Hur jobbar immunförsvaret vid en virusinfektion?

Immunförsvaret består av organ, vävnad, celler och de molekyler de skapar.

Kroppens immunförsvar skyddar oss från att bli sjuka av bakterier, virus och andra främmande ämnen som vi stöter på i vår vardag. Vid en virusinfektion arbetar både det medfödda och det så kallade adaptiva immunförsvaret, som också går under namnet det förvärvade immunförsvaret.

Till skillnad från det adaptiva kan det medfödda immunförsvaret inte tränas upp, men det är det som agerar först när ett virus kommer in i kroppen. Det adaptiva försvaret tar längre tid att mobilisera, men är å andra sidan väldigt effektivt. Det bygger på att vita blodkroppar (T-celler och B-celler) ska aktiveras, kopiera sig och utveckla funktioner som bekämpar viruset.

Ett viktigt organ i immunsystemet är thymus eller bräss som det också kallas som sitter det högt upp i bröstkorgen. Namnet T-cell kommer av att cellen genomgår en mognadsfas i just thymus.

Thymus är en del av lymfsystemet som på flera sätt är en viktig del av immunförsvaret. Dit hör också mjälten vars två viktigaste uppgifter är att bryta ner gamla blodkroppar både vita och röda. Bland annat ser mjälten också till att det bildas antikroppar.

Vad gör de olika immunförsvaren?

Inom några timmar efter att ett virus kommer in i kroppen reagerar det medfödda immunförsvaret. Då känner cellernas signalsystem av viruset och börjar bekämpa det. Till exempel produceras så kallade interferoner som omprogrammerar närliggande celler så de blir oemottagliga för viruset.

Dessutom börjar vita blodkroppar ansamlas. Det är då man kan känna sig hängig, trött och få feber eftersom en inflammationsreaktion startat för att aktivera immunsystemets olika delar.

Det adaptiva försvaret behöver utbildas och kickar in något dygn efter att viruset kommit in i kroppen. Det bygger på T-celler och B-celler som både samarbetar med varandra och agerar på egen hand. Immunaktiveringen kommer igång på riktigt när virus och immunceller ansamlas i så kallade lymfknutor där T- och B-celler kopierar sig intensivt för att bekämpa viruset.

Hur bildas antikroppar?

Antikroppar, som bildas från B-celler, kan blockera virusets förmåga att infektera nya celler eftersom de binder direkt till viruspartikeln. De bildas genom att B-cellen omprogrammeras till en plasmacell vars främsta jobb är att utsöndra stora mängder antikroppar under en viss tid.

När infektionen läkt ut klingar antikropparna av, i vissa fall så att de inte längre går att mäta med ett blodprov. Hur fort antikropparna klingar av beror på vilka nivåer man hade från början och det varierar mycket mellan olika människor.

Men även om antikropparna inte kan mätas längre, betyder det inte det att man tappat förmågan att producera antikroppar mot viruset helt, om man en gång haft ett positivt antikroppssvar. Det är tack vare våra minnesceller.

Vad är minnesceller?

Vi har både minnes-B-celler och minnes-T-celler.

Minnes-B-cellerna kan finnas kvar i många år även om de är mindre aktiva och inte producerar antikroppar i sitt vilande stadium.

Marcus Beggert, immunitetsforskare vid Karolinska universitetet, beskriver det som att minnescellerna kan kicka in snabbt och ge kontroll relativt omgående, vilket gör att viruset får ett mildare förlopp vid en återinfektion.

Minnes-B-cellerna mognar då till antikroppsproducerande plasmaceller och börjar producera antikroppar igen.

Den andra typen av minnescell är T-celler. Det finns två olika typer, minnes-hjälpar-T-celler och minnes-mördar-T-celler, de senare kan döda virusinfekterade celler.

När kroppen utsätts för infektionen igen kan minnes-mördar-T-celler bli stridsklara omgående och spåra upp celler som blivit virusinfekterade och förstöra dem. Minnes-hjälpar-T-cellerna gör mindre mot viruset, men hjälper till att utveckla antikroppar och ge signaler till minnes-mördar-T-celler.

– Minnes-hjälpar-T-celler är livsviktiga. Det är de som slås ut vid hiv/aids och som hjälper hela immunförsvaret att samverka mot viruset, säger Marcus Beggert.

Får alla antikroppar av covid-19?

I dagsläget bedöms en person som haft covid-19 ha en mindre risk för att få
sjukdomen igen.

Enligt en ny studie från Island, som är den största populationsstudien hittills, fick 9 av 10 personer antikroppar efter en infektion.

Folkhälsomyndigheten skriver på sin hemsida att antikropparna kan stanna upp till ett halvår efter genomgången infektion av covid-19. Men detta är en uppskattning och beror på vilka nivåer av antikroppar personen hade från början, enligt Gunilla Karlsson Hedestam, professor i immunologi vid Karolinska institutet.

– Ett negativt antikroppssvar kan bero på flera saker, till exempel att man provtas med ett test som inte har optimal känslighet.

Man kan också ha haft en infektion som liknade de symtom som covid-19 ger, men som inte var det.

– Det finns andra virus som sätter sig på luftrören och ger väldigt liknande symtom med feber och försämrat luktsinne som följd, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Vad vet vi om immuniteten?

En fråga som många ställer sig är hur länge immunitet för covid-19 sitter i. Än finns inget tydligt svar och ny forskning presenteras hela tiden.

En studie från Nederländerna, som publicerades den 14 september i tidsskriften Nature, visar att en eventuell immunitet mot det nya coronaviruset antagligen inte varar längre än något år. Slutsatsen dras efter att de analyserat hur andra coronavirus, som orsakar vanliga förkylningar, beter sig.

Personerna i studien har undersökts under 35 år för att se hur ofta de drabbas av en återinfektion av något av de andra cirkulerande coronavirusen. De flesta återinfektionerna syntes inom ett år.

Eftersom återinfektioner är vanligt förekommande för alla fyra cirkulerande coronavirus, tror forskarna i den nederländska studien att samma sak även gäller för sars-cov-2. Större studier behövs för att stärka teorin.

Mitt antikroppstest var positivt – kan jag leva som vanligt nu?

En återgång till livet innan pandemin rekommenderas inte till någon, antikroppar eller ej, enligt Folkhälsomyndigheten. Men en person som utvecklat antikroppar, och inte har några symtom, kan i större utsträckning umgås med sina nära och kära, både inomhus och utomhus.

Även om man har antikroppar är det viktigt att fortsätta följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer: tvätta händerna, stanna hemma vid sjukdom, och hålla avstånd till andra.

För att stärka sitt immunförsvar mot nya infektioner är det bra att försöka ha en så hälsosam livsstil som möjligt. Råden från 1177 är att äta varierad och hälsosam mat, träna och röra på sig i vardagen samt att få tillräckligt med sömn och vila.

Källor: 1177, Folkhälsomyndigheten, Marcus Buggert, KI, Gunilla Karlsson Hedestam, KI.