Forskarna, verksamma vid amerikanska Johns Hopkins University School of Medicine i Baltimore, har kommit fram till att slumpmässiga dna-mutationer som ackumuleras i olika delar av kroppen under vanlig celldelning är de främsta bovarna bakom många cancertyper, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Sammanlagt har 31 typer av cancer studerats. Man fann att 22 av dem – bland dem leukemi, bukspottkörtelcancer, skelettcancer, testikelcancer, äggstockscancer och hjärntumör – till stor del kan förklaras med dessa slumpmässiga mutationer. Med andra ord, en slags biologisk otur.

Övriga nio cancertyper – bland dem tjocktarmscancer, hudcancer och rökningsrelaterad lungcancer – var enligt forskarna i högre grad påverkade av ärftlighets- och miljörelaterade faktorer, som exempelvis riskbeteende och exponering för cancerframkallande ämnen.

Sammantaget kom forskarna fram till att 65 procent av de undersökta cancertyperna kan hänföras till slumpmässiga mutationer i gener som kan skapa framväxt av cancer.

Ett viktigt budskap som studien förmedlar är, enligt forskarna, att cancer ofta inte kan förhindras – vilket leder dem till slutsatsen att mer resurser bör styras till forskning om hur man fångar sjukdomen när den ännu är i sin linda.

– När någon får cancer, vill man omedelbart få veta varför. Vi vill tro att det finns en anledning. I många fall har inte förklaringen något att göra med hur den drabbade betett sig eller vilka miljöfaktorer som förelegat. Personen i fråga har helt enkelt haft otur, säger onkologen Bert Vogelstein vid Johns Hopkins University School of Medicine, som tillsammans med biomatematikern Cristian Tomasetti fått studien publicerad i vetenskapliga tidskriften Science.