18-25 som finns här, försök också svara på fråga 26, ange de källor du använder då. Skriv svaren i din logg. Lycka till Anders
Torsdag 16/4
Läs B1 s.11-33 och och titta på de fyra första filmerna här.
Beskriv i loggen:
- Vad begreppet “Ekologi” betyder.
- Förklara vad som menas med abiotiska faktorer respektive biotiska faktorer.
- Räkna upp 8 abiotiska faktorer och minst 4 biotiska faktorer.
- Förklara skillnaden mellan en näringskedja och en energikedja
- Rita ett exempel på en näringskedja på land och förklara det du har med i bilden.
Lycka till Anders
Onsdag 15/4
Läs dina kamraters arbeten som publiceras här
Tisdag 14/4
Idag senast kl 18.00 ska du skicka in din färdiga projektuppgift.
Det du skickar in ska vara i Word eller PDF-format, arbetar du i annat format hemma behöver du konvertera innan du skickat in. Sammanställning sker i morgon onsdag. Övrig information när det gäller projektuppgiften finns här. På torsdag 16/4 börjar vi med kursavsnittet Ekologi. Ordinarie prov och examinationer kommer att ske på plats i skolan under maj. Mer information om vad som gäller inför det kommer inom den närmaste veckan.
Vänliga hälsningar/Anders
Torsdag 9/4
Om du inte skickat in ditt utkast till rapport behöver du göra det idag före kl 15.00 om du ska kunna få feedback före påskhelgen.
Det du skickar in ska vara i Word eller PDF-format, arbetar du i annat format hemma behöver du konvertera innan du skickat in. Mer info om hur du ska skriva din rapport finns här. Övrig information och inlämningstider för projektuppgiften finns här. Vänliga hälsningar/Anders
Onsdag 8/4
Arbeta vidare med projektuppgiften. I dag onsdag 8/4 ska du skicka in ett utkast till rapport (över hela ditt arbete).
Det som framför allt är viktigt är att det går att se hur du tänkt disponera rapporten. Att rätt huvudrubriker finns med vilka underrubriker du tänker ha med, delar av dina textavsnitt finns, några av dina bilder inplacerade och var du tänkt ha fler bilder samt en första version av det som ska stå under rubriken “Innehåll” respektive under rubriken “Referenser”. Det du skickar in ska vara i Word eller PDF-format, arbetar du i annat format hemma behöver du konvertera det du ska skicka in för feedback. Mer info om hur du ska skriva din rapport finns här. Övrig information och inlämningstider för projektuppgiften finns här. Du som inte skickat in en tidsplanering över hur du lägger upp ditt arbete behöver göra det idag. /Anders
Tisdag 7/4
Arbeta vidare med projektuppgiften. I morgon onsdag 8/4 ska du skicka in ett utkast till rapport (över hela ditt arbete).
Det som framför allt är viktigt då är att det går att se hur du tänkt disponera rapporten. Att rätt huvudrubriker finns med vilka underrubriker du tänker ha med, delar av dina textavsnitt finns, några av dina bilder inplacerade och var du tänkt ha fler bilder samt en första version av det som ska stå under rubriken “Innehåll” respektive under rubriken “Referenser”.
Mer info om hur du ska skriva din rapport finns här. Övrig information och inlämningstider för projektuppgiften finns här. Du som inte skickat in en tidsplanering över hur du lägger upp ditt arbete behöver göra det idag. /Anders
Torsdag 2/4
Arbeta vidare med projektuppgiften. Du som inte skickat in en tidsplanering över hur du ska lägga upp ditt arbete behöver göra det idag. Tidsplaneringen ska innehålla:
– När och hur länge ska du göra faktasökningen?
– När måste du börja skriva?
– Vilka deadlines måste du ta hänsyn till? Tidsplaneringen bör alltid innehålla reservtid för de olika delarna i arbetet, tänk på att saker ofta tar längre tid än vad du tänkt. Övrig information angående projektuppgiften finns i anvisningarna som skickades med mejl förra veckan. Mer info om hur du ska skriva och redovisa ditt arbete finns här. /Anders
Onsdag 1/4
Arbeta med projektuppgiften idag. Du som inte skickat in en tidsplanering över hur du ska lägga upp ditt arbete, behöver göra det idag. Tidsplaneringen ska innehålla:
– När och hur länge ska du göra faktasökningen?
– När måste du börja skriva?
– Vilka deadlines måste du ta hänsyn till? Tidsplaneringen bör alltid innehålla reservtid för de olika delarna i arbetet, tänk på att saker ofta tar längre tid än vad du tänkt. Övrig information angående projektuppgiften finns i anvisningarna som skickades med mejl förra veckan. Tänk på att alla texter plagiatkontrolleras. Det du skriver i ditt arbete ska du ha formulerat själv, du kan inte kopiera text från nätet eller andra källor. Mer info om hur du ska skriva och redovisa ditt arbete finns här. /Anders
Tisdag 31/3
Du som ännu inte skickat mig ditt förslag till art att arbeta med behöver göra det idag! senast kl 18.00
Du som valt art och fått klartecken gör en tydlig tidsplanering över hur du ska lägga upp ditt arbete. Tidsplaneringen ska innehålla:
– När och hur länge ska du göra faktasökningen?
– När måste du börja skriva?
– Vilka deadlines måste du ta hänsyn till? Tidsplaneringen bör alltid innehålla reservtid för de olika delarna i arbetet, tänk på att saker ofta tar längre tid än vad du tänkt. Din tidsplan ska vara inskickad senast i morgon onsdag 1/4 kl. 18.00. Övrig information angående projektuppgiften finns i anvisningarna som skickades med mejl förra veckan. /Anders
Torsdag 26/3
Läs avsnittet “Klassisk etologi” B1 s.253–263 och titta på filmerna som heter ”Etologi 1” och ”Etologi 2” här. Utgå från rubrikerna (“Instinkter”, “Medfött och inlärt” … osv.) i bokens avsnitt om klassisk etologi och förklara kort begreppen respektive rubrik tar upp. Skriv också en kort text om Konrad Lorentz och hans upptäckt. Idag börjar vi också med projektuppgiften “Organismer/etologi” anvisningar till den finns här.
Lycka till! Anders & Jessika
Onsdag 25/3
Innan du börjar med dagens uppgift skickar du in en kopia på din logg så långt du kommit fram till idag. Loggen du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument i Word eller PDF-format. Skicka loggen till anders.inghage@norrkoping.se
När du skickat in kopian på loggen kan du fortsätta med dagens uppgift. Läs B1 s.290–298 och Lu s.54–63, 68–71 och titta på de sju sista filmerna på: Systematik – organismernas indelning (Den första filmen är “Djur” och den sista är “Organismernas släktskap – Kladogram”) de flesta av filmerna är ca 5min långa några 7-9min. Gör på samma sätt som förra uppgiften ett släktträd men gå låt det sluta i däggdjur, glöm inte att ha med stammarna. Skriv en kort text om varje klass.
Lycka till! Jessika & Anders
Torsdag 19/3
Läs enligt anvisningarna B1 s. 288–289 och Lu s.72-73, titta på filmerna som heter ”Växter” och ”Svampar” på: Systematik – organismernas indelning. Rita upp ett släktträd som börjar vid prokaryoter och eukaryoter och slutar i fröväxter och svampar, fota och infoga i loggen. Beskriv också när det gäller växter, tre fördelar med att använda sig av fröer som fortplantningsstrategi och när det gäller svampar, hur hyfernas näringsupptag går till.
Lycka till Jessika & Anders
Onsdag 18/3
Läs böckerna enligt anvisningarna B1 281-287 och Lu 34-35 och 74-75 (Lu s35 har tyvärr fallit bort i planeringen men läs den också), samt Lu 18-19 (“Enkla fotoautotrofer & enkla heterotrofer). Titta på de sex första filmerna på: Systematik – organismernas indelning. Beskriv i loggen de tre domänerna Bakterier, Arkéer och Eukaryoter och några typiska kännetecken hos var och en av dem. Beskriv också vad de “Enkla eukaryoterna” är för sorts organismer.Lycka till Jessika & Anders
____________________________
Torsdag 15/10
Protister.
Protister är en gammal benämning som egentligen inte används längre eftersom protister inte är en monofyletisk grupp, men för enkelhetens skull används den ändå ofta.
Protister har delats upp i enkla fotoautotrofer (alger) & enkla heterotrofer (protozoer samt slemsvampar). En ny klassificering håller nu på att utarbetas med hjälp av DNA-analys.
Läs B1 286-287, 296, Lu 18-19, 34-35, samt här och se film 8-13 här
Uppgifter.
- Namnge och beskriv kort var och en av de tre undergrupper protisterna har delats upp i.
- Alger kan delas upp i mikroalger (encelliga) och makroalger på svenska tång som är (flercelliga). A) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av mikroalger. B) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av makroalger.
- Beskriv algernas ekologiska betydelse lokalt och globalt.
- Namnge och beskriv tre olika protozoer.
- Nämn och beskriv kort en allvarlig sjukdom som orsakas av protozoer och hur det går till.
- Vad menas med slemsvampar och vad är den avgörande skillnaden mellan dem och riktiga svampar.
- Namnge och beskriv tre olika slemsvampar
- Vad menas med en amöba? Beskriv vad som är typiskt för amöbor, i vilka miljöer de finns, hur de rör sig, “äter” och fortplantar sig, nämn också någon sjukdom de kan orsaka.
Lycka till Anders
Onsdag 14/10
Läs B1 281-287, 296, Lu 34-35, 74-75 samt här och här.
Titta på film 1-7 här. Mer om LUCA här.
Uppgifter.
-
- Vad menas med LUCA (Last Common Universal Ancestor).
- Rita en bild som med början från LUCA visar domänerna alla organismer delas in i.
- Beskriv domänerna Bakterier respektive Arkéer
- Beskriv likheter och skillnader mellan Bakterier och Arkéer
- Vad talar för att arkéerna är närmare släkt med eukaryoterna än vad bakterierna är?
- Beskriv domänen Eukaryoter och några typiska generella kännetecken hos den.
- Nämn och beskriv kort undergrupper till domänen Eukaryoter A) tre undergrupper som är encelliga organismer B) nämn och beskriv kort fyra undergrupper som är flercelliga.
Lycka till Anders
Torsdag 1/10
Ekologi och evolution
Läs B1 243-246 samt Lu 46-49 och se film 21 här. (“Livets resa – Leva tillsammans” som är 58min).
Uppgift.
- Förklara strategin bakom stort respektive litet antal ungar/ avkomma – och fördelar respektive och nackdelar med den.
- Förklara vad som menas med samevolution och ge exempel på olika typer av samevolution.
- Förklara med bilder och text skillnaden i utseende och funktion mellan tänderna hos djur som är växtätare, respektive rovdjur och tänderna hos djur som äter både växter och kött.
- Ge fem exempel på mycket hög grad av specialisering som evolutionen lett till hos vissa arter.
- Ge exempel på hur människan har påverkat och påverkar evolutionen
Lycka till! Anders & Olof
Onsdag 30/9
Kartläggning av evolutionen
Läs B1 232-233, repetera 234-235, läs 236-238, 242 samt Lu 44-45. Repetera film 2 och se film 18-20 här. (Film 18 är “Bevis för evolution 1”).
Uppgift.
- Förklara vad begreppet “systematik” står för.
- Vad betyder det att en grupp organismer inom systematiken är monofyletisk.
- Förklara vad som menas med rudimentära organ och vad rudimentära organ hos en art tyder på.
- Nämn och förklara kort de tre sätt evolutionen sker på.
- Nämn och förklara kort vad som kan påverka evolution längs en linje.
- Förklara vad som menas med släktskapsselektion.
- Förklara vad som menas med sexuell selektion.
- Vad är den vanligaste orsaken till att arter dör ut – ge också minst tre konkreta exempel när det gäller den typen av orsak.
- Nämn olika orsaker till att en art klarar miljöförändringar bättre eller sämre och förklara varför
Lycka till! Anders & Olof
Tisdag 29/9
Livets utveckling: Människan – och kulturell evolution
Läs Lu s90-91 “Civilisation” och titta på fortsättningen av film 12 “Livets resa – Människan” från 38:10min till 52:00min här.
Uppgift.
- Vad betyder begreppet civilisation. (Sök i seriösa fysiska eller digitala uppslagsverk).
- Nämn och placera geografiskt sex tidiga civilisationer.
- Förklara vad som menas med kulturell evolution.
- För ca 10 000 år sedan började människan odlingen av grödor och domesticerade olika djur. Vilka förändringar i människans livsförutsättningar har det inneburit och hur har dessa förändringar lett till att människan lever som den gör idag. Ge 5 exempel med förklaring.
- Var uppstod skriftspråket.
- Förklara varför skriftspråket uppstod.
- Nämn fyra olika skriftspråksvarianter.
- Beskriv hur det alfabet vi använder har utvecklats.
- Förklara varför skriftspråk är så avgörande när det gäller människans kulturella evolution.
Lycka till! Anders & Olof
Tisdag 22/9
Studieavstämning. Skicka senast kl 14.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 17/9 redovisade. Senast på fredag förmiddag 24/9 får du besked om din logg är godkänd.
Loggdokumentet ska vara ett sammanhållet dokument från kursens första uppgift 6/8 till i torsdag 17/9
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 1 logg – 200922.
/Anders
Onsdag 23/9
Livets historia.
Läs om Homosläktets och människans utveckling Lu s84-87.
Läs också om “Släktet homo” Bi1 s230-231 se film 12 “Livets resa – Människan” från 15:00min in i filmen till 27:23min här.
Uppgift.
- När i tiden anser man att utvecklingen av Homosläktet – som alla människor som finns idag tillhör – börjar.
- Homo Habilis är en tidig förfader i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med deras föregångare.
- Ge fyra exempel på verktyg som dessa tidig människor tillverkade. Namnge verktyget, vad det tillverkats av och vad det användes till.
- Homo Erectus är en annan tidig art i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med Homo Habilis.
- Man benämner ofta dessa tidiga människor som “Jägare och samlare” men verkligheten var snarare att det var samlandet som var viktigast när det gällde att skaffa föda. Förklara varför.
- Vad bestod kosten av för dessa tidiga människor. Vad åt man dagligen och mest av och vad åt man bara ibland och i mindre mängd.
- Ge exempel på och förklara picettgreppets betydelse för människans utveckling.
- Ge minst 5 exempel och förklara hur elden påverkat utvecklingen av Homosläktet.
Fotografera dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Lycka till! Anders
Torsdag 24/9
Livets utveckling: Homosläktet – fortsättning
Repetera Lu s86-87 och läs också Lu s88-89 “Utvandring”, titta på översikten över våra förfäders och och våra släktingars spridning över välden här, samt se film 12 “Livets resa – Människan” (från 27:23min till 38:10min in i filmen) och film 13-16 här.
Uppgift.
- Ungefär när inträffade det som kallas för “Den kreativa explosionen”. Vad var det som hände då?
- Neanderthalarna är en av våra närmaste släktingar på det mänskliga släktträdet. Ge tre exempel på varför man idag anser att de på många sätt var jämbördiga med oss fram till dess att de dog ut.
- Beskriv kort tre anatomiska skillnader mellan Neanderthalarna och oss och förklara varför Neanderthalarna hade utvecklat dessa anatomiska drag.
- Vilka var Denisovamänniskorna?
- Var har man hittat lämningar efter Denisovas?
- Nämn och förklara någon fysiologisk anpassning Denisova hade utvecklat som nu fortfarande finns kvar hos vissa folkgrupper.
- Förklara utförligt vad det är man kan utläsa ur mitokondrie-DNA och varför det har stor betydelse när det gäller människans evolution.
- Rita en enkel karta över jorden och beskriv med hjälp av den och förklarande text våra förfäders och och våra släktingars spridning över välden.
Fotografera dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Biologi 1 handlar om evolution, genetik, ekologi och vad som kännetecknar naturvetenskapliga arbetsmetoder. Kursen innehåller också ett antal laborationer.
I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!
Fossil av orm kastar nytt ljus över ormarnas evolution
Så här kan kanske ett av de tidiga ormdjuren ha sett ut. Här simmandes i en sjö i England. Illustration: Julius Csotony
Fossilstudier av orm tyder på att den typiska ormskallen utvecklades på ett tidigt stadium, sannolikt innan benen försvann.
Nya studier av mycket tidiga ormar ifrågasätter tidigare teorier om ormarnas evolution. I en studie nyligen så drog forskare slutsatserna att ormars huvud måste ha utvecklats efter det att kroppen funnit sin avlånga form.
Men de här teorierna tillbakavisas alltså av forskare bakom en studie i Nature Communications där de har studerat fossil från fyra olika arter som har hittats i olika delar av världen.
De här fossilen av orm är uppemot 170 miljoner år gamla. Och fynden gör att forskarna kan anta att ormar har funnits flera tiotals miljoner år längre på jorden än vad de tidigare trott.
Fynden visar också att de här gamla ormarna har gemensamma drag med moderna ormar, som vassa bakåtpekande tänder. Men hur de här primitiva ormdjurens kroppar exakt kan ha tett sig, det är fortfarande något av ett frågetecken för forskarna.
Referens: The oldest known snakes from the Middle Jurassic-Lower Cretaceous provide insights on snake evolution. DOI: 10.1038/ncomms6996
You must be logged in to post a comment.