Nedfrysningen av äggceller är en mer invecklad process än att frysa mänskliga embryon men flera kliniker i Sverige erbjuder ”att frysa in ägg” i dag.

Den nyaste tekniken kallas vitrifikation, vilket förenklat innebär att man fryser äggen snabbt men tinar upp dem långsamt. De tidigare relativt låga befruktningssiffrorna av frysta ägg har ökat. I dag använder man även så kallad mikroinjektion av spermier, vilket också ökar chanserna att behandlingarna resulterar i en graviditet.

Camilla Stenfelt är specialistläkare i gynekologi och obstetrik och verksamhetschef på Fertilitetscentrum i Stockholm. Här har man erbjudit kvinnor i fertil ålder möjlighet till nedfrysning av äggceller sedan sommaren 2014. Hon är noga med att understryka att behandlingen inte bör ses som en framtida garanti för att bli gravid när man väljer att använda sina frysta ägg.

– Dessvärre fungerar det ju inte för alla, chanserna är ungefär lika stora som vid en IVF-behandling. Äggen måste vara av tillräckligt bra kvalitet och sen handlar det även om vilka spermier som ska träffa och kunna befrukta äggen, säger hon.

I nästan allt som skrivs om fertilitetsbehandlingar nämns det gång på gång att den största anledningen till att det kan vara svårt att bli gravid med eller utan medicinsk hjälp är kvinnans ålder. Det är måhända en bister men oundviklig sanning som det inte går att göra något åt (ännu).

– Det är inte helt ovanligt att man befinner sig i något slags kris när man kommer till oss. Kanske har man avslutat ett längre förhållande och börjar inse att om man vill ha barn måste man agera innan ens ägg blir för gamla för att rent biologiskt kunna fungera. Man vill göra det man kan och som är möjligt. Vi är dock måna om att trots det vara tydliga med att det inte handlar om en enkel och snabb lösning och att det är framför allt är åldern på kvinnan som avgör. Det är klart, om spermierna är urusla så spelar äggen mindre roll, men generellt kan man säga att äggens ålder är jätteviktigt, säger Camilla Stenfelt.

Att intresset för fertilitetsbevarande åtgärder ökat är inte konstigt. Medelåldern för förstföderskor i Stockholm är nära 32 år (i resten av landet är det 29 år).

Även om det rent biologiskt är större chans att bli gravid tio år tidigare så är det uppenbarligen inte många storstadsbor som känner sig tillräckligt säkra på jobb, partner eller bostad för att bilda familj i tjugoårsåldern. Eller om man ens vill ha barn. Sådana orsaker kallas i sammanhanget för ”sociala skäl” till skillnad från medicinska skäl som kan innefatta allt från cancerbehandlingar till olika problem vid IVF-behandlingar.

Intresset för att frysa in sina ägg ökar men kunskapen om vad en behandling innebär, med veckolånga hormoninjektioner med sprutor och/eller nässpray, hur man får ut äggen, hur många man kan förvänta sig få ut och vad det kostar är fortfarande ganska begränsad hos de kvinnor som funderar på att starta en behandling.

– Man har sett i studier att 17 till 20 ägg är ett ganska optimalt antal att ha i frysen. Det kan man oftast inte få ut genom bara en behandling, så vi rekommenderar att man gör kanske två behandlingar. Det beror så klart på vilka biologiska förutsättningar man har och vad man har råd med, det är ju trots allt ganska dyrt. En gång kostar 30 000 kronor. Vi har en betalningstrappa, den andra omgången kostar 25 000 och den tredje 20 000 kronor. Det ingår ett samtal med en psykolog som gör en psykosocial bedömning innan behandlingen påbörjas. Utredningen, där terapeuten ingår kostar ytterligare 5 000 kronor, säger Camilla Stenfelt.

Privata kliniker, främst utomlands, har kritiserats för att försöka tjäna pengar på folks desperation och överdriva chanserna att lyckas bli gravid.

Ett företag som ofta nämns i samband med kritiken är amerikanska Eggbanxx, ett nationellt nätverk av fertilitetsläkare i USA som gått ihop för att erbjuda rabatter på sina tjänster. Erbjudandena presenteras under så kallade ”egg-freezing parties” som äger rum på olika bättre hotell i New York. Företaget hoppas att snart kunna lansera sina välbesökta cocktailpartyn även i London.

– Våra events är så välbesökta att vi måste hålla till i stora lokaler. Vi erbjuder en social och trevlig atmosfär där gästerna ska känna sig bekväma, få prata med experter och varandra om de vill. Det är viktigt att försöka förmedla att äggfrysningen är mer ett slags försäkring än en garanti för att bli gravid i framtiden och har man frågor är man välkommen att som publik ställa dem under våra experters föreläsningar, säger Jennifer Redmond, grundare och chefredaktör på Fertility Authority, företaget som äger Eggbanxx.

Eggbanxx lanserades för bara tio månader sedan – fram till ganska nyligen så var frysning av ägg ansett som en experimentell åtgärd av the American society of reproductive medicine, ASRM. Brittiska Royal college of obstetricians and gynaecologists rekommenderar inte kvinnor, oavsett ålder, att frysa in sina ägg.

I både USA och Storbritannien har kritik riktats mot att processen marknadsförs som ett slags framtidsförsäkring och att vissa kliniker inte tillhandahåller sanningsenlig information. Många som vill frysa in sina ägg är i dag närmare eller har till och med passerat 40 år och då passar det tyvärr oftast inte att behandla. Om det är den bakomliggande orsaken till att de amerikanska företagen Apple och Facebook började erbjuda äggfrysning till sina kvinnliga anställda i höstas är oklart. När NBC rapporterade om nyheten uttalade sig inga talespersoner från något av företagen men experter spekulerade i om erbjudandet är att betrakta som en konkurrensfördel för att locka kvinnor att jobba på teknikföretagen i Kaliforniens Silicon Valley.

Vissa anser att de nya möjligheterna innebär ökad frihet för kvinnor, andra tycker precis tvärtom. Man ser företagens erbjudanden som ett sätt att få de anställda att arbeta vidare utan paus för mammaledighet i de mest fertila åren av livet eller som en möjlighet att kunna göra karriär på nya villkor. Under hösten hördes argument för bägge uppfattningar. Även svenska företag erbjuder äggfrysning som en löneförmån.

August von Sydow är förmånsexpert på Benify, ett företag som hjälper andra företag att administrera löneförmåner. En ny sådan är möjligheten för de anställda att dra av vissa fertilitetsbehandlingar som ett bruttolöneavdrag.

– Avdrag för IVF-behandling har varit godkänt sedan en längre tid tillbaka och när vi fick förfrågan om samma sak gällde för en annan fertilitetsbehandling, infrysning av ägg ställde vi frågan till Skatteverket. Tillsammans kom vi fram till att även det ska ses som en skattefri förmån, säger han.

Erbjudandet gäller dock inte de manliga anställda i företagen enligt beslut av Skatteverket, med det beror på att det inte är mannen som genomgår behandlingen.

– Det gäller bara för behandlingar som går att dela på, alltså inte där endast ena personen genomgår en behandling. Kostnaden för provrörsbefruktningar, IVF går däremot att dela lika mellan paret så att båda kan göra ett bruttolöneavdrag, säger von Sydow.

Benify kan inte uppge vilka svenska företag som erbjuder möjligheten i dag, men efterfrågan ökar konstant.

Genom bruttolöneavdrag finns möjlighet att spara 30–55 procent av kostnaden för utredning och behandling.

Pia Blank Thörnroos är skattejurist på Skatteverket:

– Den här processen är inkluderad i inkomstskattelagens regel om skattefrisjukvård. Om behandlingen på en klinik, som inte är officiellt finansierad, betalas av arbetsgivaren är det en skattefri förmån för den anställda och arbetsgivaren får inte avdrag för kostnaden. I nuläget gäller alltså samma regler som vid en ögonoperation som utförs på kliniker som inte är offentlig finansierade. Ofta går den anställda ner i lön en månad för att få tillgång till sjukvården, så kallad bruttolöneväxling, säger hon.

En som valt att frysa in ägg är 36-åriga Ida. Hennes arbetsgivare erbjöd inte behandlingen som en löneförmån – hade de gjort det tror hon att hon fattatbeslutet ännu tidigare.

Hon har just gjort sitt första uttag. Så sent som i somras gick hon ur ett förhållande för att partnern inte ville ha barn. Sedan fattade hon beslutet.

– Jag känner mig redan lugnare, men jag hoppas att jag träffar någon som också vill bilda familj och att jag slipper använda äggen. De är ett slags back-up och minskar stressen jag tidigare känt. Finns det något som jag konkret kan göra för att öka mina chanser så gör jag det. And­ra kanske satsar sina pengar på platt-tv med avancerat hemmabiosystem eller en ny bil.

För tio år sedan, när tajmningen var bättre ur ett biologiskt perspektiv att bli gravid, var hon mitt inne i sin utbildning och kände sig inte särskilt vuxen.

– När jag väl började tänka på barn hade jag ingen partner. Träffar jag ingen så kan jag använda mina frysta ägg till dess jag fyller 46. Jag kan också tänka mig att vara ensamstående mamma, jag har en plan a, b och c, säger hon.

Hanna Mellin

hanna.mellin@dn.se