Cyborgteknik ger hopp för ryggmärgsskadade

Cyborgteknik ger hopp för ryggmärgsskadade

SvD 2015-01-15

Forskare i Lausanne har med ett revolutionerande implantat lyckats koppla ihop nervtrådarna på ryggmärgsskadade råttor så att de kunnat gå igen. Hemligheten är ett nytt material som inte stöts bort av nervsystemet.

Cyborgteknik

Science fiction-författare och Hollywood-producenter har länge fascinerats av tanken på att kunna skapa en så kallad cyborg – till hälften människa och till hälften maskin.

Många försök har gjorts men framstegen har hittills stupat på att de hårda elektroder som forskarna fäst på nervsystemets mjuka yta har stötts bort av kroppen.

Nu rapporterar forskare vid Ecole Polytechnique Fédérale, EPFL, i schweiziska Lausanne i tidskriften Science att de för första gången lyckats utveckla ett sådant cyborg-implantat som innehåller avancerad elektronik men inte stöts bort av vårt nervsystem.

Implantatet har redan hjälpt ryggmärgsskadade råttor att gå igen.

– Vi kan med det här materialet ha löst den största utmaningen för nästa generations elektroniska implantat på ytan av nervsystemet, säger Stephanie Lacour vid EPFL till SvD. Det är hon som lett arbetet med att utveckla materialet.

De senaste åren har flera forskargrupper, bland annat en grupp vid EPFL, utfört laboratorieförsök där ryggmärgsskadade djur återfått rörlighet.

Det som bromsat utvecklingen är att de elektroder som kopplats till nervsystemet orsakat irritation och inflammation då de gnuggats mot ryggmärgen.

– Ryggmärgen är väldigt dynamisk – den sträcks ut och dras ihop – och vi behövde därför ta fram ett material som är extremt mjukt och elastiskt, säger Stephanie Lacour.

Hon påpekar att hjärnan och övriga delar av det centrala nervsystemet är mer rörliga än de flesta tror.

Det nya materialet stör inte de så kallade duraceller som bildar en tunn skyddande film runt nerverna.

Det bandliknande implantatet innehåller sedan mängder av elastiska trådar och mikroskopiska rör genom vilka forskarna kan sända elektriska impulser och kemiska ämnen som stimulerar de sovande nervcellerna.

Upptäckten öppnar dörren för implantat som kan användas för att behandla såväl ryggmärgsskador som hörsel- och synskador, och neurologiska sjukdomar som parkinson.

– Syftet har varit att materialet ska kunna ha en så bred användning som möjligt. Vi kan till exempel fästa det på hjärnan och använda det både för att skriva in och och läsa av information i nervsystemet, säger Stephanie Lacour.

Forskarna tror att det kan bli möjligt att utveckla elektroniska nervimplantat som bara behöver bytas vart tionde år.

Fortfarande behöver metoden förfinas och utvecklas ytterligare. Framför allt måste den elektronik som styr rörelserna krympas så att den kan bäras inuti kroppen, ungefär som en pacemaker.

För att exempelvis få till en viljestyrd gång för en ryggmärgsskadad person behövs både en metod för att läsa av de nervsignaler som hjärnan sänder ut och en metod för att styra kroppens rörelser.

– I de försök vi gjort nu styrs kroppens rörelser av extern elektronik. Nästa steg är att göra rörelserna viljestyrda. Det behövs alltså två parallella system som kombineras, säger Stephanie Lacour.

Det nya materialet måste även godkännas för medicinskt bruk av myndigheterna.

– Realistiskt sett kommer det att ta flera år innan det här når ut i den vanliga sjukvården. Men det är min tro och förhoppning att det här ska kunna hjälpa människor med en mängd olika sorters skador och sjukdomar i nervsystemet. Det är det vi jobbar för, säger Stephanie Lacour.


 

HENRIK ENNART

08-13 56 29