Biologi 1 Vt-24
Humanitär hjälp – Ukraina
Måndag 13/5
Eget arbete på valfri plats idag inför omproven på onsdag 15/5. Godkänd logg är en förutsättning för kallelse till prov.
Lycka till! Anders
Måndag 6/5
Studieavstämning & Repetition och frågestund inför prov 3
Studieavstämning
Skicka in din logg med alla uppgifter från 10/1 till fredag 3/5 redovisade senast kl 08.00 idag.
Logg dokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240506
Repetition och frågestund inför prov 3
På lektionen idag: Repetition och frågestund inför prov 3
Vi ses 08.30 🙂 Anders
Fredag 3/5
Ett hållbart samhälle – agenda 2030, miljömål, styrmedel & ansvar
Läs B1 308-316, om de globala målen här och se film 1-6 här och om de svenska miljömålen här.
Uppgifter.
- När det gäller politiska lösningar så är FN:s Agenda 2030 en vägledning. Förklara hur det är tänkt att fungera i praktiken.
- Nämn de 17 punkterna inom Agenda 2030.
- Välj ut fem delmål som du anser är viktigast för oss här i Sverige att uppnå. Förklara varför du anser att de är viktigast och beskriv dem utförligt och hur vi ska nå dem.
- Vilka styrmedel behövs för att samhällsutvecklingen ska gå i rätt riktning mot målen i Agenda 2030.
- Förpackningar är i många fall ett stort problem, både när det gäller vår hälsa och i miljön. Namnge och redogör för 5 sådana problem. (Internet/fundera själv)
- Det finns många miljöproblem förknippade med våra kläder och textilier av olika slag. Namnge och redogör för minst 5 av dem
- Soptippar, skrotupplag mm sprider ofta allvarliga miljögifter långt ut i miljön. Hur går det till?
Studieavstämning på måndag kl 08.00 då loggdokumentet med alla uppgifter från 10/1 till idag 3/5 ska redovisas.
Logg dokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240506
Lycka till! Anders
Måndag 29/4
Ett hållbart samhälle – Naturresurser, konsumtion mm
Läs B1 304-308 och se film 1-3 här
Uppgifter.
- Naturresurser kan delas upp i tre kategorier. Nämn och förklara vad var och en av dem innebär.
- Filmen Global förvandling visar något som sker i Nigeria. Beskriv det, varför det sker, effekter långt därifrån på grund av det och vad du anser bör göras åt saken.
- Filmen tar också upp vad som händer när Kina 2031 når samma konsumtion per person som USA, t ex när det gäller bilar och papper. Vad säger den som pratar i filmen om det och vad som behöver göras då ?
- Nämn och beskriv något i filmen utöver det som uppgift 2 och 3 tar upp.
- Förklara utförligt hur man menar när man säger “Ekologiskt fotavtryck”
- Nämn och beskriv kort sex tekniska lösningar för ett mer hållbart samhälle.
- Förklara utförligt vad som menas med “Livscykelanalys”
Lycka till! Anders
Onsdag 24/4 – Fredag 26/4
Hållbar utveckling – vattenmiljöer och hav & Hållbar utveckling – Främmande ämnen i miljön, samt biologisk mångfald.
Hållbar utveckling – vattenmiljöer och hav
Övergödning och andra hot mot vattenmiljöer och hav.
Läs B1 252-257, 261, 298 och se film 8-11 här & film 4-9 här
Uppgifter.
- Vad menas med övergödning? Beskriv orsaker och vilka problem den leder till.
- Vad menas med våtmark och varför är våtmarker viktiga för livet och balansen i naturen.
- Ange och förklara minst 4 olika utsläpp som direkt eller indirekt skapar problem i Östersjön.
- Världens havsområden hotas och förstörs. Redogör för 5 olika hot: bakomliggande orsaker, förlopp och effekter på kort och lång sikt (Fundera själv)
- Ge exempel på var och hur vårdslös hantering av vatten lett till miljöförstöring
Hållbar utveckling – Främmande ämnen i miljön, samt biologisk mångfald.
Läs B1 294-299 och titta på film 1-7 här och film 1 här
Uppgifter.
- Vem var Rachel Carson? Varför är hon så känd? Berätta utförligt.
- Vad menas med begreppet “miljögifter”? Svara i 5 punkter.
- Miljögifter kan delas upp i två huvudgrupper. Nämn och beskriv dem kort.
- Namnge 3 olika tungmetaller. I vilka produkter finns de/hur sprids de (har de spridits/använts) och på vilket sätt är var och en av dessa farliga/vilka skador ger de .
- Förklara för var och en av DDT, PCB, ftalater och flamskyddsmedel: Vad är det för ämne, hur sprids det (har det spridits/använts till) och på vilket sätt är var och en av dessa farliga/vilka skador ger de.
- Var kommer de hormonstörande ämnena från och hur kan de påverka oss människor och olika andra livsformer i naturen.
- Förklara vad som menas med ”biologisk mångfald”
- Nämn och förklara fyra skäl för att bevara den biologiska mångfalden.
- Nämn och förklara kort två åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.
Lycka till! Kråka & Anders
Måndag 22/4
“Utmaningar för hållbarhet” – begrepp, luften & växthuseffekten
Läs B1 286-294 och se film 1 & 5 här, och film 1-4 här
Uppgifter.
- Hållbar utveckling. Nämn tre områden och förklara kort vad som behövs när det gäller vart och ett av dem för att nå långsiktig hållbarhet i världen.
- Beskriv hur och varför fokus förändrats under de senaste 50 åren när det gäller miljöfrågor (lokalt-globalt)
- Vad menas med växthuseffekten? Beskriv utförligt med hjälp av bilder och text hur den fungerar, orsaker samt nämn och beskriv utförligt fem konsekvenser av växthuseffekten.
- Mängden partiklar i luften har på många platser ökat kraftigt, vad är det för partiklar, var kommer de ifrån och vilka hälsoproblem innebär de?
- Ozon finns i atmosfären och som marknära ozon. Beskriv skillnader när det gäller problemen förknippade med ozon på dessa platser, skador det kan leda till på levande organismer mm.
- Vad menas med miljöproblemet försurning? Beskriv orsaker och effekter i minst tre olika naturmiljöer.
- Vad beslutades vid klimatmötet i Paris 2015?
Lycka till! Kråka & Anders
Fredag 19/4
Ekologi – Livet i landmiljöer
Läs om landekosystem B1 264-283 och titta på filmen här
Uppgifter.
- Nämn och beskriv tre sätt som inlandsisen påverkat naturen och markens beskaffenhet i Sverige.
- Förklara skillnaden mellan väder och klimat.
- Nämn och beskriv Sveriges vegetationsregioner.
- Förklara vad som menas med jordmån och beskriv uppbyggnad och egenskaper hos de två vanligaste jordmånstyperna i Sverige.
- Förklara sambandet mellan de två vanligaste jordmånstyperna i Sverige och typ av skog (löv eller barrskog) som växer på dem.
- Beskriv vad som utmärker det moderna jordbruket och tre problem som är förknippat med det.
- Beskriv vad som utmärker det moderna skogsbruket och tre problem som är förknippat med det.
- Nämn och beskriv världens klimatområden och biom.
- Förklara vad som menas med erosion och beskriv tre orsaker till att erosion uppstår och tre konsekvenser av erosion.
Lycka till Anders
Onsdag 17/4
Labb – Undersökning av miljö och vatten – Motala ström
Undersökning av vattenprov, miljöfaktorer, näringsstatus och näringskedjor i Motala ström. Repetera/läs B1 s208-214, 238-243, 246-256. Bilder från provplatsen här. Se labbinstruktion här.
Vi ses i biologisalen kl 11.30 /Anders
Måndag 15/4
Ekologi – Havsmiljöer: Oceaner och kusthav
Repetera B1 228, läs sedan B1 256-263 och här och se film 1-6 här
Uppgifter.
- Beskriv i 5 punkter vad som är speciellt med Östersjön
jämför gärna med Västerhavet (= havet utanför västkusten) - Förklara följande:
– Plankton – och vilka två olika huvudgrupper som finns.
– Makroalger
– Kompensationsnivån
– Språngskikt - Världshaven. Förklara följande:
– Kontinentalsockel och varför det marina livet är rikt där
– Djuphavsslätter
– Djuphavsgravar och varför de bildats - Beskriv olika havsströmmar kort, varför de är varma eller kalla,
vad som gör att de rör sig i en viss riktning och hur de påverkar
olika kust eller landområden. - Var finns mest liv i havet och varför.
- Varför är sjögräs- och ”tångskogarna” i kusthaven så viktiga ge
minst 2 anledningar. - Nämn och förklara kort 5 olika hot mot haven och livet där.
- Vad som menas med mangroveskogar, varför de är viktiga och
varför de hotas/förstörs - Förklara vad koraller är för organismer och hur ett korallrev är
uppbyggt, varför korallreven är viktiga och 5 orsaker till varför de hotas/förstörs.
Lycka till! Anders
Fredag 12/4
Ekologi – Liv i vatten, sötvattenmiljöer
Läs om liv i vatten, sötvattenmiljöer B1 238-256 och se filmen här
Uppgifter.
- Rita en bild över livet i en sjö och nämn och beskriv också insjöns 3 zoner.
- Var finns de flesta svenska sjöarna och hur påverkar det ofta dessa sjöar.
- Visa med en bild hur vattencirkulationen i en sjö förändras under ett år och förklara vad det beror på och vad det får för konsekvenser.
- Beskriv vad som är utmärkande för en eutrof sjö
- Beskriv vad som är utmärkande för en oligotrof sjö
- Vissa sjöar kallas brunvattenssjöar andra för klarvattensjöar förklara bakgrunden till det.
- Vad är det för skillnad mellan ett kärr och en mosse?
- Nämn och förklara tre positiva funktioner våtmarker har i vår miljö.
- Hur skiljer sig pH mellan näringsfattiga och näringsrika sjöar – och varför?
- Hur påverkar människan att sjöar växer igen?
Lycka till! Anders
Onsdag 10/4
Ekologi – kretslopp och flöden
Läs om Kretslopp och flöden B1 225-234 och titta på film 1-7 här
Uppgifter.
- Rita en bild som innehåller både fotosyntes och cellandning/förbränning och visa de kemiska sambanden och hur energi överförs och byter form (t ex från ljusenergi till kemisk energi, och kemisk energi till rörelseenergi eller värme)
- Visa en enkel näringskedja med producenter, konsumenter och nedbrytare, på land och i en sjö. Rita en ”landbild” och en ”sjöbild” och förklara med några ord.
- Definiera vad som menas med nedbrytare.
- Ge tre exempel på organismer som är nedbrytare och förklara vilken roll de har i ekosystemet.
- Visa med hjälp av en bild ett exempel på en näringspyramid, benämn det du har med i bilden och beskriv hur energi och näring rör sig i näringspyramiden du visar.
- Förklara varför en jordbruksyta som används för att producera kött (t ex uppfödning av biffkor) bara kan föda en bråkdel så många människor som motsvarande yta som använts för att producera vegetabilier (t ex potatis, havre eller sojabönor).
- Rita en bild över kolets kretslopp i naturen och förklara kort hur det fungerar.
- Kväve behövs för en av de fyra grundtyperna av föreningar som alla celler består av – en förening som behövs för att levande organismer ska fungera och kunna växa – vilken förening är det?
- Rita en bild över kvävets kretslopp i naturen och förklara kort hur det fungerar.
- Rita en bild över fosforns kretslopp i naturen och förklara kort hur det fungerar.
Lycka till! Anders
Måndag 8/4
Ekologi – begrepp.
Läs om Ekologiska begrepp B1 210-225 och titta på film 1-5 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med Ekologi
- Förklara vad som menas med abiotiska miljöfaktorer och hur man kan dela upp dem
- Ge exempel på olika typer av abiotiska miljöfaktorer
- Förklara vad som menas med biotiska miljöfaktorer
- Nämn så många olika kategorier av biotiska miljöfaktorer du kan komma på.
- Förklara vad som menas med litosfär, biom, habitat, skrå och nisch
- Förklara vad som menas population
- Populationer kan följa en S-formad eller en J-formad tillväxtkurva. Förklara vad som styr det.
- Ange fem orsaker till att en populations tillväxt stannar av.
- Hur kan skadeorganismer bekämpas och vilka risker finns med dessa metoder.
- Förklara vad menas med “invasiva arter” och ge tre exempel på invasiva arter och vad de ställt/ställer till med.
- Definiera följande begrepp:
– Ekosystem
– Konkurrens
– Symbios
– Mutualism
– Kommensalism
Lycka till! Anders
Fredag 5/4
Utvärdering & reflektion – det egna arbetet med projektuppgiften.
Se anvisning här
Du redovisar reflektionen i ett separat dokument som du skickar in senast kl 10.00 idag. Du döper dokumentet så här:
Ditt förnamn. Ditt efternamn, Bi1, projektuppgift utvärdering & reflektion – 240405.
Lycka till! Kråka & Anders
Onsdag 3/4
Muntliga presentation av projektuppgiften för kurskamraterna kl 11.30 idag.
Anvisningar och att tänka på när det gäller presentationen av projektuppgiften finns här.
Lycka till! Kråka & Anders
Tisdag 2/4
Inlämning av färdigt rapport och PowerPoint – via mejl senast 08.00 idag tisdag 2/4.
Rapportdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn. Ditt Efternamn, Bi1, Rapport Artnamn – 240402.
PowerPointdokumentet du skickar idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn. Ditt Efternamn, Bi1, PowerPoint Artnamn – 240402.
Lycka till! Anders
Har du inte skickat in ditt loggdokumentet till studieavstämningen 15/3 så behöver du göra det. Studieavstämningen på den här delen av kursen är betygsgrundande.
Onsdag 27/3
Eget arbete med korrigeringar av rapporten utifrån återkoppling på inlämnat utkast till färdigt rapport – och eget arbete med powerpointpresentationen.
Inlämning av färdigt rapport och PowerPoint – via mejl senast 08.00 på tisdag 2/4.
Rapportdokumentet du skickar in i på tisdag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn. Ditt Efternamn, Bi1, Rapport Artnamn – 240402.
PowerPointdokumentet du skickar på tisdag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn. Ditt Efternamn, Bi1, PowerPoint Artnamn – 240402.
Lycka till! Anders
Måndag 25/3
Inlämning av utkast till färdig rapport & eget arbete med powerpointpresentationen.
Inlämning av utkast till färdigt rapport – via mejl senast 08.00 i dag.
Rapportdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Efternamn, Bi1, Rapportutkast artnamn – 240325.
Eget arbete med powerpointpresentationen.
Lycka till! Anders
Måndag 18/3
Rapport, PowerPoint och muntlig presentation.
Genomgång av rapportstruktur, PowerPoint och hur den muntliga presentationen av projektuppgiften ska göras. Anvisningar och saker att tänka på när det gäller presentationen av projektuppgiften finns här.
Har du inte skickat in ditt loggdokumentet till studieavstämningen i fredags så behöver du göra det. Studieavstämningen på den här delen av kursen är betygsgrundande.
Loggdokumentet du skickar in ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – datum
Lycka till! Anders
Fredag 15/3
Studieavstämning – Bedömning och examination.
Skicka senast kl. 08.00 idag in hela din logg för bedömning och examination på avsnittet “Organismernas släktskap & indelning” samt avsnittet “Etologi”.
Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 10/1 till den sista i onsdags 13/3. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240315
Fortsätt med arbetet med den art du valt. Har du inte skickat in din projektplan så behöver du göra det.
Lycka till! Anders
Onsdag 13/3
Etologi – Beteendeekologi, sexuella system, mimikry mm
Läs B1 199-207 samt och se film 1-5 (gärna också 6-7) här
Uppgifter.
- Utseende och färgteckning bland djur har alltid ett syfte. Vilka tre brukar man tala om? Ge också exempel med förklaring på var och en av dessa tre.
- Nämn tre olika kamouflagesätt
- Nämn tre olika sätt för att varna eller avskräcka
- Vad menas med mimikry? Ge tre verkliga exempel.
- Förklara begreppet sociala system.
- Djur kommunicerar med varandra med hjälp av olika typer av signaler. Redogör för 5 olika sorters signaler. Och ge exempel på hur djur använder var och en av dem.
- Rangordning och hierarkier förekommer i alla grupper hur kan man förklara det? Ge exempel på vilka uttryck det kan ta sig.
- Vilka olika typer av revir brukar man tala om. Redogör kort för var och en av dessa.
- Förklara vad som menas med parningssystem, namnge och beskriv också tre olika parningssystem.
- Vad menas med osjälviskt (altruistiskt) beteende. Är altruistiskt beteende verkligen så osjälviskt? Motivera och ge två exempel som stöder ditt svar
På fredag 15/3 är det studieavstämning. Skicka senast kl. 08.00 in hela din logg för bedömning och delexamination på avsnittet “Organismernas släktskap & indelning” samt avsnittet “Etologi”. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från den första uppgiften 10/1 till den sista idag 15/3. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Loggdokumentet du skickar på fredag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240315.
Lycka till! Anders
Måndag 11/3
Skicka in projektplanen senast kl. 08.00 idag
Projektplanen ska var ett separat pdf-dokument och döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektplan artnamn – 240311
Etologi – Djurens beteende, klassisk etologi
Läs B1 192-198, se powerpoint här och titta på film 1-4 här
Uppgifter.
- Nämn fem frågeställningar som studeras inom ämnesområdet etologi.
- Förklara vad som menas instinkt. Förklara också instinkthandlingar och ge två exempel.
- Ge 4 exempel på olika typer av inlärning.
- Vad menas med nyckelretning. Förklara begreppet och beskriv med ett konkret exempel.
- Vad menas med supernormal retning, jämför också med något i människans omgivning idag och förklara likheter och skillnader.
- Vad menas med begreppet prägling. Förklara begreppet och beskriv med ett exempel.
- Förklara begreppen “Fixa rörelsemönster” respektive “Taxier”
- När man inom etologi talar om motivation, vad menar man då? Förklara och ge 2 exempel.
- Vad menas med ”tomgångshandling”, ”felprestation” samt ”överslagshandling”
Lycka till! Anders
Fredag 8/3
Arbete med projektuppgiften
Om du inte meddelat vetenskapligt och tivialnamn på den art du valt att arbeta med senast kl. 08.00 idag så gör du det. När du fått det godkänt börjar du arbeta med din projektplan.
Projektplanen ska var ett separat (eget) pdf-dokument och döpt: Ditt för- och efternamn, Bi1, projektplan artnamn – 240311
När du fått eller om du redan har fått din projektplan godkänd – samla material om den art du ska beskriva och börja strukturera din rapport.
Hur du ska skriva din projektplan ser du här, hur rapporten ska vara gjord ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här använd APA-systemet och titta särskilt på hur en “Webbsida” ska anges och hur “Youtube eller annan strömmad video” ska anges.
Lycka till! Anders
Onsdag 6/3
Organismernas släktskap och indelning – växter, svampar & djur samt anvisningar till projektuppgiften “Organismer & etologi”
Växter och svampar
Läs Bi1 131-137, 128-131 och Lu 72-73 se powerpoint här, bild här, och filmerna här.
Uppgifter.
- Nämn och beskriv kort de grupper som tillhör växtriket.
- Vilken är de största anatomiska skillnaderna mellan gruppen mossor och sporkärlväxter.
- Förklara hur befruktningen går till hos gömfröiga växter.
- Namnge 2 växtfamiljer som är mycket ekonomiskt viktiga för människan. Ange både svenskt och latinskt namn
- A. Visa med hjälp av en bild hyfer, mycel och sporkropp hos en ”storsvamp” = basidiesvamp.
B. Beskriv vad som menas med mykorrhizasvampar
Djur
Läs B1 109-127, Lu 54-63, 68-71, powerpoint här, samt titta på film 1-6 här
Uppgifter.
- Nämn och beskriv kort de olika grupper av ryggradslösa djur som tillhör djurriket
- Nämn 2 viktiga skillnader mellan spindeldjur och insekter
- Nämn och beskriv kort de olika grupper som tillhör ryggradsdjuren
- Nämn 3 strukturer som är typiskt för fåglar
- Nämn 2 viktiga skillnader mellan groddjur och kräldjur?
Uppgifterna svarar du som vanligt på i din logg.
Anvisningar till projektuppgiften “Organismer & etologi”
Meddela vetenskapligt namn och tivialnamn på den art du valt att arbeta med senast kl. 08.00 på fredag, när du fått det godkänt börjar du arbeta med din projektplan som ska vara utförlig och detaljerad. Det gäller hela din projektplan, t ex när det gäller:
- Antal rubriker du planerar att ha med, rubrikerna ska också vara exakta och tydliga
- Tidsplaneringen som ska vara detaljerad ner till dag för dag vad du ska få gjort. I tidsplaneringen ska också definitiva deadlines vara med och reservtid (minst 2 dagar) inför den slutliga inlämningen. Gör tidsplaneringen i punktform, nytt datum – ny rad och beskrivning av vad som ska göras det datumet.
Skicka in projektplanen senast kl. 08.00 på måndag 11/3 och den ska var ett separat (eget) pdf-dokument och döpt så här:
Ditt för- och efternamn, Bi1, projektplan artnamn – 240311
(Det som tillhör projektuppgiften gör du i tre separata dokument, ett för din projektplan, ett för din rapport och ett för din powerpoint).
Anvisningen för hela projektuppgiften ”Organismer/etologi” delas ut under lektionen idag. Hur du ska skriva din projektplan ser du här, hur rapporten ska vara gjord ser du här och hur du anger internetreferenser ser du här.
Lycka till! Anders
Måndag 4/3
Organismernas släktskap och indelning – Enkla eukaryoter
Läs B1 138-141, Lu 18-19, samt här (ev också 34-35, 52-53) och se film 1-7 här om enkla fotoautotrofer (t ex alger) och enkla heterotrofer (protozoer samt slemsvampar). Dessa kallades alla *Protister i tidigare klassificering.
*Protister är en gammal benämning som egentligen inte används längre eftersom protister inte är en monofyletisk grupp, men för enkelhetens skull används den ändå fortfarande ofta. Protister har delats upp i enkla fotoautotrofer (alger) & enkla heterotrofer (protozoer samt slemsvampar). En ny klassificering håller nu på att utarbetas med hjälp av DNA-analys.
Uppgifter.
- Namnge och beskriv kort var och en av de tre undergrupper protisterna har delats upp i.
- Alger kan delas upp i mikroalger (encelliga) och makroalger (flercelliga) varav vissa på svenska kallas “tång”. A) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av mikroalger. B) Nämn och beskriv kort de olika grupperna/typerna av makroalger.
- Beskriv algernas ekologiska betydelse lokalt och globalt.
- Namnge och beskriv tre olika protozoer.
- Nämn och beskriv kort en allvarlig sjukdom som orsakas av protozoer och hur det går till.
- Vad menas med slemsvampar och vad är den avgörande skillnaden mellan dem och riktiga svampar.
- Vad menas med en amöba? Beskriv vad som är typiskt för amöbor, i vilka miljöer de finns, hur de rör sig, “äter” och fortplantar sig, nämn också någon sjukdom de kan orsaka.
Lycka till! Anders
Fredag 1/3
Organismernas släktskap och indelning
Läs den inledande översikten B1 104-108, 160 och om arkéer och bakterier B1 142-147 samt, Lu 34-35, 52-53, 74-75, 18-19 och här & här, bild 6 & 7 här och film 1-4 här & 1-3 här. Fördjupning om två-domänsystemet här
Uppgifter – Översikt, namngivning samt Arkéer & bakterier
- Beskriv grunderna i Linnés indelning och namngivning av organismerna
- Vad menas med LUCA (Last Common Universal Ancestor).
- Rita en bild som med början från LUCA visar den ny indelningen i två domänerna och hur eukaryoterna uppstått.
- Förklara översiktligt vad vi använder fylogenier till och vad vi kan utläsa från en fylogeni.
- Beskriv översiktligt domänerna Bakterier och Arkéer och några typiska generella kännetecken hos dem.
- Beskriv likheter och skillnader mellan Bakterier och Arkéer.
- Vad talar för att eukaryoterna har utvecklats från arkéerna?
- Ge ett exempel med förklaring på hur bakterier kan klassificeras.
- Ge fem exempel med kort förklaring på olika sätt bakterier är till nytta för oss.
Lycka till! Anders
Måndag 26/2
Repetition och frågestund inför prov 2
En förutsättning för att bli kallad till provet är godkänd studielogg.
Vi ses 08.30 🙂 Anders
Fredag 23/2
Evolutionens mekanismer & Anpassning till miljön
Evolutionens mekanismer
Läs B1 s100 (från “En ny syn på livet”) -102, 149-153, 167-169 samt Lu 40 och 44. Se film 1-4 här.
Uppgifter.
- Redogör för hur Darwins förklarade evolutionens 4 mekanismer och ge exempel på var och en av dessa mekanismer (se här).
- Redogör kort för 3 olika typer av fossil och något sätt att datera fossil.
- Vad menas med homologa organ, analoga organ respektive rudimentära organ. Förklara & ge exempel för var och en av dem
- Vad betyder begreppet “population”?
- Sammanfatta livets utveckling från fiskar i haven via olika djur på land till valar i haven. (se B1 s168)
Anpassning till miljön – variation & urval
Läs B1 170-171, 175-176, 179-180,Lu 46-49, se film 1 här och som fördjupning film 2, samt filmen “Livets resa – Leva tillsammans” här .
Uppgifter.
- Hur har variationen i egenskaper inom en art uppstått?
- Förklara vad som menas med stabiliserande urval och ge exempel.
- Förklara vad som menas med riktat urval och ge exempel.
- Förklara vad som menas med samevolution och beskriv minst två exempel på samevolution.
- Förklara vad som menas med sexuellt urval och ge exempel.
- Förklara med bilder och text skillnaden i utseende och funktion mellan tänderna hos djur som är växtätare, respektive rovdjur och tänderna hos djur som äter både växter och kött.
Fotografera dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Onsdag 21/2
Utvandring/möten med Neanderthal och Denisova människor & Kulturell evolution och civilisation.
Utvandring/möten med Neanderthal och Denisova människor.
Repetera Lu s86-87 och fortsätt med Lu s88-89 “Utvandring”. Läs också B1 “Utvandring från Afrika” s186 och sedan B1 s188. Titta på översikten över våra förfäders och våra släktingars spridning över välden här, samt se filmen “Livets resa – Människan” från 26:20min till 38:10min och de följande filmerna (2-5) här.
Uppgifter.
- Ungefär när inträffade det som kallas för “Den kreativa explosionen”. Vad var det som hände då?
- Neanderthalarna är en av våra närmaste släktingar på det mänskliga släktträdet. Ge tre exempel på varför man idag anser att de på många sätt var jämbördiga med oss fram till dess att de dog ut.
- Vilka var Denisovamänniskorna?
- Nämn och förklara någon fysiologisk anpassning Denisova hade utvecklat, som nu fortfarande finns kvar hos vissa folkgrupper.
- Rita en enkel karta över jorden och beskriv med hjälp av den och förklarande text våra förfäders och våra släktingars spridning över välden.
Livets utveckling – Kulturell evolution och civilisation &
Repetera Lu s88-89, läs sedan B1 189-190 och Lu 90-91 “Civilisation”. Se film 1-7 här
Uppgifter.
- Språket anses idag vara en primär faktor till vår snabba teknologiska utveckling över en relativt kort tidsperiod, varför då?
- För drygt 10 000 år sedan började människan att odla grödor och domesticerade (tämja, utnyttja och avla) olika djur i allt större omfattning. Ge 4 exempel med beskrivning/förklaring på genomgripande förändringar det lett till för människan och livet på jorden fram till idag.
- Vad betyder begreppet civilisation. (Se filmerna och sök eventuellt också i seriösa fysiska eller digitala uppslagsverk. Ange källan till ditt svar).
- Nämn och placera geografiskt sex tidiga civilisationer.
- Fundera över vad för geografiska aspekter som dessa civilisationer delar och hur områdena ser ut idag, vad drog människorna till dessa platser?
- Förklara vad som menas med ”Kulturell evolution” och ge tre exempel på kulturell evolution.
- Förklara varför skriftspråk är så avgörande när det gäller människans kulturella evolution.
- Ge en evolutionär förklaring till många av de hälsoproblem vi ser hos människor idag. (Fundera själv utifrån det vi gått igenom under den här delen av kursen som handlat om evolution.)
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders!
Måndag 19/2
Studieavstämning & Livets historia, människan – redskap/samlare & jägare.
Studieavstämning
Skicka in ditt loggdokument kl 08.00 idag med alla uppgifter från 10/1 till 16/2 redovisade.
Logg dokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240219
Livets historia, människan – redskap/samlare & jägare.
Repetera Lu s83 “De nya förmågorna” och läs Lu s84-87 & B1 s186 samt se filmen “Livets resa – Människan” från 15:00min in i filmen till 26:20min , film 2 om Homo Habilis och Homo erectus till 2:50min in i filmen, och film 3 om redskap här.
Uppgifter.
- När i tiden anser man att utvecklingen börjar av Homosläktet, det släkte som alla människor som finns idag tillhör.
- Homo Habilis är en tidig förfader i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med deras föregångare.
- Ge fyra exempel på verktyg som dessa tidiga människor tillverkade. Namnge verktyget, vad det tillverkats av och vad det användes till.
- Homo Erectus är en annan tidig art i vårt släkte. När fanns de, var fanns de och ge fyra exempel på sådant som utmärkte dem anatomiskt och i förmågor jämfört med Homo Habilis.
- Man benämner ofta dessa tidiga människor som “Jägare och samlare” men verkligheten var snarare att det var samlandet som var viktigast när det gällde att skaffa föda. Förklara varför.
- Vad bestod kosten av för dessa tidiga människor. Vad åt man dagligen och mest av och vad åt man bara ibland och i mindre mängd.
- Ge exempel på och förklara pincettgreppets betydelse för människans utveckling.
- Ge minst 5 exempel och förklara hur elden påverkat utvecklingen av Homosläktet.
Lycka till! Anders
Fredag 16/2
Livets utveckling – människosläktets föregångare & egen studietid för arbete med studieloggen inför studieavstämningen på måndag.
Läs om människans föregångare Lu s78-79 om den uppräta gången Lu s82-83 och om Bonobon och de andra människoapornas släktskap med människan här.
Läs också B1 s182-185 samt se filmen “Livets resa – Människan” till 15:00min in i filmen och filmen om “Lucy” här.
Uppgifter.
- Ungefär när i tiden och var på jorden uppstår människosläktets tidigaste föregångare.
- Rita ett släktträd över människan, Bonobon och de andra människoaporna.
- Förklara varför våra tidigaste förfäder började leva på marken och gå uppräta.
- Hur gamla är fotspåren i Laetoli i det som idag är Tanzania, berätta också vad man kan utläsa av dem
- Vem var “Lucy”, när levde hon och vad kan man utläsa av hennes skelett
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Studieavstämning på måndag kl 08.00 då loggdokumentet med alla uppgifter från 10/1 till 16/2 ska redovisas.
Logg dokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240219
Lycka till! Anders
Onsdag 15/2
Livet utvecklas vidare på land, i luften & däggdjur till primater.
Livet utvecklas vidare på land – kräldjur och dinosaurier
Läs Lu s60-65, B1 s163-164, och repetera det du behöver i filmen “Livets resa – På land” här och se film 2 och 3 om dinosaurier här.
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med ett kallblodigt respektive ett varmblodigt djur.
- Förklara fördelar och nackdelar med att vara ett kallblodigt respektive ett varmblodigt djur.
- Beskriv en teori om när och varför de flesta dinosaurier dog ut.
Liv i luften – insekter, kräldjur och fåglar i luften
Läs Lu 58-59, 70-71 och B1 151-152 och se film 1 här.
Uppgifter.
- Redogör för vilka djur som var först med att flyga.
- Redogör för fåglarnas ursprung och hur de utvecklats – A.fjädrarna
B. varför och hur flygförmågan utvecklats
C. ge fem exempel på den extrema variationen bland fåglarna som anpassning till olika miljöer lett till. - Förklara i sex punkter hur förmågan att flyga påverkat hur fåglars skelett anpassats för just flygförmåga.
- Nämn och beskriv två kräldjur som kan flyga eller glidflyga och två däggdjur samt hur det djur du nämner gör.
- Ge tre exempel med förklaring på hur flygande insekter på ett dramatiskt sätt påverkat och påverkar livet på jorden.
Livet utvecklas vidare på land – däggdjur & primater
Läs Lu s66-69 och om primaternas stamträd på s80, B1 s165, och och se filmen “Livets resa – På land” här från 41-57min och filmen “Primater” den sista filmen på samma sida.
Uppgifter.
- Nämn och förklara tre unika egenskaper som utmärker däggdjur.
- A) När uppstod däggdjuren? B) Förklara varför de huvudsakligen var nattaktiva under tiden dinosaurierna dominerade jorden.
- Förklara den explosiva utvecklingen bland däggdjuren med början för ca 65 miljoner år sedan.
- Vad menas med megafaunan. Beskriv tre djur i megafaunan.
- Redogör för hur primater definieras samt ge exempel på 5 olika arter av primater.
- Redogör för utvecklingen bland primaterna från ca 20 miljoner år sedan fram till ca 7 miljoner år sedan.
Lycka till! Anders
Måndag 12/2
Endosymbiosteorin, flercellighet och livet tar sig upp på land – växter, leddjur, groddjur och kräldjur
Läs här, B1 160-161 och se film 6-7 här, läs sedan Lu 42-43, 72-73 B1 162-163 och här, därefter Lu 58-63 samt se film 1 och 2 här, se filmen “Livets resa – På land” fram till 42:30min (filmen är på engelska, förstår du inte allt så är filmens bilder huvudsaken).
Uppgifter.
- Redogör för hur Darwins förklarade evolutionens mekanismer och ge exempel på var och en av dessa mekanismer (se här).
- Beskriv med hjälp av egna bilder hur den eukaryota cellen utvecklats (endosymbiosteorin).
- Redogör för landväxternas ursprung (vilka organismer de närmast härstammar från).
- Hur gick det till när landväxternas föregångare stegvis anpassades och utvecklades till ett liv på land. Vad bidrog denna process med långsiktigt för djurlivet?
- Landväxternas fortsatta utveckling ledde till en period i jordens historia som kallas “Karbon”. Beskriv den och varför den har en avgörande betydelse för oss idag.
- Varför har leddjuren varit så framgångsrika evolutionärt? Vad finns det för för- och nackdelar med ett yttre skelett istället för ett inre?
- Redogör för ryggradsdjurens utveckling från benfiskarna, de första ryggradsdjuren på land och vidare till de första amfibierna/groddjuren.
- Jämför med groddjuren och nämn 3 “förbättrade” anpassningar till landliv som återfinns hos kräldjuren samt förklara fördelarna med dessa anpassningar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders!
Fredag 9/2
Evolution. Livets historia – uppkomst.
Översikt, förutsättningar, uppkomst & tidig utveckling i haven.
Läs Lu 12-21, 40-41, B1 148-149, 154-159 och se film 2-5 här (filmen “Livets resa – livets början” är 50min lång, se fram till 22min, den är på engelska, förstår du inte allt så är det bilderna filmen ger som är huvudsaken).
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med evolution
- Nämn i fyra punkter hur miljön var på på den nybildade jorden.
- Hur anses kometer ha bidragit till mängden vattnet på jorden.
- Redogör för tre olika teorier om hur livet på jorden uppstod.
- Förklara vad cyanobakterier är och på vilket sätt de var avgörande för livets utveckling på jorden.
- Förklara vad stromatoliter är.
- Förklara vad plattektonik är, hur det går till och hur det påverkat hur olika arter utvecklats.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders!
Fredag 2/2
CRISPR/Cas9 – “gensaxen”
För att förstå CRISPR/Cas9 behöver du mer i detalj förstå vad virus är och hur virus fungerar och lite mer om bakterier.
Repetera om virus B1 23, läs mer om bakterier B1 142-143 samt om hur virus invaderar en cell Lu 36-37, se också film 5-7 här.
Läs efter det B1 86-95 och se film 8-11 här, filmen “Den genetiska revolutionen” är 48 minuter lång, du behöver se hela filmen.
Uppgifter.
- Beskriv hur upptäckten av CRISPR/Cas-systemet gick till och vad CRISPR/Cas-systemet egentligen är i naturen.
- Förklara med hjälp av bilder i minst fyra steg hur CRISPR/Cas-systemet fungerar i bakterier.
- Förklara hur CRISPR/Cas9-teknik kan användas A) vid prduktion av livsmedel B) för att bota sjukdomar C) för att enkelt ge människor nya egenskaper och förändra oss permanent.
- Fundera själv och redogör för vad du tycker: A) Ska man tillåta att alla föräldrar får göra genundersökningar som ger svar på risker även för sjukdomar mm som inte är livshotande? Motivera ditt svar. B) Ska de sedan få välja bort foster även om fostret inte bär på anlag för livshotande sjukdomar? Motivera ditt svar.
- Vad menas med “en klon” och vad menas med “att klona”?
- En klon kan uppstå/skapas på flera sätt. Förklara tre olika sätt.
- Är det rätt att klona djur/människor? Motivera ditt svar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
På nästa vecka är det dags för prov 1, som sker på plats i skolan. Före det ses vi också i skolan på måndag. Godkänd studielogg är en förutsättning för kallelse till betygsgrundande prov. Har du inte skickat in din logg till studieavstämningen så behöver du göra det före kl 12.00 idag (fredag 2/2). Om din logg blivit godkänd får du före helgen en kallelse med anvisningar och mer information inför provet.
Lycka till! Anders
Onsdag 31/1
Genteknik – DNA-analys, GMO, genöverföring & genredigering
Läs B1 74-86 och samt Lu 102-103 och se de 4 första filmerna här.
Uppgifter.
- Nämn och beskriv kort 4 huvudområden inom genteknik?
- Beskriv hur PCR-tekniken går till och vad den används till
- Vad menas med DNA-analys. Ge också 3 exempel på användning.
- Beskriv tre användningsområden för genmodifierade bakterier
- I vilka syften genmodifieras växter? Ge 3 exempel
- Vilka nackdelar/faror finns med att genmodifiera växter?
- Vad menas med transgena djur? Förklara och ge något verkligt exempel.
- Vilka nackdelar/faror finns med att transgena djur?
Lycka till! Anders
Måndag 29/1
Studieavstämning & Klassisk genetik
Skicka senast kl 08.00 in din logg med alla uppgifter från 10/1 till 24/1 redovisade. Senast på torsdag 1/2 får du besked om din logg är godkänd. Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här: Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240129
Klassisk genetik
Läs B1 54-73, Lu 32-33, se film 1-8 här
Uppgifter.
- Berätta kort om vem Gregor Mendel var, hur han gjorde för att korsa ärtplantor på det sätt han ville – och vad han observerade
- Förklara vad som menas med dominant respektive recessivt anlag
- Förklara skillnaden mellan genotyp respektive fenotyp
- Förklara vad allel är
- Förklara vad locus är
- Gör ett korsningsschema för egenskapen ögonfärg och förutsäg procentuellt barnens ögonfärg B = dominant anlag för brun ögonfärg, b = recessivt anlag för blå ögon färg. Fadern har anlagen Bb och modern Bb
- Förklara vad som menas med “miljö” när det gäller arv och vilken roll miljön spelar för olika egenskaper
- Förklara med hjälp av exempel varför blödarsjuka är vanligare hos män jämfört med kvinnor
- Förklara hur anlag för sjukdomar ärvs och varför de inte alltid drabbar de som bär på anlag för sjukdomen.
- Beskriv ett exempel på växtförädling och ett exempel på husdjursförädling. Hur de gått till, syfte samt för och nackdelar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Fredag 26/1
Genetik – Kromosomer, celldelning och förökning samt Mutationer
Genetik – Kromosomer, celldelning och förökning
Läs B1 30, 37-45, 53, Lu 25-27. Se film 1, 3-8 och 9-13 här
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med systerkromatider
- Förklara kortfattat hur replikationen av DNA går till inför celldelningen.
- Rita en bild över “cellcykeln” och förklara den.
- Visa med teckningar/bilder och redogör för de olika stegen/faserna vid mitos
- Visa med teckningar/bilder och redogör för de olika stegen/faserna vid meios
- Nämn 2 exempel på könlös förökning.
- Förklara hur olika kön uppstår hos människan – vad kan påverka
Mutationer
Läs B1 46-53, Lu 32-33 och se film 1-5 här.
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med begreppet mutation.
- Hur har mutationer påverkat evolutionen?
- Förklara vad en genmutation är.
- Förklara vad en kromosommutation är.
- Nämn två exempel på vanliga variationer i uppsättningen av könskromosomer hos människan – och beskriv kromosomuppsättning och effekter av var och en av dessa.
Fota din/dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
På måndag är det dags för den andra studieavstämningen då loggdokumentet med alla uppgifter från 10/1 till 24/1 redovisas.
Skicka ditt loggdokument senast kl 08.00 på måndag, döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240129
På måndag fortsätter vi sedan med avsnittet om arv av egenskaper och arv & miljö.
Lycka till Anders!
Onsdag 24/1
Transkription, proteinsyntes, proteinstruktur & funktion samt labb
Läs B1 32-36 och repetera Lu s28-29 . Repetera film 2-5 här och se sedan film 6-10 här. Repetera jämförande bilder och filmen “Vad är en gen” här. (Fråga 7 och 8 hittar du mer om i filmerna under “Mer…” = film 11-14 här).
Laboration – DNA
Läs om Rosalind Franklin och se film 1 här. Mer referensmaterial och bilder B1 28-29 och Lu 26-27. Labbanvisning delas ut på lektionen idag.
Uppgifter.
- Vad menas med en gen, var finns den och vad kodar den för?
- Förklara skillnaden mellan transkription av DNA och translation via RNA.
- Förklara vad som menas med exoner respektive introner på DNA och mRNA och varför det skiljer sig mellan dem.
- Förklara var i cellen mRNA, rRNA och tRNA finns och skillnaden i funktion mellan dem.
- Visa med utförliga bilder och utförlig beskrivning i detalj hur proteinsyntesen går till
- Vad skiljer i funktion mellan ribosomer som finns fritt i cytoplasman och ribosomer som sitter i det grova endoplasmatiska nätverket (retikulum)
- Förklara hur och varför en proteinkedja veckas efter att den lämnar den ribosom där den satts samman.
- Förklara vad som menas med att gener i eukaryota celler sätts på respektive stängs av och hur det kan gå till.
Fota din/dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders!
Måndag 22/1
Studieavstämning och “Från molekyl till individ”
Studieavstämning
Skicka senast kl 08.00 in din logg med alla uppgifter från 10/1 till 17/1 redovisade. Senast på torsdag 25/1 får du besked om din logg är godkänd. Loggdokumentet du skickar in idag ska vara döpt så här: Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240122
Från molekyl till individ – RNA, DNA, transkription
Repetera avsnittet om cellers byggnad genom att läsa s17-24 samt s14 i boken Biologi 1 (B1) och s24-25 i boken Livets utveckling (Lu).
Fortsätt med att läsa om gener DNA, RNA och kromosomer i B1 s25-31, 38 och i Lu s26-29 . Titta på film 2-5 här. Se jämförande bilder och filmen “Vad är en gen” här.
Uppgifter.
- Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för polysackarider
- Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för proteiner
- Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för fetter
- Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för fosfolipider
- Redogör för skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och RNA.
- Namnge de fyra olika kvävebaserna samt två andra föreningar som DNA består av.
- Förklara vad kromosomer består av, vad de har för struktur, när de är synliga och varför de är synliga bara just då.
- Hur många kromosomer finns i en kroppscell respektive könscell (= spermie eller ägg) hos människan?
- Förklara vad som menas med att DNA replikeras.
- Förklara vad som menas med homologa kromosomer
Redovisa svar på uppgifterna i din logg.
Lycka till Anders!
Fredag 19/1
Egen studietid för inläsning och arbete med labbrapporten och studieloggen
På måndag kl 08.00 är det dags för den första studieavstämningen då loggdokumentet med alla uppgifter från 10/1 till 17/1 redovisas.
Logg dokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi1, logg – 240122
På måndag fortsätter vi sedan med avsnittet om DNA-avläsning, kopiering och proteinsyntes.
Lycka till Anders!
Onsdag 17/1
Fotosyntes och förbränning/cellandning
Läs om fotosyntes och cellandning i B1 s13 och i Lu s30-31 och titta på film 14-19 här (film 14 är “Fotosyntes och cellandning” och film 19 är “Mer om Autotrofer och Heterotrofer”).
Uppgifter.
- Förklara fotosyntesen med hjälp av en figur/bild med kemiska beteckningar på det som deltar och bildas i processerna på rätt plats. Samt redogöra kort med text.
- Förklara förbränning med hjälp av en figur/bild med kemiska beteckningar på det som deltar och bildas i processerna på rätt plats. Samt redogöra kort med text.
- Rita en bild som innehåller både fotosyntes och cellandning/förbränning och visa de kemiska sambanden och hur energi överförs och byter form (t ex från ljusenergi till kemisk energi, och kemisk energi till rörelseenergi eller värme)
- Jämföra likheter och skillnader mellan förbränning hos djur, i en öppen eld och i en bilmotor som drivs med fossilt bränsle(t ex bensin).
- Det finns organismer som inte kan utföra fotosyntes men som ändå är autotrofer, förklara det och hur dessa organismer tillgodogör sig energi.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Anders
Laboration – blad
Repetera/läs B1 s13 och s21-22. Se labbinstruktionen här – och mall för hur du ska skriva labbrapporten här. En referenstext och bilder hittar du här. Skriv rent din labbrapport på dator och lägg in bilder du fotade och tecknade under labben. Döp dokumentet så här:
Ditt förnamn Ditt efternamn, Bi 1, labbrapport blad – 2401dd
och skicka det inom 7 dagar till anders.inghage@norrkoping.se (dd=datum den dag du skickar in din labbrapport)
Lycka till Anders!
Måndag 15/1
Celler, uppbyggnad & organeller, samt kort om virus
Läs B1 17-24, Lu 24-25, 74-75 och här. Se film 6-13 här, och titta på bilder här.
Uppgifter.
- Vilka är de två huvudtyperna av celler? Nämn och förklara också två grundläggande skillnader mellan dem.
- Rita bilder på en växtcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en djurcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en svampcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en bakteriecell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Förklara vad de olika delarna och organellerna uträttar i respektive cell.
- Nämn och förklara likheter och skillnader mellan dessa celltyper.
- Förklara vad virus är och hur virus är uppbyggda.
- Förklara utförligt med hjälp av bilder hur virus förökar sig.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med din förklarande text i din logg.
Lycka till Anders!
Fredag 12/1
Biologi grundbegrepp och levande cellers kemi
Läs B1 10-15, Lu 12 och se film 3-5 här
Uppgifter – Biologi grundbegrepp och levande cellers kemi
- Nämn 5 kriterier för liv och levande organismer.
- Förklara vad som menas med Autotrofer samt två olika typer av Autotrofer och hur de skiljer sig.
- Förklara vad som menas med Heterotrofer.
- Cellernas byggstenar består huvudsakligen av fyra typer av organiska ämnen. Vilka fyra typer är det? Illustrera var och en av dem med en egen enkel bild och förklara funktionen hos dem kort
- Nämn och beskriv fyra viktiga uppgifter proteiner har i cellen.
- Nämn och beskriv kort två funktioner som enzymer har
- Visa med en eller flera bilder hur ett enzym fungerar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med din förklarande text i din logg.
Lycka till Anders!
Onsdag 10/1
Vad är “Biologi” ?
Läs B1 s2-10 och Lu s7 (B1=Spira Biologi 1 och Lu=Livets utveckling) Se film 1 här.
Naturvetenskapligt arbetssätt.
Se filmen “The Scientific Method” här se bilden, läs texten och se efter texten filmen “Vetenskaplig metod – vaccin” på samma sida. Läs därefter här om vad pseudovetenskap är.
Uppgifter – Vad är “Biologi” ? Svara i loggen på följande:
- Vad betyder ordet “Biologi”
- Vad handlar vetenskapen biologi om?
- Nämn fem områden som studeras inom biologi och förklara var och en av dem kort.
- Ge fem exempel med förklaring på positiva tillämpningar biologisk forskning kan leda till.
- Ge tre exempel med förklaring på negativa tillämpningar/ etiska problem biologisk forskning kan leda till.
Uppgifter – Naturvetenskaplig metod.
- Vad menas med ett vetenskapligt arbetssätt/vetenskaplig metod?
- Rita en bild/ett schema som beskriver vetenskapligt arbetssätt
- Ge exempel på en vetenskaplig upptäckt där ett vetenskapligt arbetssätt använts.
- Vad skiljer en naturvetenskaplig teori från en hypotes?
- Förklara vad som menas med pseudovetenskap och ge 2 exempel
Kopiera hela anvisningen och uppgifterna från “Läs & se”-sidan lägg in det i loggen, fetmarkera den texten och skriv sedan under respektive uppgift ditt svar med vanlig text och/eller lägg in bilder du gjort om det är det som är uppgiften.
Lycka till Anders!