Biologi 2 Ht-23
Humanitär hjälp – Ukraina
Torsdag 7/12
Idag.
Inlämning senast kl. 16.00 av sammanfattningen av – Vetenskaplig artikel.
I morgon fredag 8/12.
Inlämning senast kl. 16.00 av PowerPoint till presentationen av – Vetenskaplig artikel
Presentationer av artiklarna på lektionen på måndag.
Lycka till! Anders
Tisdag 5/12
Eget arbete med självständig uppgift – Vetenskaplig artikel
/Anders!
Torsdag 2/5
Egen arbete med uppgiften “Vetenskaplig artikel” och studietid inför prov 4.
Skicka senast kl 12.00 idag namnet på artikeln och en länk till den till anders.inghage@norrkoping.se för godkännande. När du fått artikeln du valt godkänd kan du börja arbetet med den.
Lycka till Anders!
Tisdag 30/4
Eget arbete med uppgiften “Vetenskaplig artikel” anvisning här.
Besök campusbibiloteket eller en webbplats där vetenskapliga artiklar finns och välj en artikel att arbeta med. Skicka namnet på artikeln och en länk till den till anders.inghage@norrkoping.se för godkännande senast på torsdag kl 12.00. När du fått artikeln du valt godkänd kan du börja arbetet med den.
Lycka till Anders!
Måndag 27/11
Studieavstämning.
Skicka in ditt loggdokument senast kl. 10.00 idag. Redovisa alla uppgifter från den första 8/8 till den sista i tisdags 21/11 eller 24/11 om du vill det.
Döp dokumentet så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 231127
Lycka till Anders!
Torsdag 23/11
Forskning.
Läs B1 s2-19, 384-394, om grundforskning/tillämpad forskning här, om finansiering här och här, om etik här om IMRaD här & här och publicering av resultat här.
Se film 1 och 2 om vad forskning är här,
film 1 om forskningsprocessen här,
filmer om olika typer av studier här,
& film 1 om publicering av resultat här.
Mer på i-edu.se under “Vetenskap & forskning” till vänster på startsidan.
Uppgifter.
- Nämn och förklara viktiga steg i forskningsprocessen
- Förklara skillnaden mellan grundforskning/tillämpad forskning
- Nämn och förklara kort några olika typer av studier (se i-edu.se)
- Nämn viktiga etiska riktlinjer för seriös forskning
- Nämn och förklara sex sätt som forskning kan finansieras
- Vad står akronymen IMRaD för?
- Beskriv den vetenskapliga publiceringsprocessen och då också hur så kallad “peer review” går till.
Lycka till! Anders
Tisdag 21/11
Människans livscykel
Läs DM 110-115, här, B2 93, DM 94 och här samt se film 1-4 här, film 1-4 här och film 1-7 här.
Uppgifter.
- Vad menas med IVF och hur går det till?
- Beskriv hjärnans utveckling och mognad översiktligt från födseln till 30-års åldern, dela in den utvecklingen i fyra viktiga stadier som du beskriver lite närmare.
- I boken Den unika människan nämns fem saker som påverkar vårt liv negativt och starkt bidrar till så kallade livsstilssjukdomar. Nämn dem och förklara utförligt.
- Nämn och beskriv 6 metaboliska/fysiologiska faktorer boken Den unika människan tar upp som har betydelse för åldrandet.
- Ge 5 exempel på naturliga åldersförändringar biologiboken tar upp och beskriv var och en av dessa kort.
- Förklara den fysiologiska bakgrunden/förklaringen till att så kallad kolhydratrestriktion kan hålla kroppen friskare och förlänga livet.
- Vad menas med stamceller, vilka olika typer finns och vad är skillnaden mellan dessa.
- Ge 3 exempel på hur stamceller kan användas och förklara var och en av dem.
- Förklara vad inducerade stamceller är och hur de framställs.
Lycka till Anders!
Måndag 20/11
Kön, sexualitet & hälsa
Läs B2 364, 370-383 och DM 44-45, 78, 113, här & här läs artikeln till bild 2 här och läs här & här samt se film 1-10 här
Uppgifter.
- Beskriv “kärlekens biologi” (se B1 s364 och DM s78).
- Med kön kan man mena flera olika saker. Förklara
- Nämn och beskriv två könskromosomavikelser.
- Ge minst tre exempel på hur vad som ansetts manligt respektive kvinnligt förändrats från en tidigare tidsperiod till idag.
- Ge tre exempel på hur vi påverkas biologiskt av närhet och fysisk beröring.
- Beskriv utförligt könssjukdomarna: klamydia, gonorré, könsherpes, kodylom, syfilis, HPV och Mykoplasma i underlivet. Symtom, undersökningsmetoder, behandling och eventuella
följder av sjukdomen. Se även information på https://www.umo.se/sex/konssjukdomar/ - Beskriv olika typer av omskärelse/könsstympning och de negativa följder de kan medföra.
- Vilken är din syn på omskärelse? Ska det vara tillåtet på tjejer? På killar? Om du tycker det ska vara tillåtet, från vilken ålder i så fall. Motivera dina svar utförligt.
Lycka till! Anders
Torsdag 16/11
Reproduktion hos olika organismer
Läs B2 170-171, 87-92 DM 100-101 här & här samt 104-109, 96-97 och här, se film 1-2 här, 5-6 här, 1-3 & 5 här och 1-3 här
Uppgifter.
- Räkna upp de olika förökningssätt boken och filmerna tar upp och förklara var och en av dem kort samt ge exempel.
- Förklara fördelar och nackdelar med sexuell reproduktion.
- Förklara hur hattsvampar förökar sig.
- Beskriv i tre steg spermieproduktionen hos en man och vilka olika hormoner som också bildas i testiklarna samt vad det är som påverkar att dessa hormoner bildas.
- Beskriv det mänskliga äggets utveckling från den tidiga embryonala delen till mognad i äggstocken.
- Beskriv en kvinnas menstruationscykel och vilka hormon som aktiverar olika förändringar.
- Beskriv var och när det mänskliga ägget kan befruktas, hur det förändras i befruktningsögonblicket och vidare till dess att det växer fast i livmoderväggen.
- Beskriv moderkakan och navelsträngens uppbyggnad och hur de fungerar.
- Beskriv embryot och fostrets utveckling översiktligt från fäste i livmoderväggen till sista graviditetsveckan
- Vad menas med fosterdiagnostik? Redogör för olika typer av fosterdiagnostik.
- Redogör för reglerna i Sverige när det gäller abort.
- Celldöd är en naturlig och viktig del i en organisms liv. Förklara varför, hur processen styrs och ge exempel på när den inte fungerar normalt.
Lycka till Anders!
Tisdag 14/11
Kroppens försvar, immunförsvaret och hälsa
Läs B2 266-275, DM 94-95, här och här, se film 1-11 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med immunitet, hur det uppstår och vad det medför fysiologiskt
- Vilka fyra olika typer av immunitet finns och vad står var och en av dem för.
- Förklara skillnaden mellan serumbehandling och vaccinering – och hur de ger ett skydd.
- Förklara varför allergireaktioner uppstår och vad som händer i immunförsvaret vid en allergisk reaktion.
- Förklara vad som menas med autoimmuna sjukdomar och ge två exempel med beskrivning på autoimmuna sjukdomar.
- Nämn och förklara kort två orsaker till att en svampinfektion uppstår på/i kroppen och sprider sig.
- Förklara vad som händer i immunförsvaret vid en inflammation och vilka symtomen på en inflammation är.
- Förklara hur bakterier kan orsaka skador och sjukdomstillstånd hos oss.
- Förklara hur virus kan orsaka skador och sjukdomstillstånd hos oss.
- Förklara vad som menas med pandemi och beskriv minst tre pandemier.
- Nämn och förklara tre orsaker till att allvarliga pandemier antas bli vanligare i framtiden.
Lycka till! Anders
Måndag 13/11
Kroppens försvar, tredje försvarsnivån samt immunitet
Läs B2 262-267 & DM 86-91, här, ladda ner power point här och se film 9-12 här.
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med antigen, samt ge exempel på tre olika typer av antigen.
- Beskriv olika typer av B-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv olika typer av T-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv vad som menas med antikroppar och hur de bildas
- Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
- Beskriv en normal immunförsvarsreaktion från det att en person via luften exponeras för ett antigen (t ex ett virus) – sjukdomen bryter ut – och till dess att immunförsvaret har kämpat
ner antigenet och immunsvaret stängs av. - Förklara vad som menas med immunitet, hur det uppstår och vad det medför fysiologiskt
- Vilka fyra olika typer av immunitet finns och vad står var och en av dem för.
Lycka till! Anders
Torsdag 9/11
Kroppens försvar – andra försvarsnivån, inflammation & feber
Läs B2 260-261, & DM 86-91, här och se film 5-8 här.
Uppgifter.
- Beskriv den andra försvarsnivån och vad (vilka “komponenter”) som ingår i den och dess funktioner.
- Nämn och beskriv de fem grupper vita blodkroppar delas in i och den celltyp/de celltyper som respektive grupp innehåller.
- Förklara vad interferoner är och vilken funktion de har.
- Förklara skillnaden mellan infektion och inflammation
- Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
- Förklara vad feber beror på och vilka effekter feber har.
- förklara varifrån kroppstemperaturen regleras?
- Varför är det livshotande om kroppstemperaturen närmar sig eller överstiger 42 grader.
Lycka till! Anders
Tisdag 7/11
Kroppens försvar – översikt, lymfsystemet & första försvarsnivån
Läs B2 256-259, 241 & DM 86-91, här och här, se film 1-4 här och 1-4 här.
Uppgifter.
- Vad betyder begreppet patogener, ge också minst fyra exempel på olika typer av patogener.
- Vad är försvarets viktigaste uppgift?
- Vilken är växternas vanligaste metod vid när det gäller försvar mot angrepp? Ge också konkreta exempel på hur det kan fungera.
- Ge två andra exempel med förklaring på hur växter försvarar sig mot angrepp.
- Vad menas med begreppet fagocytos?
- Lymfsystemet vad är det? Beskriv uppbyggnaden och funktion översiktligt.
- Vad menas med lymfknutor var finns de, samt beskriv lymfknutornas uppbyggnad och funktion.
- Vilka är de lymfatiska organen och vilken roll har de?
- Ryggradsdjurens försvar kan delas in i tre nivåer. Beskriv översiktligt vad dessa nivåer innebär.
- Förklara vad HLA-antigen står för och hur den molekylen fungerar. Förklara också sambandet mellan begreppen HLA och den så kallade MHC-molekylen
- Beskriv utförligt vad den första nivån i människans försvar innebär.
Lycka till! Anders
Torsdag 2/11
Egen studietid för arbete med loggen & inläsning inför provet på måndag. Godkänd logg är som vanligt förutsättning för kallelse till provet.
Lycka till! Anders & Kråka
Tisdag 31/10
Hormoner fortsättning och hormoner & hälsa
Läs B2 356, 358, 361, 365-369, DM 42-43, här, här och här, och se film 3-10 här.
Uppgifter.
- Vad menas med ”återkoppling” när det gäller hormoner.
- Hur kan körtlars hormonaktivitet regleras av negativ återkoppling? Ge 2 exempel.
- Redogör med hjälp av en bild och text utförligt för hur sockerbalansen i blodet regleras med hjälp av insulin och glukagon.
- I en stressituation påverkar adrenalin och noradrenalin sockerkoncentrationen i blodet. Redogör med hjälp av en bild och text utförligt för hur det sker.
- Jämför diabetes typ 1 och diabetes typ 2 och beskriv utförligt vad som skiljer dem när det gäller orsak och verkan i kroppen.
- Personer som har diabetes har ibland mycket hög blodsockerhalt och ibland mycket låg blodsockerhalt. Förklara vad den höga respektive låga halten beror på och vilka problem och skador hög respektive låg blodsockerhalt kan leda till.
- Beskriv vad rubbningar i produktionen av GH kan leda till, samt hur GH används medicinskt.
- Struma är ett samlingsbegrepp för flera olika tillstånd. Redogör för grunden till dessa sjukdomstillstånd och hur de kan yttra sig.
Lycka till! Kråka & Anders
Måndag 30/10
Studieavstämningen och genomgång av Hormonsystemet
Skickar in ditt loggdokument senast kl 08.00 idag. Döp det så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 231030
Hormonsystemet.
Läs B2 352-362, DM 42-43, och här och se film 1-2 här.
Uppgifter.
- Vad menas med ett hormon?
- Hormoners sätt att påverka andra celler kan delas in i fyra kategorier. Nämn dessa och ge för varje kategori exempel med kort förklaring
- Beskriv 4 skillnader i funktion och verkan mellan hormonsystemet och nervsystemet.
- Nämn två huvudtyper av hormoner utifrån vilka ämnen som ingår i deras grundstruktur? Hur skiljer sig dessa två huvudtyper?
- Man kan också gruppera eller dela upp hormoner på andra sätt. Ge förslag på andra uppdelningar och förklara bakgrunden.
- Beskriv minst ett exempel på hur hormonsystemet och nervsystemet är kopplat till varandra.
- Namnge och redogör för 10 olika hormoner hos människan. Var skickas de ut och vad påverkar de?
Vi ses 12.15. Anders
Torsdag 26/10
Egen studietid inför studieavstämningen på måndag.
Döp loggdokumentet du skickar in senast kl 08.00 på måndag så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 231030
På måndagslektionen fortsätter vi sedan med Hormonsystemet
B2 352-362, DM 42-43, och här och film 1-2 här.
Vi ses på måndag! Anders
Tisdag 24/10
Sinnesorganen fortsättning, huden & laboration
Läs DM 66-67, B2 344-346 och DM 86, B2 333-334 och här samt se film 5-7 och 1, 2 här.
Uppgifter.
- Rita en detaljerad bild av en smaklök, namnge olika strukturer i bilden och förklara hur en smaklök fungerar.
- Förklara kort gärna med hjälp av en enkel bild var och hur vi registrerar dofter.
- Skriv en kort sammanfattning på textavsnittet “Kroppsdofter och parfymer” s 346 i B2.
- Rita en detaljerad egen bild av huden och dess olika lager. Namnge de olika lagren och minst ytterligare fem strukturer i huden och förklara uppbyggnad och funktion.
- Beskriv och förklara minst fem fysiologiska funktioner vår hud har för oss/vår kropp (tänk då även på vilka funktioner djupare lager har)
- Nämn och beskriv kort tre olika typer av körtlar som finns i vår hud.
- Förklara varför tvål och rengöringsmedel av olika slag är negativa för vår hud.
- Förklara var i huden melanin produceras och visa med en bild vilken roll det har.
Lycka till! Anders
Måndag 23/10
Sinnesorganen syn och hörsel
Läs B1 333-343, DM 62–65, här, här och se film 7 , 3 , och 4 här.
Uppgifter.
- Beskriv med hjälp av en bild ett ögas uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Förklara varför det är svårare att uppfatta färger på natten än i dagsljus
- Beskriv med hjälp av en bild det mänskliga örats uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Vad menas med örontrumpeten och vad har den för funktion
- Förklara kort hur balansorganet är uppbyggt och fungerar.
Redovisa uppgifterna i loggen som vanligt.
Lycka till! Anders
Torsdag 19/10
Egen studietid för inläsning & arbete med loggen.
På måndag fortsätter vi med Huden & sinnesorganen.
Huden. B2 334, DM 68, 86 och här samt film 1, 2 och 6 här
Sinnesorganen. B2 331-346, DM 62–65, här, här & film 3 , 4 & 6 här.
Lycka till! Anders
Tisdag 17/10
Nervsystemet, hjärnan och hälsa
Läs B1 315-319, 322-324, DM 72–75, 78-83, här, här, här, här och här samt se film 4-9 här.
Uppgifter.
- Nämn och beskriv i tre punkter hur hjärnans utveckling kan stimuleras under uppväxten.
- Förklara sambandet mellan arv och miljö/övning när det gäller olika förmågor/intelligenser
- Beskriv utförligt Parkinsons sjukdom . Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Alzheimers sjukdom. Symtom, orsak och sätt att förebygga/fördröja sjukdomsförloppet.
- Beskriv utförligt Multipel skleros. Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Toxoplasmos. Symtom, orsak och försiktighetsåtgärder.
- Förklara tre sätt att undersöka hjärnan (se här, här och här)
- Förklara hur alkohol påverkar nervsystemet och hjärnan (läs här)
- Nämn och beskriv 8 olika sätt som alkohol bryter ner kroppen och/eller orsakar allvarliga problem eller lidande i samhället.
- En debatt förs nu om att legalisera olika former av cannabis. Ge två argument med förklaring för och två argument med förklaring mot legalisering av cannabis.
- Nämn en funktion dopamin har och risker/effekter av det när det gäller tonåringars/unga vuxnas hjärnor.
Lycka till! Anders
Måndag 16/10
Hjärnan
Läs B2 305–314, DM 72–75, 78–83 här, här & här, bild 5 & 6 här samt film 1-3 här. Powerpoint med bilder här
Uppgifter.
- Namnge de olika lober hjärnan delas in i.
- Namnge, placera och förklara funktion hos 7 strukturer/centra i hjärnan.
- Redogör för prefrontala cortex roll i hjärnan och för oss.
- Vad menas med hjärnans ”grå substans” respektive ”vita substans” vad består de av och var finns de i hjärnan?
- Vilken roll har thalamus i vår hjärna.
- Redogör/förklara vilka funktioner lillhjärnan sköter hos människan.
- Redogör för olika typer/uppdelning av minnesfunktioner hos människan.
- Hur förändras hjärnan när vi lär oss något/tränar upp någon förmåga?
- Beskriv olika sätt/tekniker för att memorera och minnas olika saker bättre.
- Förklara vad som menas med spegelneuroner och vilken betydelse de har för oss.
- Beskriv de olika sömnstadierna i en sömncykel – och hur längden på de olika sömnstadierna förändras under en normal natts sömn.
- Under vilken sömnfas sker en förstärkning av memorering och inlärning – vilka effekter kan man se vid sömnbrist.
- Under vilken sömnfas sker reparation, återhämtning och tillväxt i kroppens vävnader – och vilka effekter kan man se vid sömnbrist
Lycka till! Anders
Torsdag 12/10
Nervsystemet
Läs B2 292-304, DM 40-41 och här, powerpoint här, se film 1-5 här.
Uppgifter.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på läge och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på funktion och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Förenklat kan man säga att nervsystemet har 3 funktioner. Beskriv dessa kort.
- Beskriv med hjälp av en bild en motorisk nervcells uppbyggnad, namnge 6 olika strukturer utöver de som tillhör synapsen och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Beskriv med hjälp av en bild hur en nervimpuls uppstår och leds genom en neuron.
- Beskriv med hjälp av en bild en synaps uppbyggnad och funktion, namnge minst 6 olika strukturer och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Förklara vad en motorändplatta är och hur den fungerar.
- Beskriv hur transmittorsubstanser (neurotransmittorer) fungerar.
- Nämn 5 transmittorsubstanser (i förekommande fall vilken grupp de tillhör) och vilken/vilka funktioner/känslor de är inblandade i
- Beskriv med hjälp av en bild en reflexbana/reflexbåge och förklara funktion.
- Hur många sk. hjärnnerver respektive ryggmärgsnerver har människan, förklara också sambandet mellan ryggmärgsnerver och symtomen vid diskbråck.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till! Anders
Måndag 9/10
Repetition och frågestund inför prov 2
En förutsättning för att bli kallad till provet är godkänd studielogg och labbrapport på dissektionslabben.
Vi ses 12.15 🙂 Anders
Torsdag 5/10
Egen studietid för arbete med labbrapporten, inläsning och repetition. Labbrapporten på dissektionslabben ska lämnas in senast i morgon fredag 6/10 kl 12.00.
Labbrapporten ska vara ett separat dokument som du döper så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, labbrapport dissektion – 2310**
(** datum du skickar in dokumentet)
Är din studielogg godkänd och du skickar in din labbrapport på labben idag senast kl 12.00 i morgon fredag 6/10 så kommer du senast under eftermiddagen i morgon få en kallelse till prov 2 nästa vecka.
Lycka till Kråka!
Tisdag 3/10
Utsöndring, vätskebalans & hälsa – och Dissektion av “hjärtslag”.
Läs om utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 253-255, DM 34-35 och här, här och här. Se också film 2-5 här.
Uppgifter .
- Vad menas med urinvägsinfektion nämn bidragande orsaker, symtom och behandling.
- Varför är urinvägsinfektion vanligare och potentiellt farligare hos kvinnor jämfört med hos män.
- Vad menas med njursten, Redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Utöver urinvägsinfektion och njursten, ange 2 andra besvär eller sjukdomar i njurar eller urinvägar och redogör för orsaker, symtom och behandling.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Dissektion av “hjärtslag” – laboration idag kl 13.40
Tag helst något kortärmat idag och kom i god tid till laborationen.
Titta på dissektionsfilmerna här om du inte redan gjort det ( den första filmen behöver du själv gå in på YouTube och lägga in den här adressen: https://www.youtube.com/watch?v=LVROCiQTbL0 ) och gå igenom labbhandledningen här och frågorna i den om du inte redan gjort det så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Repetera också hur labbrapporten ska skrivas (här).
Återkoppling på studieloggarna kommer under dagen idag eller senast i morgon. Är din studielogg godkänd och du skickar in din labbrapport på labben idag senast kl 12.00 på fredag 6/10 så kommer du senast under fredagseftermiddagen få en kallelse till prov 2 nästa vecka.
Vi ses /Kråka
Måndag 2/10
Studieavstämning 2
och Exkretion – utsöndring, vätskebalans samt labbförberedelse
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 8/8 till den senaste (28/9).
Dokumentet du skickar in ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 231002
Exkretion – utsöndring & vätskebalans
Läs om utsöndring, vätskebalans B2 244-253, DM 34-35 och här. Powerpoint här, se också film 1 här.
Uppgift.
- Beskriv den fysiologiska bakgrunden till djurs kväveutsöndring, beskriv också kort två olika sätt som “restkvävet” omvandlas och utsöndras beroende på djurgrupp och livsmiljö.
- Nämn fem huvuduppgifter som människans njurar har
- Rita en enkel bild av en njure i genomskärning och namnge viktiga delar.
- Rita en enkel bild av en njurpyramid i genomskärning och namnge viktiga delar.
- Rita en detaljerad bild av ett nefron och namnge viktiga delar.
- Redogör i tre steg och utförligt för njurarnas funktion. Använd bilder och förklarande text när du svarar.
- Vad är ADH, vilken roll har det i kroppen och hur regleras produktionen av ADH?
- Hur påverkar alkohol produktionen av ADH och vad leder det till
- Beskriv vilken roll hormonet renin har.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Förberedelse inför dissektionslabben tisdag (3/10)
Uppgift.
Titta på dissektionsfilmerna här ( den första filmen behöver du själv gå in på YouTube och lägga in den här adressen: https://www.youtube.com/watch?v=LVROCiQTbL0 ), gå också igenom labbhandledningen som finns här, och gå igenom frågorna så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Hur labbrapporten ska skrivas ser du här.
Lycka till /Kråka & Anders
Torsdag 28/9
Matspjälkningen – kost och hälsa
Läs B2 206-212 och här, här, här och här repetera också DM 48-49.
Uppgifter.
(Flera av frågorna behöver du söka svar på själv bland seriösa källor på nätet, ange då källan efter ditt svar.)
- Beskriv kunskapsläget när det gäller fetter och sjukdom. Vilka fetter diskuteras, vilka sjukdomstillstånd orsakar de och hur sker detta.
- Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar utöver cancer. Nämn och förklara kort fyra av dessa sjukdomstillstånd.
- Ange 3 sjukdomar i matspjälkningskanalen och redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Nämn några cancertyper där det finns ett samband med kosten.
- Nämn och förklara kort fyra olika livsmedel och ämnen som anses skydda mot vissa cancertyper och andra sjukdomstillstånd.
- Baljväxter av olika slag är hälsosamma av flera anledningar, nämn och förklara minst fyra anledningar till det.
- Gör en matris över olika antinutrienter. Gör matrisen så här; Vertikalt till vänster: benämning på 5 olika grupper av antinutrienter, Horisontellt till höger om detta: 1. Vad det är för ämnen/ämnen som är problematiska i respektive grupp, 2. Hur detta/dessa ämnen påverkar näringsupptaget/kan orsaka problem i kroppen samt 3. Vilken kost respektive antinutrient finns i.
- Hur bör fördelningen av kostintaget över dagen vara. När bör huvuddelen av näringsintaget ske och när bör man minimera intaget. Ge minst två förklaringar till det.
- Citronvatten är en mycket bra måltidsdryck, det påverkar näringsupptaget positivt. Förklara hur.
- Hur mycket vätska bör man normalt få i sig under en dag – och varför är det viktigt. Nämn och förklara två sätt som det främjar hälsan/motverkar ohälsa och sjukdom hos oss.
- Popcorn och te innehåller ämnen som är bra för oss. Nämn vilka ämnen det är och varför de är hälsosamma för oss.
På måndag 2/10 är det dags för studieavstämning 2 då du senast 10.00 ska skicka in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 8/8 till den sista idag torsdag 28/9. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Loggdokumentet du skickar på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 231002
Lycka till Anders!
Tisdag 26/9
Matspjälkningen – kost, ämnesomsättning mm
Läs om kost, ämnesomsättning och olika näringsämnen vi behöver. B2 186-193, DM 48-49 och här. Se film 5 (mer om leverns funktioner), film 6 om bukspottkörteln och film 7-9 om vitaminer och mineraler här. Repetera filmer 1-4 om du behöver. Vill du fördjupa dig när det gäller olika näringsämnen kan du välja ämnesgrupp i listan till vänster på den här sidan men bortse från övrigt på den webbplatsen.
Uppgifter.
- Vilka näringsämnen tas upp av blodet respektive lymfan, var (vilket organ) transporteras de huvudsakligen till och vad sker med dem där.
- Varför behövs fett i människans kost.
- Redogör för proteiners olika funktioner i kroppen – ge 7 exempel.
- Beskriv också sambandet mellan proteinbrist och det ödem som drabbar människor med sjukdomen kwashiorkor.
- Redogör kort för 10 vattenlösliga vitaminer. Gör en matris med Vitamin, goda födokällor, funktion, bristsymtom, överskottssymtom.
- Redogör utförligt för D-vitaminets roll i människokroppen
- Redogör kort för 3 andra fettlöslga vitaminer. Gör en matris med Vitamin, goda födokällor, funktion, bristsymtom, överskottssymtom.
- Ge exempel på 6 viktiga mineralämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Gör en matris med mineral, goda födokällor, funktion, bristsymtom, överskottssymtom
- Ge exempel på 5 viktiga spårämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Gör en matris med spårämne, goda födokällor, funktion, bristsymtom, överskottssymtom
Lycka till Anders!
Måndag 25/9
Matspjälkningen
Läs om matspjälkning och om matspjälkningskanelens delar och olika funktioner B2 198-205, DM 32-35 och här.
Se film 1-4 här. Powerpoint finns här.
Uppgifter.
- Visa med en schematisk bild vad fast föda passerar på vägen genom matspjälkningskanalen från det att du tar en tugga till dess att resterna lämnar kroppen.
- Förklara kort vad som händer i munhålan, vid struplocket, i matstrupens muskulatur, i magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och tjocktarmen.
- Namnge 2 enzymer och 2 andra substanser som utsöndras i magsäcken. Redogör för vilken/vilka funktioner var och en av dessa enzymer/substanser har.
- Namnge 6 enzymer utöver de i fråga 2 och redogör för var/i vilka celler de produceras, var de utsöndras och vilken funktion de har.
- A. Beskriv levern översiktligt. B. Redogör för 7 viktiga funktioner som levern har och för 3 av dessa mer i detalj hur det sker.
- Varför bildas gallstenar om halten kolesterol i gallan blir stor i förhållande till halterna gallsalter och fosfolipider?
- Rita bilder markera viktiga detaljer och förklara med text utförligt hur tunntarmens vägg är konstruerad.
- Ge 2 exempel och förklara vilken nytta bakterierna i tjocktarmen gör?
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders!
Torsdag 21/9
Cirkulation – Blodet samt Cirkulation och hälsa
Läs om blodet B2 234-240, DM 28-29, här och här, och om Cirkulation och hälsa B2 242-245 och här. Se film 9-18 här.
Uppgifter.
- Redogör utförligt för blodets sammansättning.
- Beskriv utförligt den så kallade blodplasman. Namnge minst fem komponenter den innehåller varav minst två plasmaproteiner och nämn också något om vad dessa uträttar.
- Hur och var bildas alla blodkroppar – nämn också något om hur de sedan differentieras.
- A. Beskriv de röda blodkropparna utförligt.
B. Beskriv utförligt hur blodets levring går till. - Förklara vilken roll antigen har i AB0-systemet och i detalj hur det påverkar vem som kan ge respektive ta emot blod av vem. .
- Vad är egentligen kolesterol? Förklara utförligt.
- Vad används kolesterol till i kroppen?
- Vad står förkortningen LDL respektive HDL för?
- Förklara skillnaden i funktion mellan lipoproteinerna LDL respektive HDL.
- Vad är arterioskleros. Redogör utförligt vad som sker i vävnaderna samt orsaker, symtom och behandling och hur arterioskleros kan förebyggas
- Förklara vad en så kallad hjärtinfarkt är. Vad har skett i vävnaderna, symtom och hur kan den behandlas, och vad den långsiktiga effekten av en hjärtinfarkt blir.
- Nämn och förklara 2 andra problem/sjukdomar i hjärt- kärlsystemet och redogör för orsaker, symtom och behandling.
Lycka till! Anders
Tisdag 19/9
Cirkulation – Översikt samt blodomlopp, blodkärl & hjärta
Läs B2 224-233, DM 28-29 och här. Se bild här, power point här & här och film 1-8 här.
Uppgifter.
- Vad menas med öppet blodomlopp? Insekter har öppet blodomlopp, beskriv hur det är uppbyggt och fungerar.
- Vad skiljer de jämnvarma ryggradsdjurens blodomlopp från de växelvarma djurens?
- Beskriv med hjälp bilder skillnader i uppbyggnad och funktion mellan artärer och vener
- Redogör utförligt för hjärtats arbete (vad som sker vid olika tidpunkter) från att en viss mängd syrefattigt blod når hjärtat till dess att det syrerikt pumpas ut i stora kretsloppet igen.
- Förklara med hjälp av bilder och förklarande text hur våra skelettmuskler hjälper till med blodcirkulationen.
- Vad menas med systoliskt respektive diastoliskt tryck och vad är normala värden
- Förklara vad ”sfinktrar” är och vilken roll de har i blodcirkulationen
- Beskriv kapillärernas uppbyggnad redogör också för orsak och verkan när det gäller hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck när det gäller kapillärerna
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Måndag 18/9
Andning, gasutbyte och hälsa
Läs B2 214-223, DM 30-31 & här, se bild 2 här och film 1-6 här. Powerpoint finns här. (För mer om fråga 6 och 7 se film 7-9 här).
Uppgifter.
- Ge 3 exempel djur som har andningsorgan som på olika sätt skiljer sig från människans andningsorgan. Beskriv dessa olika andningsorgans uppbyggnad och förklara funktionen hos var och en av dem.
- Nämn och beskriv kort tre funktioner vår näsa har när det gäller andningen.
- Vad är det som gör att luften kommer till lungorna när du andas
- Beskriv hur dina lungor är uppbyggda. Visa med bilder var gasutbytet sker i lungorna.
- Beskriv med hjälp av detaljerade bilder och i detalj förklarande text hur gasutbytet sker mellan luften vi andas och blodet – och vad det är som driver att gasutbytet sker.
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan blodet i blodkärlen och den omgivande vävnadsvätskan.
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan cellernas insida och den omgivande vävnadsvätskan (interstitiella vätskan).
- Beskriv hur pH värdet i blodet, vävnadsvätskan och cellernas insida förändras under fysisk ansträngning och hur det påverkar gasutbytet.
- Hur känner andningscentrum i hjärnan av att musklerna arbetar och behöver mer syre, dvs. att andningsfrekvensen måste höjas.
- Ange 3 sjukdomar i andningsorganen utöver de som orsakas av cigarrettrökning och redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Förklara den fysiologiska bakgrunden till astma (vad som sker i luftvägarna).
- Nämn tre effekter KOL har på luftvägarna.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Torsdag 14/9
Muskler & senor
Muskler & senor B2 282-287, DM 36-37 och här.
Se film 4-8 här. Översikt över några kroppens muskler och deras namn finns här, läs B2 288-291 och valfria områden här om skador och sjukdomar samt se valfria filmer av 1-3 här.
Uppgifter.
- Vi har tre typer av muskler i människokroppen. Skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Åskådliggör var och en av dem översiktligt med en schematisk bild.
- Namnge 6 olika skelettmuskler, beskriv var de finns och vilket arbete de kan utföra.
- Beskriv övergången mellan skelettmuskler, senor och skelett. Redogör också för vad senorna är uppbyggda av, hur de är uppbyggda och vad senskidor och slemsäckar har för funktion.
- Beskriv med hjälp av bilder och text i detalj en skelettmuskels uppbyggnad.
- Det finns tre olika typer av skelettmuskelfibrer. Beskriv var och en av dessa typer och vilken sorts arbete de används för.
- Rita en eller flera detaljerade bilder och beskriv vad som sker i en skelettmuskels minsta funktionella enhet (sarkomer) vid en kontraktion. Namnge olika strukturer i din bild/dina bilder.
- Förklara varför muskelmassan degenererar i en specifik muskel om den inte används.
- När man säger att skelettmuskler arbetar antagonistiskt vad menar man då? Förklara och åskådliggör översiktligt med en schematisk bild.
- Nämn och beskriv 4 skador/sjukdomar som drabbar eller ger symtom i musklerna.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till! Anders
Tisdag 12/9
Idag börjar vi med avsnittet “Människans fysiologi” som vi kommer att arbeta med en stor del av tiden under resten av kursen. Första delen handlar om “Rörelse och ämnesomsättning”. Det är mycket som ska gås igenom och tempot kommer att vara högt
Avsnittet idag handlar om grunder när det gäller kroppens funktion, en översikt av kroppens organsystem och om skelettet och ledernas uppbyggnad, funktion, hälsa och skador.
Läs först B2 177-185, DM 26-27 om grunder för kroppens funktion och om de olika organsystemen. Mer om och bilder av vävnader här. Se film 1-5 här
Läs därefter om skelett och leder B2 276-282 DM 38-39 och här.
Se film 1-3 här och om hälsa och skador läs B2 288-291 och valfria områden här samt se valfria filmer av 1-3 här. Bilder av kroppens organsystem och organ (för hela avsnittet “Människans fysiologi”) finns här
Uppgifter.
- Ange och förklara 6 olika kemiska eller fysiologiska förhållanden som kroppen reglerar och strävar efter att hålla på en jämn nivå.
- Förklara följande begrepp: a) vävnad b) organsystem
- Namnge och beskriv utförligt 4 olika vävnadstyper
- Räkna upp 11 organsystem hos människan, ange huvudsakliga delar och övergripande funktioner för var och en av dem.
- Rita en detaljerad bild av ett större rörben, namnge olika delar och förklara uppbyggnad och funktion.
- Ange 4 olika ledtyper och ge exempel på var de finns i kroppen
- Rita en detaljerad bild av en led med dess kapsel, ledvätska mm, namnge olika delar och förklara uppbyggnad, funktion och två vanliga skador.
- Förklara;
– ledband/ligament
– korsband - Beskriv ryggradens uppbyggnad.
- Vad menas med diskbråck, beskriv orsaker (varför/hur det uppstår) och symtom/effekter på kort och lång sikt. Diskbråck drabbade tidigare främst äldre personer och då i ländryggen, på senare år har det dock blivit vanligt bland unga och då i nacken – varför tror du?
- Vad menas med artros ange orsaker och symtom.
- Vad menas med osteoporos ange orsaker och typiska följder/skador/frakturer.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Torsdag 7/9
Egen studietid för arbete med loggen & inläsning inför provet på måndag.
Lycka till! Anders
Tisdag 5/9
Fördjupning arkéer & virus
Arkéer: repetera B2 100-101 se film 26 “Arkea och livets träd” och film 27 (de två sista filmerna) här, läs och se bild här och se bild 6 (= sista bilden) här
Virus: repetera B2 114-115 läs från “Djur kan ge nya virus “ här, läs sedan B2 259-265 och se film 10 “Immunsystemet alla delar, hur de fungerar…” samt film 12 här och film 15 “Vad betyder vaccinens skyddsprocent egentligen!” samt film 17 21 & 22 här
Uppgifter.
- Förklara vad “Asgard”-arkéer är och vilken roll de idag anses ha när det gäller livets utveckling och eukaryoternas uppkomst.
- Förklara hur eukaryoterna uppstått enligt denna nya teori.
- Beskriv hur Halobacterium använder ljusenergi på ett helt annat sätt än växters fotosyntes. Sök själv relevanta källor på nätet och ange dem också i ditt svar.
- Inom forskningen anges tre teorier om hur virus uppstått. Redogör för dessa teorier.
- Beskriv översiktligt hur människokroppens försvar är organiserat och hur vårt immunförsvar reagerar när ett fientligt virus kommer in i vår kropp.
- En av filmerna tar upp varför man inte kan jämföra Covid-19 vaccin hur som helst och varför det egentligen inte spelar någon roll vilket vaccin man tar bara man vaccinerar sig över huvud taget. Förklara det.
- Förklara hur mRNA-vaccin fungerar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Måndag 4/9
Virus
Läs B2 112-117 & 271, läs mer här, se film 5-19 här och se de två sista bilderna här
Uppgifter.
- Rita en schematisk bild på någon typ av virus, sätt ut namn på minst 4 olika strukturer och förklara vad dessa har för roll hos det virus du beskriver.
- Förklara utförligt med hjälp av bilder hur virus förökar sig.
- Nämn och förklara två sätt som nya virusvarianter utvecklats.
- Nämn och förklara kort de 7 “livscykel”steg alla virus genomgår.
- Nämn 3 olika typer av virus/virusfamiljer (virus som har olika form/uppbyggnad), beskriv dem kort och vilka celler de angriper.
- A. Beskriv hur det coronavirus som orsakar covid-19 angriper en människa och vad det är som i värsta fall leder till dödlig utgång. B. Nämn och beskriv kort två andra mycket allvarliga sjukdomar orsakade av virus (smittvägar, symtom, sjukdomsförlopp).
- Förklara hur vaccin mot virusinfektioner fungerar och varför det är så viktigt att alla som inte har medicinska skäl att inte inte göra det, vaccinerar sig.
- Vilka riskerar att drabbas först och värst när restriktionerna mot smittspridning tas bort – vad beror det på och varför just dessa personer.
- Förklara kort vad viroider är.
- Förklara kort vad prioner är.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Torsdag 31/8
Egen studietid för inläsning och arbete med loggen inför studieavstämning 1b på måndag.
Senast kl 10.00 på måndag 4/9 skickar du in en pdf-kopia av hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 8/8 till den sista 30/8.
Loggdokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 230904
Lycka till! Anders
Tisdag 29/8
Bakterier och arkéer
Läs B2 96-111, 270-271 och här, se film 1-4 här
Uppgifter.
- Förklara skillnader mellan prokaryota och eukaryota celler
- Rita en schematisk bild på en bakteriecell, sätt ut namn
på minst 7 olika strukturer och förklara vad dessa uträttar för bakteriecellen/bakterien. - Ange och berätta kort om 3 olika typer av bakterier och de egenskaper som skiljer dessa 3 bakterietyper från varandra.
- Beskriv hur kvävefixerande bakterier lever i symbios med vissa växter och hur det fungerar.
- Redogör för skillnaden mellan bakterier och arkéer
- Ange och berätta kort om 2 egenskaper som generellt utmärker arkéer.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Måndag 28/8
Olika organellers funktion…
ER, Golgi, Lysosomer, Peroxisomer, Cilier, flageller och vakuolen
Läs B2 36-41, DM 96-97 och se film 10-18 här
Cellers kommunikation & signalöverföring…
Läs B2 80-85, DM 56-57, 50-51, se bild 10 här och film 19-21 här
Uppgifter.
- Det finns två typer av endoplasmatiska nätverk i cellen. Vilka två och vad är det för skillnad mellan dem?
- Förklara utförligt skillnaden mellan de endoplasmatiska nätverken och golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och funktion (vad som uträttas).
- Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion i detalj och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
- Hur ser peroxisomerna ut, var finns de och vad har de för uppgifter?
- Vad menas med cellskelettet och vilka uppgifter har det?
- Cellskelettet består av 3 olika strukturer, namnge dem, beskriv dem med hjälp av teckningar uppbyggnad samt ange huvuduppgift för var och en av dem.
- Förklara skillnaden mellan cilier och flageller i uppbyggnad och funktion.
- Beskriv vakuolen, var den finns och de uppgifter den har
- Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.
Fota dina bilder och lägg in dem med det du skriver i din logg.
Lycka till! Anders
Måndag 29/1
Cellens transportsystem
Diffusion, membrantransport, transport i cellen & cellskelettet
Läs B2 35, 38, 72-79, 38, DM 54-55 och se film 1-9 här
Uppgifter.
- Beskriv och förklara med hjälp av bilder och text hur cellmembran är uppbyggt
- Förklara cellmembranets funktion
- Förklara vad som menas med diffusion
- Förklara begreppen osmos respektive vattenpotential
- Förklara vad som menas med koncentrationsgradient
- Förklara och åskådliggör vad som menas med passivt respektive aktivt ämnesutbyte på cellnivå
- Förklara vad som menas med endocytos och exocytos, samt ge exempel på var det sker.
- Namnge och beskriv med enkla bilder och text de tre typer av proteintrådar som bygger upp cellskelettet i en cell.
- Förklara de olika proteintrådarnas huvudsakliga funktion för cellen.
- Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.
Lycka till! Anders
Torsdag 25/1
Egen studietid för inläsning och arbete med studieloggen.
På måndag fortsätter vi sedan med Cellens transportsystem som handlar om diffusion, membrantransport, transport i cellen och cellers kommunikation.
Lycka till Anders!
Tisdag 23/1
Cellens byggstenar, arbetssätt & cellandning
Cellens byggstenar & den eukaryota cellens arbetssätt
Läs om cellens byggstenar B2 20-31, DM 48-49, om den eukaryota cellens arbetssätt B2 32-41 och om ATP samt enzymer B2 42-46.
Se film 1 här, film 1-12 här och film 1 här.
Uppgifter.
- Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för:
– Proteiner
– Polysackarider - Ge exempel på fiberproteiner respektive globulära proteiner
- Förklara vilken roll glykogen har i djurceller
- Redogöra med text och enkla bilder för uppbyggnad och skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och mRNA.
- Definiera ämnesgruppen lipider
- Beskriv funktion (i levande organismer) och med en enkel bild visa grundstrukturen för: Fetter respektive Fosfolipider
- Visa med en enkel bild grundstrukturen för molekylerna ADP och ATP och förklara deras roll i celler och vävnader
- Beskriv hur enzymer är uppbyggda och förklara deras roll i celler och vävnader
- Beskriv med en enkel bild hur enzymer arbetar
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Cellandning (=förbränning i celler)
Läs om cellandningen och delprocesserna. Spira Biologi 2 anger liksom några av filmerna fyra delprocesser, men det är egentligen 5 delprocesser. Läs B2 47-54, DM 52-53, repetera film 2 här och se film 3-12 här samt bild 1-5 och 7-9 här
Uppgift – Cellandning (=förbränning i celler)
Redogör med hjälp av bilder och ett schema (se nedan) för cellandningen – uppdelat på de 5 delprocesserna;
- Glykoysen
- Bildning av Acetyl-Coenzym A (i boken “2. Pyruvatjonerna”)
- Citronsyracykeln
- Elektrontransportkedjan
- Kemiosmos
Ditt schema ska innehålla dessa tre kolumner:
Delprocess Plats Syfte/produkter
Under “Delprocess” skriver du “1. Glykolysen” osv
Under “Plats” skriver du var i cellen eller mitokondrien delprocessen sker
Under “Syfte/produkter” skriver du vad som bildas/blir slutprodukt/er i den processen och vilken funktion det har.
Lycka till ! Anders
Måndag 22/1
Studieavstämning och Olika organellers funktion…
Studieavstämning
Skicka senast kl 10.00 in ditt loggdokumentet med alla uppgifter från 8/8 till 15/8 redovisade.
Logg dokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 230821
Olika organellers funktion…
ER, Golgi, Lysosomer, Peroxisomer, Cilier, flageller och vakuolen
Läs B2 36-41, DM 96-97 och se film 10-18 här
Cellers kommunikation & signalöverföring…
Läs B2 80-85, DM 56-57, 50-51, se bild 10 här och film 19-21 här
Uppgifter.
- Det finns två typer av endoplasmatiska nätverk i cellen. Vilka två och vad är det för skillnad mellan dem?
- Förklara utförligt skillnaden mellan de endoplasmatiska nätverken och golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och funktion (vad som uträttas).
- Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion i detalj och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
- Hur ser peroxisomerna ut, var finns de och vad har de för uppgifter?
- Vad menas med cellskelettet och vilka uppgifter har det?
- Cellskelettet består av 3 olika strukturer, namnge dem, beskriv dem med hjälp av teckningar uppbyggnad samt ange huvuduppgift för var och en av dem.
- Förklara skillnaden mellan cilier och flageller i uppbyggnad och funktion.
- Beskriv vakuolen, var de finns och vilka de uppgifter den har
Fota dina bilder och lägg in dem med det du skriver i din logg.
Lycka till! Anders
Torsdag 17/8
Egen studietid för inläsning och arbete med studieloggen.
På måndag kl 10.00 är det dags för den första studieavstämningen då loggdokumentet med alla uppgifter från 8/8 till 15/5 redovisas.
Logg dokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 230821
På måndag fortsätter vi sedan med avsnittet “Cellbiologi” som handlar om cellens byggstenar, ämnes- & energiomsättning och cellers kommunikation.
Lycka till Anders!
Tisdag 15/8
Växter – förökning, tillväxt och hormoner
Läs s125-129, 142-145, 154-161 i boken “Spira Biologi 2” (B2).
Se film 12-15 här och bild 14 och 15 (= de två sista bilderna) här.
Svampar
Läs B2 s162-175 och här, se film 1-3 här och bilderna om svampar här.
Uppgifter – Växter – förökning, tillväxt och hormoner.
- Förklara vad växthormoner är
- Förklara med bilder och text hur följande påverkar hur en växt växer.
ljus
b. gravitation
c. fuktighet
d. temperatur
e. beröring
f. 5 olika växthormoner - Beskriv hur en nybildad växtcell kan växa i storlek
- Förklara kort hur trädens årsringar bildas
- Nämn och förklara kort hur frön bildas och olika sätt frön kan spridas
Uppgifter – svampar.
- Visa med en bild och namnge 5 viktiga strukturer hos en en storsvamp = svamp med fruktkropp (basidiesvampar och sporsäcksvampar).
- Vad menas med “småsvampar”.
- Visa med en bild och namnge 5 viktiga strukturer hos en en jästcell.
- Förklara vad “septum” respektive “bud” är hos jästceller.
- Förklara hur svampar får energi?
- Förklara med bilder och text skillnaden mellan jästceller, hyfer och mycel
- Nämn och förklara kort tre sätt svampar kan vara till nytta och tre sätt de kan vara skadliga på.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders!
Måndag 14/8
Fotosyntesen, fortsättning…
Repetera s130-141 (B2), se film 8-11 här repetera bild 7 här och titta sedan på bild 9-13 här.
Uppgifter – Fotosyntesen, fortsättning…
- Beskriv skillnaden mellan klorofyllmolekylen och β-karoten-molekylen när det gäller vilka grundämnen som ingår.
- Förklara sambandet mellan skillnaden mellan klorofyllmolekylen och β-karoten-molekylen och att många växter t ex lövträd här hos oss får gula och röda löv på hösten – vilken process tyder det på och varför är det så viktigt för träden?
- Beskriv med egna ord vad som händer vid den koldioxidbindande
- Redogör för det cykliska förlopp, vid vilket koldioxid fixeras, och
”råvaror” för tillverkning av glukos bildas.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Torsdag 10/8
Fotosyntesen
Läs s130-141 i boken “Spira Biologi 2” (B2), titta på film 6 och 7 här, film 5-7 här och bild 5-8 här.
Uppgifter – Fotosyntesen
- Vilka är utgångsämnena (reaktanterna) i fotosyntesen?
- Vad bildas vid fotosyntesen?
- Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen (summaformeln)!
- Fotosyntesen består i själva verket av två delreaktioner. Vad kallas de?
- Vad är en kloroplast?
- a) Rita en kloroplast i genomskärning.
b) Vad heter de strukturer där ljuset fångas upp?
c) Vad består dessa strukturer av? - Vad har klorofyllet till uppgift?
- Beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen!
- Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
ljusinfångande reaktionen?
Tisdag 8/8
Växter: inledning och uppbyggnad & vattentransport
Läs B2 s118-124, 34 146-153 (B2= boken “Spira Biologi 2”).
Se film 4 (från 1,46min in i klippet) här och film 1-4 här, se mer om växters byggnad och vattentransport på bild 3-7 här.
Uppgifter.
- Rita en detaljerad bild på en växtcell, sätt ut namn på 8 olika delar och organeller.
- Förklara vad dessa olika delar och organeller uträttar/har för funktion för växtcellen.
- Rita en bild och visa vilka växters tre huvudorgan är?
- Förklara för vad var och en av dessa huvudorgan vilken dess viktigaste uppgift är för växten.
- Förklara vad rothår är och vilken funktion de har.
- Förklara vad xylem är, hur det är uppbyggt och fungerar.
- Förklara vad floem är, hur det är uppbyggt och fungerar
- Förklara vad en klyvöppning är, hur den är uppbyggd och fungerar
- Förklara utförligt begreppet vattenpotential.
- Förklara hur/varför vattenpotentialen påverkar vattenflödet till rötterna och upp till bladen hos växter.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med din förklarande text i din logg.
Lycka till Anders!