Ny teknik fångar DNA från kängurufossil
SR 2015-01-26
I en studie som publicerats i tidskriften Molecular biology and evolution har forskarna använt nya tekniker som är speciellt bra på att hitta små delar av nedbrutet DNA. Bland annat en där de lockar fram gammalt DNA med hjälp av genetisk information från moderna släktingar till den utdöda jättekängurun och jättewallabyn.
Jättestora kängurur och wallabies levde i Australien för ungefär 40 000 år sedan. Eftersom få fossil finns bevarade från den här tiden har det varit svårt att reda ut hur de är släkt med sina ättlingar. Men nu kan ny DNA-teknik ge svar.
DNA-molekylen är bräcklig och börjar brytas ned snabbt efter att ett djur har dött. Och att det skulle bevaras över någon längre tid är därför väldigt ovanligt.
Bland fossil som legat nedfrysta i till exempel permafrost är bevaringspotentialen högre, men i varma klimat sker nedbrytningen snabbt. Därför har forskningen kring gammalt DNA haft sina begränsningar.
Men i den här studien, som publicerades i tidskriften Molecular biology and evolution använde forskarna nya tekniker som är speciellt bra på att hitta små delar av nedbrutet DNA.
Bland annat har forskarna lockar fram gammalt DNA med hjälp av genetisk information från moderna släktingar till jättekängurun och jättewallabyn.
Love Dalén forskar på Naturhistoriska riksmuseet om just gammalt DNA. Han tycker studien är intressant eftersom att den visar att möjligheterna för att ta fram gammalt DNA, också från varma delar av världen, blir allt större.
– Man kan faktiskt ta fram DNA från sådana här riktigt gamla australiensiska prover, så det öppnar ju för väldigt mycket spännande analyser i framtiden, säger Love Dalén.