Välkommen till kursen Biologi 2 Ht-20
Nya riktlinjer för studier inom Komvux
Smittspridningen i Östergötland ökar snabbt. Nya riktlinjer för allas säkerhet. Det här gäller för Komvux i Norrköping från och med nu:
- All undervisning sker på distans.
- Din lärare meddelar hur ni gör med examinationer.
- Om du måste komma till skolan, till exempel för att träffa en tekniker eller hämta en dator, ska du vänta utanför skolan tills det blir din tur.
Detta gäller fortsatt till 13 december då nya riktlinjer meddelas.
Fredag 11/12
Skicka in din färdiga projektuppgift “Vetenskaplig artikel” idag.
Lycka till Anders!
Onsdag 9/12
Eget arbete med projektuppgiften “Vetenskaplig artikel”
Utgå från en vetenskaplig artikel enligt det som uppgiften handlar om. Se här. En artikel där forskare presenterar forskningsresultat publicerat i en vetenskaplig facktidskrift ser ut så här:
https://bmcmedicine.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12916-020-01797-2 Skicka senast kl 14.00 på fredag (11/12) in ditt arbete.
Dokumentet du skickar in ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 Vetenskaplig artikel – 201211
Lycka till Anders!
Tisdag 8/12
Eget arbete med projektuppgiften “Vetenskaplig artikel”
Läs anvisningarna för uppgiften här .
Skicka senast kl 14.00 på fredag (11/12) in ditt färdiga arbete.
Dokumentet du skickar in ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 Vetenskaplig artikel – 201211
Lycka till Anders!
Fredag 4/12
Eget arbete med projektuppgiften “Vetenskaplig artikel”
Läs anvisningarna för uppgiften här . Se film 1 här och film 1 här och sök artikel här.
Lycka till Anders!
Onsdag 2/12
Forskning – Projektuppgift
Läs anvisningarna för projektuppgiften “Vetenskaplig artikel” här . Se film 1 här och film 1 här och börja sök artikel här.
Lycka till Anders!
Fredag 27/11
Egen studietid.
Lycka till Anders!
Tisdag 24/11
Kön, sexualitet & hälsa
Läs B2 209-210, repetera 258-264, läs 273-287, läs DM 100-101, 104-111 och se film 1,2 och 4 här och film 1-8 här
Uppgifter.
- Beskriv en kvinnas menstruationscykel och vilka hormon som aktiverar olika förändringar.
- Beskriv de olika stegen i spermieproduktionen hos en man och vilka olika hormoner som också bildas i testiklarna samt vad det är som påverkar att dessa hormoner bildas.
- Beskriv det mänskliga äggets resa från mognad i äggstocken och befruktning i äggledaren till fäste i livmoderväggen.
- Beskriv moderkakan och navelsträngens uppbyggnad och hur de fungerar.
- Beskriv embryot och fostrets utveckling översiktligt från fäste i livmoderväggen till sista graviditetsveckan
- Vad menas med fosterdiagnostik? Redogör för olika typer av fosterdiagnostik.
- Redogör för reglerna i Sverige när det gäller abort.
- Med kön kan man mena flera olika saker. Förklara
- Beskriv olika typer av omskärelse och de negativa följder de kan medföra.
- Vilken är din syn på omskärelse? Ska det vara tillåtet på tjejer? På killar? Om du tycker det ska vara tillåtet, från vilken ålder i så fall. Motivera dina svar utförligt.
- Beskriv utförligt könssjukdomarna: klamydia, gonorré, könsherpes, kodylom, syfilis, HPV och Mykoplasma i underlivet. Symtom, undersökningsmetoder, behandling och eventuella
följder av sjukdomen. Se även information på https://www.umo.se/sex/konssjukdomar/
För att ge mer tid till arbetet med uppgifterna idag så flyttar vi fram studieavstämning 3b till torsdag 26/11 då loggen ska vara inlämnad senast kl 18.00 för att kunna bli godkänd senast på fredag då kallelse skickas ut till provet i skolan v49 (se kursplaneringen här).
Lycka till Anders!
Fredag 20/11
Cancer
Repetera B2 267-271, DM 97, läs här, här och se film 7-11 här.
Uppgifter.
- Förklara hur hudcancer av typen malignt melanom kan uppstå
- Förklara vad som har hänt i celler där cancer av typen malignt melanom uppstått.
- Malignt melanom är en potentiellt mycket farlig cancertyp av två anledningar; tillväxten och hur den kan sprida sig. Förklara detta.
- Immunoterapi är det senaste när det gäller behandling av cancer, vad menas med immunoterapi och hur fungerar det?
- Vem var Henrietta Lacks och på vilket sätt är hon och HeLa-celler mycket viktiga för cancerforskningen och annan medicinsk forskning.
På tisdag nästa vecka kommer en uppgift om Kön, sexualitet & hälsa och på onsdag är det dags för studieavstämning 3b inför provet i skolan v49 (se kursplaneringen här).
Lycka till Anders!
Onsdag 18/11
Cancer
Läs B2 267-271, DM 97, här , här och se film 1-6 här.
Uppgifter.
- Vad menas med en tumör
- Vad är skillnaden mellan beligna och maligna tumörer
- Beskriv fyra fysiologiska mekanismer som utmärker cancer och gör att cancerceller och cancertumörer utvecklas kraftigare än omgivande celler och vävnader.
- A. Vilka orsaker kan finnas till att cancer uppkommer
B. Rangordna vilka som är vanligast bland cancerframkallande orsaker i Sverige - Vilka symtom kan cancer ge
- Vilka är de tre vanligaste cancerformerna för kvinnor, ange i procent och beskriv var och en av dem kort (Sök svar på nätet).
- Vilka är de tre vanligaste cancerformerna för män, ange i procent och beskriv var och en av dem kort (Sök svar på nätet).
- Vilka undersökningar och provtagningar ligger till grund för att ge diagnosen cancer
- Nämn och förklara fyra medicinska behandlingsmetoder finns för att angripa cancer
- Vilka biverkningar ger cytostatika och varför
- Vilka biverkningar ger strålning och varför
Lycka till Anders!
Tisdag 17/11
Människans livscykel
Läs B2 258-266, DM 44-45, 100-115, här, se film 3 här , 1-2 här och film 1-4 här.
Uppgifter.
- Vad menas med IVF och hur går det till?
- Beskriv hjärnans utveckling och mognad översiktligt från födseln till 30-års åldern, dela in den utvecklingen i fyra viktiga stadier som du beskriver lite närmare.
- I boken Den unika människan nämns fem saker som påverkar vårt liv negativt och starkt bidrar till så kallade livsstilssjukdomar. Nämn dem och förklara utförligt.
- Nämn och beskriv 6 metaboliska/fysiologiska faktorer boken Den unika människan tar upp som har betydelse för åldrandet.
- Ge 5 exempel på naturliga åldersförändringar biologiboken tar upp och beskriv var och en av dessa kort.
- Förklara den fysiologiska bakgrunden/förklaringen till att så kallad kolhydratrestriktion kan hålla kroppen friskare och förlänga livet.
Lycka till Anders!
Fredag 13/11
Reproduktion och utveckling hos olika organismer
Läs B2 241-257, DM 96-97, och se film 1-2 här, 5-6 här, 1-2 här och 1-7 här.
Uppgifter.
- Räkna upp de olika förökningssätt boken tar upp och förklara var och en av dem kort samt ge exempel.
- Förklara fördelar och nackdelar med sexuell reproduktion.
- Förklara hur hattsvampar förökar sig.
- Beskriv med hjälp av bilder och förklarande text utvecklingen från befruktad äggcell till embryo hos ryggradsdjur.
- Celldöd är en naturlig och viktig del i en organisms liv. Förklara varför, hur processen styrs och ge exempel på när den inte fungerar normalt.
- Vad menas med stamceller, vilka olika typer finns och vad är skillnaden mellan dessa.
- Ge 3 exempel på hur stamceller kan användas och förklara var och en av dem.
- Förklara vad inducerade stamceller är och hur de framställs.
Lycka till Anders!
Onsdag 11/11
Hormoner och hälsa
Repetera B2 207-208, läs 210-213, DM 42-43, här, här och här, repetera film 6 och se sedan film 7-11 här.
Uppgifter.
- Redogör med hjälp av en bild och text utförligt för hur sockerbalansen i blodet regleras med hjälp av insulin och glukagon.
- I en stressituation påverkar adrenalin och noradrenalin sockerkoncentrationen i blodet. Redogör med hjälp av en bild och text utförligt för hur det sker.
- Jämför diabetes typ 1 och diabetes typ 2 och beskriv utförligt vad som skiljer dem när det gäller orsak och verkan i kroppen.
- Personer som har diabetes har ibland mycket hög blodsockerhalt och ibland mycket låg blodsockerhalt. Förklara vad den höga respektive låga halten beror på och vilka problem och skador hög respektive låg blodsockerhalt kan leda till.
- Beskriv vad rubbningar i produktionen av GH kan leda till, samt hur GH används medicinskt.
- Struma är ett samlingsbegrepp för flera olika tillstånd. Redogör för grunden till dessa sjukdomstillstånd och hur de kan yttra sig.
Idag är sista dagen att skicka in labbrapporten på hemlabben.
Lycka till Anders!
Tisdag 10/11
Hormonsystemet
Läs B2 200-208, DM 42-43, här och se film 1-6 här.
Uppgifter.
- Vad menas med ett hormon?
- Hormoners sätt att påverka andra celler kan delas in i fyra kategorier. Nämn dessa och ge för varje kategori exempel med kort förklaring
- Beskriv 4 skillnader i funktion och verkan mellan hormonsystemet och nervsystemet.
- Nämn två huvudtyper av hormoner utifrån vilka ämnen som ingår i deras grundstruktur? Hur skiljer sig dessa två huvudtyper?
- Man kan också gruppera eller dela upp hormoner på andra sätt. Ge förslag på andra uppdelningar och förklara bakgrunden.
- Beskriv minst ett exempel på hur hormonsystemet och nervsystemet är kopplat till varandra.
- Namnge och redogör för 10 olika hormoner hos människan. Var skickas de ut och vad påverkar de?
- Vad menas med ”återkoppling” när det gäller hormoner.
- Hur kan körtlars hormonaktivitet regleras av negativ återkoppling? Ge 2 exempel.
Lycka till Anders!
Fredag 6/11
Studieavstämning 3a
Egen tid för arbete med loggen och labbrapporten på hemlabben.
Skicka senast kl 18.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 4/11 och senast på onsdag 11/11 kl 12.00 labbrapporten på hemlabben.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 logg – 201106
Labbrapporten ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 Labbrapport, ögat & synen – 201111
Lycka till Anders!
Onsdag 4/11
Arbeta vidare med uppgifterna från igår: Sinnesorganen- syn, hörsel
Läs B1 234-238, DM 62–65, här , här och se film 3 och 4 här.
Uppgifter.
- Beskriv med hjälp av en bild ett ögas uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Beskriv ett synintrycks väg in genom ögat samt var och hur det registreras och tolkas
- Förklara varför det är svårare att uppfatta färger på natten än i dagsljus
- Beskriv med hjälp av en bild det mänskliga örats uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Vad menas med örontrumpeten och vad har den för funktion
- Beskriv ett hörselintrycks väg in genom örat samt var och hur det registreras och tolkas
- Förklara kort hur balansorganet är uppbyggt och fungerar.
- Gör hemlabben (instruktion här) och skriv en labbrapport som ett separat dokument.
Lycka till Anders
Tisdag 3/11
Sinnesorganen- syn, hörsel
Läs B1 234-238, DM 62–65, här , här och se film 3 och 4 här.
Uppgifter.
- Beskriv med hjälp av en bild ett ögas uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Beskriv ett synintrycks väg in genom ögat samt var och hur det registreras och tolkas
- Förklara varför det är svårare att uppfatta färger på natten än i dagsljus
- Beskriv med hjälp av en bild det mänskliga örats uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Vad menas med örontrumpeten och vad har den för funktion
- Beskriv ett hörselintrycks väg in genom örat samt var och hur det registreras och tolkas
- Förklara kort hur balansorganet är uppbyggt och fungerar.
- Gör hemlabben (instruktion här) och skriv en labbrapport som ett separat dokument.
Lycka till Anders
Fredag 30/10
Sinnesorganen, huden
Läs B1 232-233, DM 86–87, här , här och se film 1 och 2 här.
Uppgifter.
- Känsel, syn, hörsel, smak och lukt är de 5 ”klassiska” sinnena. Men det är en för enkel uppdelning. Förklara och ge 6 exempel.
- Rita en detaljerad egen bild av huden och dess olika lager. Namnge de olika lagren och minst ytterligare fem strukturer i huden och förklara uppbyggnad och funktion.
- Beskriv och förklara minst fem fysiologiska funktioner vår hud har för oss/vår kropp (tänk då även på vilka funktioner djupare lager har).
Lycka till Anders
Onsdag 28/10
Nervsystemet, hjärnan och hälsa
Läs B1 225-231 DM 82–83 och här samt film 3 och 4 här.
Uppgifter.
- Nämn de sjukdomar och besvär i hjärnan och nervsystemet som läroboken tar upp och som beskrivs på 1177 (se här)
- Förklara tre sätt att undersöka hjärnan (se här, här och här)
- Förklara hur alkohol påverkar nervsystemet och hjärnan (läs här)
- Nämn och beskriv 8 olika sätt som alkohol bryter ner kroppen och/eller orsakar allvarliga problem eller lidande i samhället.
- En debatt förs nu om att legalisera olika former av cannabis. Ge två argument med förklaring för och två argument med förklaring mot legalisering av cannabis.
Lycka till Anders
Tisdag 27/10
Hjärnan
Läs DM 74-75, 78–83 och här samt film 3 här.
- Hur förändras hjärnan när vi lär oss något/tränar upp någon förmåga?
- I tre punkter hur hjärnans utveckling kan stimuleras under uppväxten.
- Beskriv olika sätt/tekniker för att memorera och minnas olika saker bättre.
- Förklara vad som menas med spegelneuroner och vilken betydelse de har för oss
- Förklara sambandet mellan arv och miljö/övning när det gäller olika förmågor/intelligenser
- Beskriv de olika sömnstadierna i en sömncykel – och hur längden på de olika sömnstadierna förändras under en normal natts sömn.
- Under vilken sömnfas sker en förstärkning av memorering och inlärning – vilka effekter kan man se vid sömnbrist.
- Under vilken sömnfas sker reparation, återhämtning och tillväxt i kroppens vävnader – och vilka effekter kan man se vid sömnbrist.
Lycka till Anders
Fredag 23/10
Hjärnan
Läs B2 221–225, DM 72–75 och här samt film 1 och 2 här. Powerpoint med bilder här
Uppgifter.
- Namnge de olika lober hjärnan delas in i.
- Namnge, placera och förklara funktion hos 7 strukturer/centra i hjärnan.
- Redogör för prefrontala cortex roll i hjärnan och för oss.
- Vad menas med hjärnans ”grå substans” respektive ”vita substans” vad består de av och var finns de i hjärnan?
- Beskriv en sensorisk nervsignals väg in i hjärnan samt hur den kopplas om och bearbetas.
- Redogör för limbiska systemet i vår hjärna
- Redogör/förklara vilka funktioner lillhjärnan sköter hos människan.
- Redogör för olika typer/uppdelning av minnesfunktioner hos människan.
Lycka till Anders
Onsdag 21/10
Nervsystemet
Läs B2 214-222, DM 40-41 och här, powerpoint här, se film 1-5 här.
Uppgifter.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på läge och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på funktion och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Förenklat kan man säga att nervsystemet har 3 funktioner. Beskriv dessa kort.
- Beskriv med hjälp av en bild en motorisk nervcells uppbyggnad, namnge 6 olika strukturer utöver de som tillhör synapsen och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Beskriv med hjälp av en bild hur en nervimpuls uppstår och leds genom en neuron.
- Beskriv med hjälp av en bild en synaps uppbyggnad och funktion, namnge minst 6 olika strukturer och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Förklara vad en motorändplatta är och hur den fungerar.
- Beskriv hur transmittorsubstanser (neurotransmittorer) fungerar.
- Nämn 5 transmittorsubstanser (i förekommande fall vilken grupp de tillhör) och vilken/vilka funktioner/känslor de är inblandade i
- Beskriv med hjälp av en bild en reflexbana/reflexbåge och förklara funktion.
- Hur många sk. hjärnnerver respektive ryggmärgsnerver har människan, förklara också sambandet mellan ryggmärgsnerver och symtomen vid diskbråck.
Lycka till Anders!
Fredag 16/10
Studieavstämning 2b och inlämning av labbrapporten
Egen studietid för arbete med loggen och labbrapporten.
Skicka senast kl 18.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 13/10 redovisade och senast 24.00 din labbrapport. På måndag 19/10 får du besked om din logg är godkänd och var och när du i så fall ska skriva prov 2 .
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 logg – 201016
Labbrapporten ska vara döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi 2 Labbrapport, hjärtslag – 201016
Lycka till Anders!
Onsdag 14/10
Läs en översikt över immunförsvaret här utöver det tid för fortsatt arbete med uppgifterna från igår. Se nedan.
Kroppens försvar, immunförsvaret och lymfsystemet.
Immunförsvaret & immunförsvaret och hälsa, B2 164-188, DM 86-95 samt här och här. PowerPoint här. Film 1-7 här.
Du kan läsa en översikt här
/Anders
Tisdag 13/10
Kroppens försvar, immunförsvaret och lymfsystemet.
Läs om immunförsvaret & immunförsvaret och hälsa, B2 164-188, DM 86-95 samt här och här. PowerPoint här. Se också film 1-7 här.
Uppgifter .
- Förklara vad som menas med antigen.
- Vad menas med lymfsystemet? Beskriv uppbyggnaden översiktligt
- Beskriv översiktligt det medfödda försvaret och dess olika delar
- Beskriv översiktligt det adaptiva försvaret och dess olika delar
- Beskriv olika typer av B-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv olika typer av T-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv vad som menas med antikroppar och hur de bildas
- Förklara vad som menas med HLA-antigen och vilken roll det har i immunförsvaret
- Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
- Beskriv en normal immunförsvarsreaktion från det att en person via luften exponeras för ett antigen (t ex ett virus) – sjukdomen bryter ut – och till dess att immunförsvaret har kämpat
ner antigenet och immunsvaret stängs av - Förklara varför allergireaktioner uppstår och vad som händer i immunförsvaret vid en allergisk reaktion.
- Förklara vad som menas med immunitet, hur det uppstår och vad det medför fysiologiskt
- Förklara skillnaden mellan serumbehandling och vaccinering – och hur de ger ett skydd.
- Förklara vad som menas med autoimmuna sjukdomar och ge två exempel med beskrivning på autoimmuna sjukdomar.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Tisdag 6/10
Förberedelse inför den stora dissektionslabben kl. 10.00-12.00 på fredag.
Uppgift .
Titta idag och i morgon på dissektionsfilmerna här. Följ med i det ganska omfattande arbetsmaterialet till filmerna som finns här, gå igenom frågor så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Repetera också här hur labbrapporten ska skrivas.
Labben sker på plats i skolan sal A360 på fredag 9/10 kl 10.00-12.00
Lycka till Anders
Fredag 2/10
Utsöndring & vätskebalans
Läs om utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 156-163, DM 34-35 och här, här och här. Se också film 1 och 2 här.
Utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 162-163
Uppgift .
- Redogör utförligt för njurarnas funktion. Använd bilder och förklarande text när du svarar.
- Vad är ADH, vilken roll har det i kroppen och hur regleras produktionen av ADH?
- Beskriv 3 sätt vätskebalans/utsöndring regleras hos andra djur än människan.
- Vad menas med njursten, Redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Vad menas med urinvägsinfektion nämn bidragande orsaker, symtom och behandling.
- Varför är urinvägsinfektion vanligare och potentiellt farligare hos kvinnor jämfört med hos män.
- Utöver njursten och urinvägsinfektion, ange 3 sjukdomar i lever eller njurar och redogör för orsaker, symtom och behandling.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.
Lycka till Anders & Olof
Onsdag 30/9
Matspjälkningen – kost och hälsa
Läs B2 123-127 och här, här och här, repetera också DM 48-49.
Uppgift .
(Flera av frågorna behöver du söka svar på själv)
- Nämn några cancertyper där det finns ett samband med kosten.
- Nämn och förklara minst fem ämnen som kan finnas i kosten som kan orsaka sjukdom/cancer.
- Beskriv kunskapsläget när det gäller fetter och sjukdom. Vilka fetter diskuteras, vilka sjukdomstillstånd orsakar de och hur sker detta.
- Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar utöver cancer. Nämn och förklara kort 8 av dessa sjukdomstillstånd.
- Ange 3 sjukdomar i matspjälkningskanalen och redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Nämn och förklara kort åtta olika livsmedel och ämnen som anses skydda mot cancer och andra sjukdomstillstånd.
- Baljväxter av olika slag är hälsosamma av flera anledningar, nämn och förklara minst fyra anledningar till det.
- Hur bör fördelningen av kostintaget över dagen vara. När bör huvuddelen av näringsintaget ske och när bör man minimera intaget. Ge minst två förklaringar till det.
- Citronvatten är en mycket bra måltidsdryck, det påverkar näringsupptaget positivt. Förklara hur.
- Hur mycket vätska bör man normalt få i sig under en dag – och varför är det viktigt. Nämn och förklara några sätt som det främjar hälsan/motverkar ohälsa och sjukdom hos oss.
- Popcorn och te innehåller ämnen som är bra för oss. Nämn vilka ämnen det är och varför de är hälsosamma för oss.
Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.
Lycka till Anders & Olof
Tisdag 29/9
Matspjälkningen – kost, ämnesomsättningen mm
Läs om kost, ämnesomsättning och olika näringsämnen vi behöver. B2 117-122, DM 48-49 och här. Se också film 4 här.
Uppgift .
- Vilka näringsämnen tas upp av blodet respektive lymfan, var (vilket organ) transporteras de huvudsakligen till och vad sker med dem där.
- Det förekommer att t ex långdistanslöpare ”springer in i väggen”. Vad orsakar denna plötsliga orkeslöshet?
- Varför behövs fett i människans kost?
- Redogör för proteiners olika funktioner i kroppen – ge 7 exempel.
- Beskriv också sambandet mellan proteinbrist och det ödem som drabbar människor med sjukdomen kwashiorkor.
- Redogör utförligt för D-vitaminets roll i människokroppen samt kort 8 andra vitaminer. Goda födokällor, funktion och bristsymtom
- Ge exempel på 6 viktiga mineralämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Goda födokällor, funktion och bristsymtom
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.
Lycka till Anders & Olof
Fredag 25/9
Matspjälkningen
Läs om matspjälkning och om matspjälkningskanelens delar och olika funktioner B2 108-117, DM 32-35 och här.
Se film 1-3 här. Powerpoint finns här.
Uppgift .
- Visa med en schematisk bild vad fast föda passerar på vägen genom matspjälkningskanalen från det att du tar en tugga till dess att resterna lämnar kroppen.
- Förklara kort vad som händer i munhålan, vid struplocket, i matstrupens muskulatur, i magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och tjocktarmen.
- Namnge 2 enzymer och 2 andra substanser som utsöndras i magsäcken. Redogör för vilken/vilka funktioner var och en av dessa enzymer/substanser har.
- Namnge 6 enzymer utöver de i fråga 2 och redogör för var/i vilka celler de produceras, var de utsöndras och vilken funktion de har.
- A. Beskriv levern översiktligt. B. Redogör för 7 viktiga funktioner som levern har och för 3 av dessa mer i detalj hur det sker.
- Varför bildas gallstenar om halten kolesterol i gallan blir stor i förhållande till halterna gallsalter och fosfolipider?
- Rita bilder markera viktiga detaljer och förklara med text utförligt hur tunntarmens vägg är konstruerad.
- Ge 2 exempel och förklara vilken nytta bakterierna i tjocktarmen gör?
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Skicka frågor som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Lycka till Anders & Olof
Onsdag 23/9
Studieavstämning 2a. Skicka senast kl 18.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 22/9 redovisade. Senast under dagen på fredag 25/9 får du besked om din logg är godkänd.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 2 logg – 200923
/Anders & Olof
Tisdag 22/9
Andning & gasutbyte – och hälsa
Läs om andning & gasutbyte – och hälsa B2 128-139, DM 30-31 och här. Se film 1-4 här. Powerpoint finns här och här.
Uppgift .
- Ge exempel på djur som saknar andningsorgan och förklara varför detta djur inte behöver ett speciellt andningsorgan som sköter om den yttre andningen.
- Ge 3 exempel djur som har andningsorgan som skiljer sig från människans andningsorgan. Beskriv dessa andningsorgans uppbyggnad och förklara funktionen hos var och en av dem.
- Nämn och beskriv kort tre funktioner vår näsa har när det gäller andningen.
- Visa med en schematisk bild vad inandningsluften passerar hos människan, från luften som omger oss – till blodet i lungorna.
- Förklara kort vad olika delar i andningsapparaten har för funktion och uträttar.
- Vad är det som gör att luften kommer in i lungorna när du andas
- Beskriv hur dina lungor är uppbyggda. Visa med bilder var gasutbytet sker i lungorna.
- Beskriv med hjälp av detaljerade i detalj och förklarande text hur gasutbytet sker mellan luften vi andas och blodet – och vad det är som driver att gasutbytet sker.
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan blodet i blodkärlen och den omgivande vävnadsvätskan.
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan cellernas insida och den omgivande vävnadsvätskan.
- Beskriv hur pH värdet i blodet, vävnadsvätskan och cellernas insida förändras under fysisk ansträngning och hur det påverkar gasutbytet.
- Hur känner andningscentrum i hjärnan av att musklerna arbetar och behöver mer syre, dvs. att andningsfrekvensen måste höjas
- Vilka två kategorier kan innehållet i cigarrettrök indelas i? Och hur påverkar cigarrettrök människokroppen – beskriv minst fem olika effekter.
- Ange 3 sjukdomar i andningsorganen utöver de som orsakas av cigarrettrökning och redogör för orsaker, symtom och behandling.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Loggarna ska skickas in senast i morgon onsdag (23/9) kl 18.00. Se kursplaneringen. Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof Reimer som hjälper till på kursen nu under vecka 39 och under vecka 40.
Lycka till Anders
Vecka 39 (21/9-25/9)
Den här veckan kommer Olof Reimer som också är lärare i biologi att svara på frågor och titta på loggen, som ska skickas in senast på onsdag kl 18.00. Se kursplaneringen.
Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Fredag 18/9
Cirkulation
Läs om hjärtat och blodet B2 144, 148-154, DM 28-29 och här fram till “Blodomloppet transporterar syre och näring”
Se film 3-9 här. Powerpoint finns här och här.
Uppgift .
- Redogör utförligt för hjärtats arbete (vad som sker vid olika tidpunkter) från att en viss mängd syrefattigt blod når hjärtat till dess att det syrerikt pumpas ut i stora kretsloppet igen.
- Förklara med hjälp av bilder och förklarande text hur våra skelettmuskler hjälper till med blodcirkulationen.
- A. Beskriv de röda blodkropparna utförligt.
B. Beskriv utförligt hur blodets levring går till. - Beskriv utförligt den så kallade blodplasman. Namnge minst fem komponenter den innehåller varav minst två plasmaproteiner och nämn också något om vad dessa uträttar.
- Vad menas med systoliskt respektive diastoliskt tryck och vad är normala värden
- Förklara vad som menas med motströmsprincipen och minst en annan anpassning olika djur gjort för att reglera värmeavgivningen till omgivningen. Använd bilder när du svarar.
- Vad arterioskleros. Redogör utförligt vad som sker i vävnaderna samt orsaker, symtom och behandling och hur arterioskleros kan förebyggas.
- Förklara vad en så kallad hjärtinfarkt är. Vad har skett i vävnaderna, symtom och hur kan den behandlas.
- Nämn och förklara tre andra sjukdomar i hjärt- kärlsystemet, redogör för orsaker, symtom och behandling.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Nästa vecka kommer en god vän till mig som heter Olof Reimer som också är lärare i biologi att svara på frågor och titta på loggarna, som ska skickas in senast på onsdag kl 18.00. Se kursplaneringen.
Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Lycka till Anders
Onsdag 16/9
Cirkulation
Läs om blodomlopp och blodkärl B2 140-143, 145-146, DM 28-29 och här och resten av artikeln (de olika styckena) om blodkärlen.
Se film 1 och 2 här. Powerpoint finns här.
Uppgift .
- Vad menas med öppet blodomlopp? Hur kan flygande och energikrävande insekter klara sig med ett förhållandevis ineffektivt och öppet blodomlopp
- Vad skiljer de jämnvarma ryggradsdjurens blodomlopp från de växelvarma djurens?
- Beskriv med hjälp bilder skillnader i uppbyggnad och funktion mellan artärer och vener
- Förklara vad ”sfinktrar” är och vilken roll de har i blodcirkulationen
- Beskriv kapillärernas uppbyggnad redogör också för orsak och verkan när det gäller hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck när det gäller kapillärerna
- Redogör utförligt för hur ämnesutbytet mellan kapillärerna och de omgivande vävnaderna går till och hur förutsättningarna förändras i slutet av kapillärerna jämfört med i början.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Tisdag 15/9
Läs om muskler och senor, B2 191, 193-195, DM 36-37 och här.
Se film 4-8 här. Översikt över några kroppens muskler och deras namn finns här. Repetera B2 196-199.
Uppgift .
- Vi har tre typer av muskler i människokroppen? Skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Åskådliggör var och en av dem översiktligt med en schematisk bild.
- Namnge 10 olika skelettmuskler, beskriv var de finns och vilket arbete de kan utföra.
- Beskriv övergången mellan skelettmuskler, senor och skelett. Redogör också för vad senorna är uppbyggda av, hur de är uppbyggda och vad senskidor och slemsäckar har för funktion.
- Beskriv med hjälp av bilder och text i detalj en skelettmuskels uppbyggnad.
- Förklara varför skelettmuskelceller har flera kärnor och är rika på mitokondrier.
- Rita en eller flera detaljerade bilder och beskriv vad som sker i en skelettmuskels minsta funktionella enhet vid en kontraktion. Namnge olika strukturer du har med i din bild/dina bilder.
- Förklara varför muskelmassan degenererar i en specifik muskel om den inte används.
- När man säger att skelettmuskler arbetar antagonistiskt vad menar man då? Förklara och åskådliggör översiktligt med en schematisk bild.
- Vad är träningsvärk och hur uppstår det. Beskriv vad som sker i musklerna.
- Vad menas med ”hjärtinfarkt” och på vilka sätt kan en hjärtinfarkt behandlas?
- Nämn och beskriv 4 andra skador/sjukdomar som drabbar eller ger symtom i musklerna.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Fredag 11/9
Idag börjar vi med avsnittet “Människans fysiologi” som vi kommer att arbeta med en stor del av tiden under resten av kursen. Första delen handlar om “Rörelse, ämnesomsättning och immunförsvar”. Det är mycket som ska gås igenom och tempot kommer att vara högt
Vi börjar idag med grunder när det gäller kroppens funktion, en översikt av kroppens organsystem och därefter om skelettet och ledernas uppbyggnad och funktion.
Läs först B2 101-107, DM 26-27 om grunder för kroppens funktion och om de olika organsystemen. Mer om och bilder av vävnader här. Titta på film 1-4 här
Läs därefter om skelett och leder B2 189-193, 196-199 DM 38-39 och här. Se film 1-3 här. Bilder av kroppens organsystem och organ (för hela avsnittet “Människans fysiologi”) finns här
Uppgift .
- Ange och förklara 6 olika kemiska eller fysiologiska förhållanden som kroppen reglerar och strävar efter att hålla på en jämn nivå.
- Förklara följande begrepp: a) vävnad b) organsystem
- Namnge och beskriv utförligt 4 olika vävnadstyper
- Räkna upp 11 organsystem hos människan, ange huvudsakliga delar och övergripande funktioner för var och en av dem.
- Rita en detaljerad bild av ett större rörben, namnge olika delar och förklara uppbyggnad och funktion.
- Ange 4 olika ledtyper och ge exempel på var de finns i kroppen
- Rita en detaljerad bild av en led med dess kapsel, ledvätska mm, namnge olika delar och förklara uppbyggnad, funktion och två vanliga skador.
- Förklara;
– ledband/ligament
– korsband - Beskriv ryggradens uppbyggnad.
- Vad menas med diskbråck, beskriv orsaker (varför/hur det uppstår) och symtom/effekter på kort och lång sikt. Diskbråck drabbade tidigare främst äldre personer och då i ländryggen, på
senare år har det dock blivit vanligt bland unga och då i nacken – varför tror du? - Vad menas med artros ange orsaker och symtom.
- Vad menas med osteoporos ange orsaker och typiska följder/skador/frakturer.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Tisdag 8/9
Egen studietid inför provet i morgon.
/Anders
Fredag 4/9
Studieavstämning. Skicka senast kl 09.30 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 1/9 redovisade. Senare under dagen i dag eller senast på måndag 7/9 får du besked om din logg är godkänd och var och när du i så fall ska skiva provet.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 2 logg – 200904
/Anders
Onsdag 2/9
Jobba klart med de utdelade uppgifterna och skicka senast på fredag kl 09.30 in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 1/9 redovisade.
(= Studieavstämning 1b).
Att loggen är inskickad i tid och godkänd är en förutsättning för att bli kallad till provet nästa vecka.
Lycka till! Anders
Tisdag 1/9
Läs om “Prokaryota celler” B2 s 42-47 och “Virus” B2 s 48-51, se film 1-8 här och de tre sista bilderna här.
Uppgift .
- Vilka tre övergripande domäner delas alla organismer in i?
- Beskriv likheter och skillnader mellan Bakterier och Arkéer
- Vad talar för att arkéerna är närmare släkt med eukaryoterna än vad bakterierna är?
- Nämn och beskriv kort 5 områden där bakterier är till direkt nytta för oss människor.
- Man pratar om grampositiva och gramnegativa bakterier, vad syftar det på och kan man säga något generellt om dem?
- Ge exempel på metaboliska vägar som finns hos arkéer och bakterier men som saknas hos eukaryoter.
- Hur kan arkéer och bakterier få nya egenskaper?
- Rita en schematisk bild på någon typ av virus och sätta ut namn på olika strukturer (minst 3) samt förklara vad som är typiskt för virus och hur de fungerar.
- Förklara vad en bakteriofag är och på vilket sätt de kan vara till nytta för oss människor när det gäller medicinska tillämpningar.
- Förklara hur man i filmklippet (film 7, den näst sista filmen) beskriver effekterna på människokroppen när coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 infekterar och varför det är så mycket farligare än ett vanligt influensavirus.
Lycka till! Anders
Fredag 28/8
Jobba klart med uppgifterna i loggen till och med uppgiften onsdag (26/8). Före provet v37 återstår nu avsnittet “Celler och virus” som vi arbetar med under nästa vecka. Börja gärna redan nu titta på : “Prokaryota celler” B2 s 42-47 och “Virus” B2 s 48-51, film 1-6 här och de tre sista bilderna här.
Lycka till! Anders
Onsdag 26/8
Läs om ER, Golgi, Lysosomen samt cellers samverkan B2 37-41, DM 54-57 och titta på film 8-10 här .
Uppgift .
- Förklara utförligt skillnaden mellan det endoplasmatiska nätverket och golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och funktion (vad som uträttas).
- Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion i detalj och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
- Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.
Lycka till! Anders
Tisdag 25/8
Läs om Cellmembranet, osmos och cellskelettet B2 26-36,
DM 48-49, 54-55 och på film 1-7 här
Uppgift .
- Beskriv och förklara med hjälp av bilder och text hur cellmembran är uppbyggt
- Förklara cellmembranets funktion
- Förklara begreppen osmos respektive vattenpotential
- Förklara vad som menas med koncentrationsgradient
- Förklara och åskådliggöra vad som menas med passivt respektive aktivt ämnesutbyte på cellnivå
- Förklara vad som menas med endocytos och exocytos, samt ge exempel på var det sker.
- Namnge och beskriv med enkla bilder och text de tre typer av proteintrådar som bygger upp cellskelettet i en cell.
- Förklara de olika proteintrådarnas huvudsakliga funktion i cellen.
Lycka till! Anders
Fredag 21/8
Repetera cellandningen och arbeta sedan vidare med delprocesserna. Läs B2 23-26, DM 52-53. Titta på film 4, 6-13 här och bild 1-5 och 7 här
Uppgift .
- Redogör med hjälp av bilder och ett schema (se nedan) för cellandningen – uppdelat på de 5 delprocesserna;
-
- Glykoysen
- Bildning av Acetyl-Coenzym A
- Citronsyracykeln
- Elektrontransportkedjan
- Oxidativ fosforylering
Ditt schema ska innehålla dessa tre kolumner:
Delprocess Plats Syfte/produkter
Under “Delprocess” skriver du “1. Glykolysen” osv
Under “Plats” skriver du var i cellen eller mitokondrien delprocessen sker
Under “Syfte/produkter” skriver du vad som bildas/blir slutprodukt/er i den processen och vilken funktion det har.
Lycka till! Anders
Onsdag 19/8
Idag börjar vi med avsnittet “Cellbiologi”
Läs om cellens byggstenar B2 10-18, DM 48-49, och om den eukaryota cellens arbetssätt & cellandningen B2 19-26, DM 52-55
Titta på film 1 och 2 här, film 1-4, 7, 9, 11 och 13 här och film 1 och 3 här
Uppgift .
- Beskriv med text och en enkel bild visa grundstrukturen för:
– Proteiner
– Polysackarider - Ge exempel på fiberproteiner respektive globulära proteiner
- Förklara vilken roll glykogen har i djurceller
- Redogöra med text och enkla bilder för uppbyggnad och skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och (m)RNA.
- Definiera ämnesgruppen lipider
- Beskriv funktion (i levande organismer) och med en enkel bild visa grundstrukturen för: Fetter respektive Fosfolipider
- Visa med en enkel bild visa grundstrukturen för molekylerna ADP och ATP och förklara deras roll i celler och vävnader
- Beskriv hur enzymer är uppbyggda och förklara deras roll i celler och vävnader
- Beskriv med en enkel bild hur enzymer arbetar
Lycka till! Anders
Tisdag 18/8
Studieavstämning 1a
Jobba klart med loggdokumentet fram till uppgiften i fredags (14/8) och skicka in loggen senast 18.00 idag.
På onsdag 19/8 börjar vi med avsnittet “Cellbiologi” börja gärna redan nu titta på :
Cellens byggstenar B2 10-18, DM 48-49,
Den eukaryota cellens arbetssätt & cellandningen DM 52-55
och filmerna här och här
Lycka till! Anders
Fredag 14/8
Läs s 89-99 i boken “Biologi 2” (B2), titta på film de två först och tre sista filmerna här och repetera bild 11-15 här.
Uppgift .
- Förklara vad växthormoner är
- Förklara med bilder och text hur följande påverkar hur en växt växer.
a. ljus
b. gravitation
c. fuktighet
d. temperatur
e. beröring
f. 5 olika växthormoner - Beskriv hur en nybildad växtcell kan växa i storlek
- Förklara kort hur trädens årsringar bildas
- Nämn och förklara kort hur frön bildas och olika sätt frön kan spridas
- Förklara hur svampar får energi?
- Förklara med bilder och text skillnaden mellan jästceller, hyfer och mycel
- Nämn och förklara kort tre sätt svampar kan vara till nytta och tre sätt de kan vara skadliga på.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg. Lycka till Anders
Onsdag 12/8
Repetera s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2), titta på film 7-9 här och repetera bild 7 här.
Uppgift .
- Rita en bild och beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen.
- Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
ljusinfångande reaktionen? - Beskriv med egna ord vad som händer vid den koldioxidbindande
reaktionen. - Redogör för det cykliska förlopp, vid vilket koldioxid fixeras, och
”råvaror” för tillverkning av glukos bildas.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg. Lycka till Anders
Tisdag 11/8
Läs s 80-88 i boken “Biologi 2” (B2), titta på film 6 och 7 här, film 5 och 6 här och bild 5-7 här.
Uppgift .
- Vilka är utgångsämnena (reaktanterna) i fotosyntesen?
- Vad bildas vid fotosyntesen?
- Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen (summaformeln)!
- Fotosyntesen består i själva verket av två delreaktioner. Vad kallas de?
- Vad är en kloroplast?
- Rita en kloroplast i genomskärning.
a. Vad heter de strukturer där ljuset fångas upp?
b. Vad består dessa strukturer av? - Vad har klorofyllet till uppgift?
- Beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen!
- Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
ljusinfångande reaktionen?
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Fredag 7/8
Har du inte skickat ett mejl från den mejladress du vill bli kontaktad på så gör det först. Skriv ditt namn och kurs i mejlet och bifoga gärna också ett foto.
Titta på film 1-4 här, på bild 1-4 här och läs mer om växters byggnad och vattentransport här. Läs om svampars byggnad här, titta på bild 11-15 här och titta på film 11 och 12 här. Du som redan har boken “Biologi 2” kan även titta i den s10-12, 73-79 och 96-98.
Uppgift 1. Rita en enkel bild av en växt och visa och förklara 10 viktiga strukturer. Förklara också begreppet vattenpotential och hur/varför den påverkar vattenflödet till rötterna och upp till bladen hos växter.
Uppgift 2. Rita en enkel bild av en svamp som består av hyfer (=flercellig svamp) och visa och förklara 6 viktiga strukturer. Förklara också hur flercelliga svampar bryter ner annat organiskt material i sin omgivning och tar upp näring från det. Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Torsdag 6/8
Börja med att skicka ett mejl från den mejladress du vill bli kontaktad på. Skriv ditt namn och kurs i mejlet och bifoga gärna också ett foto.
Titta på film 2-7 här, läs här och titta på bilder här. Uppgift. Rita bilder på en växtcell, en djurcell och en svampcell sätt ut namn på olika delar och organeller. Fota dina bilder och lägg in dem i din logg. Visa på likheter och skillnader mellan dessa celltyper. Förklara också vad de olika delarna och organellerna uträttar i respektive cell.
Lycka till Anders
Kursinnehåll
Kursen inleds med ett avsnitt om växters och svampars uppbyggnad följt av en fördjupning när det gäller fotosyntesens- och cellandningens biokemiska processer. Därefter följer avsnitt om människokroppens anatomi, fysiologi och livscykler och slutligen en projektuppgift om forskning och vetenskaplig publicering. I kursen ingår också ett antal laborationer.
Litteratur och webbmaterial till kursen
Litteratur, två böcker – du behöver båda.
* Biologi 2 ISBN: 978-91-47-08590-3, fjärde upplagan, Förlag: Liber
* Den unika människan ISBN: 978-82-535-3045-1 andra upplaga,
Förlag: Bonnier
Webbmaterial på webbplatsen: i-edu.se/biologi-2/
Kursorganisation
Hemstudier på grund av coronapandemin
Ingen undervisning ges på plats i skolan. Du behöver därför studera hemma eller på annan lämplig plats. Studieanvisningar och ”lektions”uppgifter läggs vid varje schematillfälle ut på webbplatsen i-edu.se/biologi-2/ Utifrån dem och det du studerat gör du egna anteckningar, en studielogg minst tre gånger i veckan. Studieloggen ska skrivas med Times New Roman 12p, enkelt radavstånd. Det du skriver i din logg ska du ha formulerat själv, du kan inte kopiera textavsnitt eller bilder som någon annan producerat. Datera i loggen enligt lektionsuppgifternas datum. Titta också på filmerna till de aktuella studieavsnitten och arbeta med repetitionsfrågorna. Jag kommer be dig skicka in din logg mm med jämna mellanrum. Det du skickar ska vara i Word eller PDF-format. Biologi 2 är en kurs som förutsätter 2 timmar studier 5 dagar i veckan eller totalt 10 timmar/vecka.
För att klara kursen är det viktigt att du kommer igång med studierna redan från början. Skaffa kursböckerna så fort som möjligt! Läs angivna sidor i böckerna och gå in på webbplatsen
i-edu.se/biologi-2/ där förklarande videoklipp och mycket annat material till alla moment finns, arbeta med uppgifterna och titta också regelbundet på planeringen så du vet vad som kommer närmast i kursen, det underlättar förståelsen när vi sedan kommer dit. Att förstå olika begrepp och utveckla språket när det gäller naturvetenskap är ett viktigt inslag under kursen.
Laborationer och labbrapporter:
Två-tre laborationer på plats i skolan, labbrapport lämnas in inom 7 dagar.
Prov:
Tre skriftliga prov på plats i skolan. Studieloggen på aktuella avsnitt ska vara inlämnad och godkänd för att bli kallad till prov. Vid missat prov/ej godkänt resultat ges en omprovsmöjlighet vid kursens slut under förutsättning att studieloggen och alla labbrapporter är inlämnade och godkända.
Projektuppgift:
En projektuppgift som presenteras inför övriga i klassen på kursens webbplats https://i-edu.se/elevarbeten/
Info och mejlkommunikation.
All info om kursen ges här på i-edu.se/biologi-2/ och all mejlkommunikation sker via anders.inghage@norrkoping.se
Studieaktivitet:
Komvux är en utbildning för vuxna. Du förutsätts studera självständigt, skicka in din studielogg vid angivna tidpunkter och repetera till prov på egen hand. Din studieaktivitet är avgörande för att klara kursen och nå ett bra betyg. Det är ofta mycket svårt att ta ikapp det du missat. Om du inte varit aktiv i 3 veckor utan giltig orsak stryks du från kursen.
Jag hoppas du kommer tycka att kursen är intressant och givande. Material hittar du i kursböckerna och på i-edu.se/biologi-2/
Välkommen!
Anders
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Fredag 3/4
Läs om huden här och titta på de två första filmerna här. Rita en detaljerad egen bild av huden och dess olika lager. Namnge de olika lagren och minst ytterligare fem strukturer i huden och förklara uppbyggnad och funktion. Fotografera bilden/bilderna och lägg in dem i din logg. Titta också på sidorna i böckerna (B2 och DM) och beskriv och förklara i loggen minst fem fysiologiska funktioner vår hud har för oss/vår kropp (tänk då även på vilka funktioner djupare lager har). Lycka till Anders
Torsdag 2/4
Repetera avsnittet “Centrala nervsystemet” B2 220–231,
DM 40-41, 70–83 och arbeta med repetitionsfrågorna (Hjärnan – repetitionshjälp). Skriv svaren på frågorna i loggen.
Lycka till Anders
Tisdag 31/3
Läs böckerna B2 s.221–231, repetera DM s.40-41, 70–83 och titt på film tre, fyra och fem här. Beskriv i loggen:
- Det autonoma nervsystemet, dess funktion och uppdelning.
- I tre punkter hur hjärnans utveckling kan stimuleras under uppväxten.
- I fyra punkter vad man bör tänka på för att hjärnans kapacitet och förmåga under livet ska hållas på en hög nivå på ett naturligt sätt.
- Beskriv utförligt Alzheimers sjukdom och hur man kan förebygga den. Beskriv också minst två andra sjukdomar som kan drabba hjärnan.
Lycka till. Anders.
Onsdag 28/10
Nervsystemet, hjärnan och hälsa
Läs B1 225-231 DM 82–83 och här samt film 3 och 4 här.
Uppgifter.
- Nämn de sjukdomar och besvär i hjärnan och nervsystemet som läroboken tar upp och som beskrivs på 1177 (se här)
- Förklara tre sätt att undersöka hjärnan (se här, här och här)
- Förklara hur alkohol påverkar nervsystemet och hjärnan (läs här)
- Nämn och beskriv 8 olika sätt som alkohol bryter ner kroppen och/eller orsakar allvarliga problem eller lidande i samhället.
- En debatt förs nu om att legalisera olika former av cannabis. Ge två argument med förklaring för och två argument med förklaring mot legalisering av cannabis.
Lycka till Anders
Fredag 8/5
Fortsätt repetera och läs på avsnittet “Kontroll och koordination”. Läs angivna sidor i böckerna, titta på filmerna till det avsnittet och arbeta med de repetitionsfrågor du inte redan är klar med. Du som förutom provet på “Kontroll och koordination” har något annat prov kvar behöver göra det också onsdag 13/5 och läser på inför det också. /Lycka till Anders
Torsdag 7/5
Jag räknar med att ni som skrev igår klarade det provet. Börja därför repetera och läs på avsnittet “Kontroll och koordination”. Läs angivna sidor i böckerna, titta på filmerna till det avsnittet och arbeta med de repetitionsfrågor du inte redan är klar med. Du som förutom provet på “Kontroll och koordination” har något annat prov kvar behöver göra det också onsdag 13/5 och läser på inför det också. /Lycka till Anders
Tisdag 5/5
Du som är klar med allt inför provet 6/5. Fortsätt repetera och läs på avsnittet “Rörelse, ämnesomsättning och immunförsvar”. Läs angivna sidor i böckerna, titta på filmerna till det avsnittet och arbeta med de repetitionsfrågor du inte redan är klar med. Du som också behöver göra provet “Växter, svampar och Cellbiologi” onsdag 6/5 gör samma sak med det avsnittet.
Du som inte skickat in din fullständiga logg för alla lektions/uppgiftsdatum till och med 24/4 behöver göra det först och få loggen godkänd innan du kan skriva något prov. För morgondagens provtillfälle är det tyvärr nu för sent för det.
Torsdag 30/4
Du som är klar med allt inför provet 6/5. Fortsätt repetera och läs på avsnittet “Rörelse, ämnesomsättning och immunförsvar”. Läs angivna sidor i böckerna, titta på filmerna till det avsnittet och arbeta med de repetitionsfrågor du inte redan är klar med. Du som också behöver göra provet “Växter, svampar och Cellbiologi” onsdag 6/5 gör samma sak med det avsnittet. /Lycka till Anders
Tisdag 28/4
Du som är klar med allt inför provet 6/5. Börja repetera och läs på avsnittet “Rörelse, ämnesomsättning och immunförsvar”. Läs angivna sidor i böckerna, titta på filmerna till det avsnittet och arbeta med de repetitionsfrågor du inte redan är klar med. Du som också behöver göra provet “Växter, svampar och Cellbiologi” onsdag 6/5 gör samma sak med det avsnittet. /Lycka till Anders
Fredag 24/4
Använd dagen idag till att repetera och arbeta klart med din logg. När du är klar med det skickar du senast på tisdag (28/4) före kl. 08.00 in din uppdaterade logg, som ska innehålla allt du gjort hittills inklusive dina svar på repetitionsfrågorna. Loggen du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument i Word eller PDF-format. Skicka den till: anders.inghage@norrkoping.se
/Anders
Torsdag 23/4
Läs om Kön, sexualitet & hälsa B2 273-287 och titta på filmerna om Sexualitet och hälsa här (6 filmer första filmen heter “Kön” och sista “Herpes”) Svara på repetitionsfrågorna 15-20 som finns här. Skriv svaren i din logg.
/Anders
Tisdag 21/4
Repetera Människans livscykel B2 258-266, DM 44-45, 100-115 och läs om Cancer B2 267-271, DM 97. Svara på repetitionsfrågorna 1-11 som finns här. Skriv svaren i din logg.
/Anders
Fredag 17/4
Läs om reproduktion och utveckling hos olika organismer B2 241-245, 251-257, och Människans livscykel B2 258-266, DM 44-45, 100-115. Svara på repetitionsfrågorna 1-14 som finns här. Skriv svaren i din logg. Första examinationen av de som återstår kommer att ske på plats i skolan under slutet av april. Mer om på vad och hur det ska gå till kommer mer information om i början av nästa vecka.
/Anders
Torsdag 16/4
Repetera B2 s200-210 och DM s42-43, och läs om diabetes här och om andra hormonsjukdomarhärsamt titta på film 3-7 här. I loggen:
- Beskriv med hjälp av en bild utförligt hur hormonet insulin påverkar en cell via receptorer och sekundära budbärare.
- Beskriv utförligt skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2.
- Beskriv fem vanliga symtom på diabetes.
- Beskriv och förklara tre vanliga skador på kroppen diabetes orsakar.
- Diabetiker kan drabbas av koma, varför och hur behandlas det?
- Beskriv hur den dagliga behandling av diabetes kan ske. Beskriv och förklara bakgrunden till minst tre olika behandlingssätt.
- Beskriv hormonet glukagon och dess roll i kroppen.
- Beskriv hur balansen mellan glukagon och insulin regleras.
- Nämn och förklara två andra sjukdomstillstånd som beror på felaktig hormonproduktion.
Tisdag 14/4
Läs om hormonsystemet i B2 s200-210, DM s42-43 och titta på de två första filmerna här. I loggen:
- Ange och förklara 4 effekter av hormoner.
- Jämför hormonsystemet med nervsystemet, ange och förklara kort 4 skillnader i funktion och verkan mellan dem.
- Beskriv och förklara vad som menas med “återkoppling” när det gäller hormonsystemet och hur det går till.
- Förklara hur kopplingen mellan nervsystemet och
hormonsystemet sker i hypofysen. - Nämn fem organ/vävnader med hormonproducerande körtlar
- Nämn åtta hormon och vad var och en av dessa påverkar
- Förklara skillnaden i uppbyggnad och funktion mellan
steroidhormoner och peptidhormoner.
Ordinarie prov och examinationer kommer att ske på plats i skolan under slutet av april och i maj. Mer information om vad som gäller inför det kommer inom den närmaste veckan. Vänliga hälsningar/Anders
Torsdag 9/4
Läs om smak och lukt här och titta på filmerna här. Titta också på sidorna i böckerna (B2 och DM) och beskriv och förklara med hjälp av bilder i loggen hur smaker registreras och hur lukter registreras. Lycka till Anders
Tisdag 7/4
Läs om ögat och synen här och titta på den tredje filmen här. Läs också om örat och hörseln här och titta på den fjärde filmen här. Rita en detaljerad egen bild av ögat och namnge åtta strukturer och förklara funktion. Rita också en bild av örat och namnge åtta strukturer och förklara funktion. Fotografera bilden/bilderna och lägg in dem i din logg. Titta också på sidorna i böckerna (B2 och DM) och beskriv och förklara i loggen minst tre olika ögonsjukdomar orsak och behandling samt hur ett cochleainplantat fungerar.
Lycka till Anders
Fredag 3/4
Läs om huden här och titta på de två första filmerna här. Rita en detaljerad egen bild av huden och dess olika lager. Namnge de olika lagren och minst ytterligare fem strukturer i huden och förklara uppbyggnad och funktion. Fotografera bilden/bilderna och lägg in dem i din logg. Titta också på sidorna i böckerna (B2 och DM) och beskriv och förklara i loggen minst fem fysiologiska funktioner vår hud har för oss/vår kropp (tänk då även på vilka funktioner djupare lager har). Lycka till Anders
Torsdag 2/4
Repetera avsnittet “Centrala nervsystemet” B2 220–231,
DM 40-41, 70–83 och arbeta med repetitionsfrågorna (Hjärnan – repetitionshjälp). Skriv svaren på frågorna i loggen.
Lycka till Anders
Tisdag 31/3
Läs böckerna B2 s.221–231, repetera DM s.40-41, 70–83 och titt på film tre, fyra och fem här. Beskriv i loggen:
- Det autonoma nervsystemet, dess funktion och uppdelning.
- I tre punkter hur hjärnans utveckling kan stimuleras under uppväxten.
- I fyra punkter vad man bör tänka på för att hjärnans kapacitet och förmåga under livet ska hållas på en hög nivå på ett naturligt sätt.
- Beskriv utförligt Alzheimers sjukdom och hur man kan förebygga den. Beskriv också minst två andra sjukdomar som kan drabba hjärnan.
Lycka till. Anders.
Fredag 27/3
Innan du börjar med dagens uppgift skickar du in en kopia på din logg så långt du kommit fram till idag. Loggen du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument i Word eller PDF-format. Skicka loggen till anders.inghage@norrkoping.se
När du skickat in kopian på loggen kan du fortsätta med dagens uppgift. Läs böckerna B2 s.222–223 och DM s.70–83 och titt på de två första filmerna om hjärnan här. Gör en tabell över hjärnans olika delar och delarnas uppgift. Skriv även en informativ sammanfattning baserat på sidorna i böckerna.
Lycka till! Jessika & Anders.
Torsdag 26/3
Läs i böckerna B2 s214–222 och DM s40-41 och titta på alla filmer om nervsystemet här. Teckna en bild av en motorisk nervcell och sätt ut benämningar på minst 7 olika strukturer. Gör ett flödesschema över hur en nervimpuls färdas från hjärnan till en muskel, ha med begrepp som vilopotential och aktionspotential med mera. Fota och infoga i loggen.
Lycka till! Jessika & Anders
Fredag 20/3
Fortsätt på tabellen igår genom att göra ett flödesschema över immunförsvarets olika delar, ta med de delar som finns i tabellen. Välj också en sjukdom (exempel finns i B2 s. 181–187) och skriv en kort informativ text där du beskriver olika symtom, hur sjukdomen sprids och vad det är för slags sjukdom.
Lycka till! Jessika & Anders
Torsdag 19/3
Läs om “Kroppens försvar” / “Immunförsvaret i DM (s.86 – 93), och B2 (s.164- 176), och titta på de tre första filmerna om kroppens försvar här. Gör en utförlig tabell över immunförsvarets olika delar och deras uppgifter, markera i tabellen vilka delar som tillhör det medfödda och vilka delar som tillhör det adaptiva försvaret.
Lycka till Anders
Onsdag 14/10
Läsa en översikt över immunförsvaret här utöver det tid för fortsatt arbete med uppgifterna från igår. Se nedan.
Kroppens försvar, immunförsvaret och lymfsystemet.
Immunförsvaret & immunförsvaret och hälsa, B2 164-188, DM 86-95 samt här och här. PowerPoint här. Film 1-7 här.
Du kan läsa en översikt här
/Anders
Tisdag 13/10
Kroppens försvar, immunförsvaret och lymfsystemet.
Läs om immunförsvaret & immunförsvaret och hälsa, B2 164-188, DM 86-95 samt här och här. PowerPoint här. Se också film 1-7 här.
Uppgifter .
- Förklara vad som menas med antigen.
- Vad menas med lymfsystemet? Beskriv uppbyggnaden översiktligt
- Beskriv översiktligt det medfödda försvaret och dess olika delar
- Beskriv översiktligt det adaptiva försvaret och dess olika delar
- Beskriv olika typer av B-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv olika typer av T-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv vad som menas med antikroppar och hur de bildas
- Förklara vad som menas med HLA-antigen och vilken roll det har i immunförsvaret
- Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
- Beskriv en normal immunförsvarsreaktion från det att en person via luften exponeras för ett antigen (t ex ett virus) – sjukdomen bryter ut – och till dess att immunförsvaret har kämpat
ner antigenet och immunsvaret stängs av - Förklara varför allergireaktioner uppstår och vad som händer i immunförsvaret vid en allergisk reaktion.
- Förklara vad som menas med immunitet, hur det uppstår och vad det medför fysiologiskt
- Förklara skillnaden mellan serumbehandling och vaccinering – och hur de ger ett skydd.
- Förklara vad som menas med autoimmuna sjukdomar och ge två exempel med beskrivning på autoimmuna sjukdomar.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders
Tisdag 6/10
Förberedelse inför den stora dissektionslabben kl. 10.00-12.00 på fredag.
Uppgift .
Titta idag och i morgon på dissektionsfilmerna här. Följ med i det ganska omfattande arbetsmaterialet till filmerna som finns här, gå igenom frågor så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Repetera också här hur labbrapporten ska skrivas.
Labben sker på plats i skolan sal A360 på fredag 9/10 kl 10.00-12.00
Lycka till Anders
Fredag 2/10
Utsöndring & vätskebalans
Läs om utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 156-163, DM 34-35 och här, här och här. Se också film 1 och 2 här.
Utsöndring, vätskebalans och hälsa B2 162-163
Uppgift .
- Redogör utförligt för njurarnas funktion. Använd bilder och förklarande text när du svarar.
- Vad är ADH, vilken roll har det i kroppen och hur regleras produktionen av ADH?
- Beskriv 3 sätt vätskebalans/utsöndring regleras hos andra djur än människan.
- Vad menas med njursten, Redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Vad menas med urinvägsinfektion nämn bidragande orsaker, symtom och behandling.
- Varför är urinvägsinfektion vanligare och potentiellt farligare hos kvinnor jämfört med hos män.
- Utöver njursten och urinvägsinfektion, ange 3 sjukdomar i lever eller njurar och redogör för orsaker, symtom och behandling.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.
Lycka till Anders & Olof
Onsdag 30/9
Matspjälkningen – kost och hälsa
Läs B2 123-127 och här, här och här, repetera också DM 48-49.
Uppgift .
(Flera av frågorna behöver du söka svar på själv)
- Nämn några cancertyper där det finns ett samband med kosten.
- Nämn och förklara minst fem ämnen som kan finnas i kosten som kan orsaka sjukdom/cancer.
- Beskriv kunskapsläget när det gäller fetter och sjukdom. Vilka fetter diskuteras, vilka sjukdomstillstånd orsakar de och hur sker detta.
- Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar utöver cancer. Nämn och förklara kort 8 av dessa sjukdomstillstånd.
- Ange 3 sjukdomar i matspjälkningskanalen och redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Nämn och förklara kort åtta olika livsmedel och ämnen som anses skydda mot cancer och andra sjukdomstillstånd.
- Baljväxter av olika slag är hälsosamma av flera anledningar, nämn och förklara minst fyra anledningar till det.
- Hur bör fördelningen av kostintaget över dagen vara. När bör huvuddelen av näringsintaget ske och när bör man minimera intaget. Ge minst två förklaringar till det.
- Citronvatten är en mycket bra måltidsdryck, det påverkar näringsupptaget positivt. Förklara hur.
- Hur mycket vätska bör man normalt få i sig under en dag – och varför är det viktigt. Nämn och förklara några sätt som det främjar hälsan/motverkar ohälsa och sjukdom hos oss.
- Popcorn och te innehåller ämnen som är bra för oss. Nämn vilka ämnen det är och varför de är hälsosamma för oss.
Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.
Lycka till Anders & Olof
Tisdag 29/9
Matspjälkningen – kost, ämnesomsättningen mm
Läs om kost, ämnesomsättning och olika näringsämnen vi behöver. B2 117-122, DM 48-49 och här. Se också film 4 här.
Uppgift .
- Vilka näringsämnen tas upp av blodet respektive lymfan, var (vilket organ) transporteras de huvudsakligen till och vad sker med dem där.
- Det förekommer att t ex långdistanslöpare ”springer in i väggen”. Vad orsakar denna plötsliga orkeslöshet?
- Varför behövs fett i människans kost?
- Redogör för proteiners olika funktioner i kroppen – ge 7 exempel.
- Beskriv också sambandet mellan proteinbrist och det ödem som drabbar människor med sjukdomen kwashiorkor.
- Redogör utförligt för D-vitaminets roll i människokroppen samt kort 8 andra vitaminer. Goda födokällor, funktion och bristsymtom
- Ge exempel på 6 viktiga mineralämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Goda födokällor, funktion och bristsymtom
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Skicka som vanligt frågor till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof även denna vecka.
Lycka till Anders & Olof
Fredag 25/9
Matspjälkningen
Läs om matspjälkning och om matspjälkningskanelens delar och olika funktioner B2 108-117, DM 32-35 och här.
Se film 1-3 här. Powerpoint finns här.
Uppgift .
- Visa med en schematisk bild vad fast föda passerar på vägen genom matspjälkningskanalen från det att du tar en tugga till dess att resterna lämnar kroppen.
- Förklara kort vad som händer i munhålan, vid struplocket, i matstrupens muskulatur, i magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och tjocktarmen.
- Namnge 2 enzymer och 2 andra substanser som utsöndras i magsäcken. Redogör för vilken/vilka funktioner var och en av dessa enzymer/substanser har.
- Namnge 6 enzymer utöver de i fråga 2 och redogör för var/i vilka celler de produceras, var de utsöndras och vilken funktion de har.
- A. Beskriv levern översiktligt. B. Redogör för 7 viktiga funktioner som levern har och för 3 av dessa mer i detalj hur det sker.
- Varför bildas gallstenar om halten kolesterol i gallan blir stor i förhållande till halterna gallsalter och fosfolipider?
- Rita bilder markera viktiga detaljer och förklara med text utförligt hur tunntarmens vägg är konstruerad.
- Ge 2 exempel och förklara vilken nytta bakterierna i tjocktarmen gör?
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof.
Lycka till Anders
Onsdag 23/9
Studieavstämning 2a. Skicka senast kl 18.00 idag in din logg med alla uppgifter från 6/8 till 22/9 redovisade. Senast under dagen på fredag 25/9 får du besked om din logg är godkänd.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt för och efternamn, Bi 2 logg – 200923
/Anders
Tisdag 22/9
Andning & gasutbyte – och hälsa
Läs om andning & gasutbyte – och hälsa B2 128-139, DM 30-31 och här. Se film 1-4 här. Powerpoint finns här och här.
Uppgift .
- Ge exempel på djur som saknar andningsorgan och förklara varför detta djur inte behöver ett speciellt andningsorgan som sköter om den yttre andningen.
- Ge 3 exempel djur som har andningsorgan som skiljer sig från människans andningsorgan. Beskriv dessa andningsorgans uppbyggnad och förklara funktionen hos var och en av dem.
- Nämn och beskriv kort tre funktioner vår näsa har när det gäller andningen.
- Visa med en schematisk bild vad inandningsluften passerar hos människan, från luften som omger oss – till blodet i lungorna.
- Förklara kort vad olika delar i andningsapparaten har för funktion och uträttar.
- Vad är det som gör att luften kommer in i lungorna när du andas
- Beskriv hur dina lungor är uppbyggda. Visa med bilder var gasutbytet sker i lungorna.
- Beskriv med hjälp av detaljerade i detalj och förklarande text hur gasutbytet sker mellan luften vi andas och blodet – och vad det är som driver att gasutbytet sker.
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan blodet i blodkärlen och den omgivande vävnadsvätskan.
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan cellernas insida och den omgivande vävnadsvätskan.
- Beskriv hur pH värdet i blodet, vävnadsvätskan och cellernas insida förändras under fysisk ansträngning och hur det påverkar gasutbytet.
- Hur känner andningscentrum i hjärnan av att musklerna arbetar och behöver mer syre, dvs. att andningsfrekvensen måste höjas
- Vilka två kategorier kan innehållet i cigarrettrök indelas i? Och hur påverkar cigarrettrök människokroppen – beskriv minst fem olika effekter.
- Ange 3 sjukdomar i andningsorganen utöver de som orsakas av cigarrettrökning och redogör för orsaker, symtom och behandling.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Loggarna ska skickas in senast i morgon onsdag (23/9) kl 18.00. Se kursplaneringen. Skicka frågor och loggar som vanligt till adressen: anders.inghage@norrkoping.se så svarar Olof Reimer som hjälper till på kursen nu under vecka 39 och under vecka 40.
Lycka till Anders