Biologi nivå 2 Ht-25
Humanitär hjälp – Ukraina
Tisdag 30/9
Laboration – Synen
Repetera B1 335-339, DM 62–63, här och film 1 och 3 här. Labbanvisning här, mall för labbrapport här.
Lycka till! Anders
Måndag 29/9
Sinnesorganen översikt, syn, hörsel samt labbanvisning – synen
Läs B1 333-343, DM 62–65, här, här och se film 1- 4 här.
Uppgifter.
- Känselsinnet består av flera olika typer av sinnesceller (receptorer) vilka/vad registrerar de.
- Beskriv med hjälp av en bild ett ögas uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Förklara varför det är svårare att uppfatta färger på natten än i dagsljus
- Beskriv med hjälp av en bild det mänskliga örats uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Vad menas med örontrumpeten och vad har den för funktion
- Förklara kort hur balansorganet är uppbyggt och fungerar.
Redovisa uppgifterna i loggen som vanligt.
Laboration synen – tisdag 30/9
Se labbanvisningen här, mall för labbrapport här.
Lycka till! Anders
Torsdag 25/9
Nervsystemet, hjärnan och hälsa
Läs B1 315-319, 322-324, DM 72–75, 78-83, här, här, här, här och här samt se film 1-11 här.
Uppgifter.
- Nämn och beskriv i tre punkter hur hjärnans utveckling kan stimuleras under uppväxten.
- Förklara sambandet mellan arv och miljö/övning när det gäller olika förmågor/intelligenser se från 49.00min av sista filmen här.
- Beskriv utförligt Parkinsons sjukdom . Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Alzheimers sjukdom. Symtom, orsak och sätt att förebygga/fördröja sjukdomsförloppet.
- Beskriv utförligt Multipel skleros. Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Toxoplasmos. Symtom, orsak och försiktighetsåtgärder.
- Förklara tre sätt att undersöka hjärnan (se här, här och här)
- Förklara hur alkohol påverkar nervsystemet och hjärnan (läs här)
- Nämn och beskriv 8 olika sätt som alkohol bryter ner kroppen och/eller orsakar allvarliga problem eller lidande i samhället.
- En debatt förs nu om att legalisera olika former av cannabis. Ge två argument med förklaring för och två argument med förklaring mot legalisering av cannabis.
Lycka till! Anders
Måndag 22/9 / tisdag 23/9
Hjärnan
Läs B2 305–314, DM 72–75, 78–83 här, här & här, bild 5 & 6 här samt film 1-4 här. Powerpoint med bilder här
Uppgifter.
- Namnge de olika lober hjärnan delas in i.
- Namnge, placera och förklara funktion hos 7 strukturer/centra i hjärnan.
- Redogör för prefrontala cortex roll i hjärnan och för oss.
- Vad menas med hjärnans ”grå substans” respektive ”vita substans” vad består de av och var finns de i hjärnan?
- Vilken roll har thalamus i vår hjärna.
- Redogör/förklara vilka funktioner lillhjärnan sköter hos människan.
- Redogör för olika typer/uppdelning av minnesfunktioner hos människan.
- Hur förändras hjärnan när vi lär oss något/tränar upp någon förmåga?
- Beskriv olika sätt/tekniker för att memorera och minnas olika saker bättre.
- Förklara vad som menas med spegelneuroner och vilken betydelse de har för oss.
- Beskriv de olika sömnstadierna i en sömncykel – och hur längden på de olika sömnstadierna förändras under en normal natts sömn.
- Under vilken sömnfas sker en förstärkning av memorering och inlärning – vilka effekter kan man se vid sömnbrist.
- Under vilken sömnfas sker reparation, återhämtning och tillväxt i kroppens vävnader – och vilka effekter kan man se vid sömnbrist
Lycka till! Anders
Torsdag 18/9
Nu börjar vi med avsnittet Människans fysiologi. Vi börjar idag med nervsystemet och fortsätter senare med sinnesorganen och hormonsystemet.
Nervsystemet
Läs B2 292-304, DM 40-41 och här, powerpoint här, se film 1-4 här.
Uppgifter.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på läge och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på funktion och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Förenklat kan man säga att nervsystemet har 3 funktioner. Beskriv dessa kort.
- Beskriv med hjälp av en bild en motorisk nervcells uppbyggnad, namnge 6 olika strukturer utöver de som tillhör synapsen och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Beskriv med hjälp av en bild hur en nervimpuls uppstår och leds genom en neuron.
- Beskriv med hjälp av en bild en synaps uppbyggnad och funktion, namnge minst 6 olika strukturer och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Förklara vad en motorändplatta är och hur den fungerar.
- Beskriv hur transmittorsubstanser (neurotransmittorer) fungerar.
- Nämn 5 transmittorsubstanser (i förekommande fall vilken grupp de tillhör) och vilken/vilka funktioner/känslor de är inblandade i
- Beskriv med hjälp av en bild en reflexbana/reflexbåge och förklara funktion.
- Vad är det för skillnad på sk. hjärnnerver respektive ryggmärgsnerver hos människan, förklara också sambandet mellan ryggmärgsnerver och symtomen vid diskbråck.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till! Anders
Tisdag 16/9
Prov 1
Vi ses 09.45
/Anders
Måndag 15/9
Repetition och frågestund / egen studietid inför provet i morgon.
/Anders
Torsdag 11/9
Egen studietid för inläsning och arbete med studieloggen inför prov 1 på tisdag.
Kallelse till prov.
Har du godkänt resultat på kunskapskontrollerna får du ett mejl med en personlig kallelse till provet senast i morgon fredag.
Måndagens lektion ägnar vi åt repetition och frågestund.
Kråka & Anders
Tisdag 9/9
Studieanvisningar – Virus
Läs B2 112-117 & 271-273, läs mer här, se film 1-11 här
(film 11 är “Prioner – felveckade proteiner”) och se bild 5-8 (de fyra sista bilderna och texterna till dem) här
Uppgifter.
- Rita en schematisk bild på någon typ av virus, sätt ut namn på minst 4 olika strukturer och förklara vad dessa har för roll hos det virus du beskriver.
- Nämn och förklara kort de 7 “livscykel”steg alla virus genomgår.
- Nämn 3 olika typer av virus/virusfamiljer (virus som har olika form/uppbyggnad), beskriv dem kort och vilka celler de angriper.
- A. Beskriv hur det coronavirus som orsakar covid-19 angriper en människa och vad det är som i värsta fall leder till dödlig utgång. B. Nämn och beskriv kort två andra mycket allvarliga sjukdomar orsakade av virus (smittvägar, symtom, sjukdomsförlopp).
- Förklara hur vaccin mot virusinfektioner fungerar och varför det är så viktigt att alla, även de som inte har medicinska skäl att vaccinera sig – ändå gör det.
- Vilka riskerar att drabbas först och värst när restriktionerna mot smittspridning tas bort – vad beror det på och varför just dessa personer.
- Förklara kort vad viroider är.
- Förklara kort vad prioner är.
Fördjupning virus
Repetera B2 114-115 läs från “Djur kan ge nya virus“ här, läs sedan B2 258 & 267, se hela film 2, se film 3 till 6.30 min, film 4 till 9.20 min och sedan hela film 5-7 här
Uppgifter.
- Inom forskningen anges tre teorier om hur virus uppstått. Redogör för dessa teorier.
- Beskriv översiktligt hur människokroppens försvar är organiserat och hur vårt immunförsvar reagerar när ett fientligt virus kommer in i vår kropp.
- Beskriv varför och hur en så kallad cytokinstorm kan uppstå vid ett virusangrepp, ange också konsekvenser av en cytokinstorm.
- Nämn två medicinska sätt att motverka virussjukdomar, och hur de fungerar.
- Förklara hur mRNA-vaccin fungerar.
- En av filmerna (film 7) tog upp varför man inte kan jämföra Covid-19 vaccin hur som helst och varför det egentligen inte spelar någon roll vilket vaccin man tar bara man vaccinerar sig över huvud taget. Förklara det.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Kråka & Anders!
Torsdag 4/9
Cellers kommunikation & signalöverföring
Läs B2 80-85 och repetera 72-79, läs DM 56-57, 50-51, se bild 11-12 här och film 19-21 här
- Benämn och beskriv kort funktion hos tre olika typer av proteinkanaler i cellmembranet.
- Ge två exempel på vad som kan göra att kanaler för passiv transport öppnas eller stängs.
- Aktiv och passiv transport har åtminstone en likhet men två stora principiella skillnader. Beskriv alla tre.
- Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.
På måndag är det dags för den andra kunskapskontrollen.
Lycka till ! Anders
Tisdag 2/9
Cellens ämnes- och energiomsättning & Cellens transportsystem
Cellens ämnes- och energiomsättning / Cellandningen
Läs om cellandningen och delprocesserna. Spira Biologi 2 anger liksom några av filmerna fyra delprocesser, men det är egentligen 5 delprocesser. Läs B2 47-54, DM 52-53, repetera film 2 här och se film 3-12 här samt bild 1-5 och 7-9 här
Uppgift.
Redogör med hjälp av bilder och ett schema (se nedan) för cellandningen – uppdelat på de 5 delprocesserna;
- Glykoysen
- Bildning av Acetyl-Coenzym A (i boken “2. Pyruvatjonerna”)
- Citronsyracykeln
- Elektrontransportkedjan
- Kemiosmos
Ditt schema ska innehålla dessa tre kolumner:
Delprocess Plats Syfte/produkter
Under “Delprocess” skriver du “1. Glykolysen” osv
Under “Plats” skriver du var i cellen eller mitokondrien delprocessen sker
Under “Syfte/produkter” skriver du vad som bildas/blir slutprodukt/er i den processen och vilken funktion det har.
Cellens transportsystem
Diffusion, membrantransport, transport i cellen & cellskelettet
Läs B2 35, 38, 72-79, 38, DM 54-55 se powerpoint här & film 1-9 här
Uppgifter.
- Beskriv och förklara med hjälp av bilder och text hur cellmembran är uppbyggt
- Förklara cellmembranets funktion
- Förklara vad som menas med diffusion
- Förklara begreppen osmos respektive vattenpotential
- Förklara vad som menas med koncentrationsgradient
- Förklara och åskådliggör vad som menas med passivt respektive aktivt ämnesutbyte på cellnivå
- Visa med bilder och förklara vad som menas med endocytos och exocytos, samt ge exempel på var det sker.
- Namnge och beskriv med enkla bilder och text de tre typer av proteintrådar som bygger upp cellskelettet i en cell.
- Förklara de olika proteintrådarnas huvudsakliga funktion för cellen.
Lycka till ! Anders
Måndag 1/9
Biomolekyler – fyra viktiga kategorier samt ATP & enzymer
Läs om cellens byggstenar B2 20-31, DM 48-49 och om ATP samt enzymer B2 42-46. Se film 1 här, film 1-13 här, bild 10 här & film 1 här.
Uppgifter.
- Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för:
– Proteiner
– Polysackarider - Ge exempel på fiberproteiner respektive globulära proteiner
- Förklara vilken roll glykogen har i djurceller
- Redogöra med text och enkla bilder för uppbyggnad och skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och mRNA.
- Definiera ämnesgruppen lipider
- Beskriv funktion (i levande organismer) och med en enkel bild visa grundstrukturen för: Fetter respektive Fosfolipider
- Visa med en enkel bild grundstrukturen för molekylerna ADP och ATP och förklara deras roll i celler och vävnader
- Beskriv hur enzymer är uppbyggda och förklara deras roll i celler och vävnader (Ange källan till ditt svar, vilken av böckerna och sida, eller vilket de anvisade videoklippen).
- Beskriv med en enkel bild hur enzymer arbetar
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till! Anders
Torsdag 28/8
Egen studietid: Växter – förökning, tillväxt och hormoner & Svampar
På måndag fortsätter vi med avsnittet “Cellbiologi” som handlar om cellens byggstenar, ämnes- & energiomsättning och cellers kommunikation.
Lycka till Kråka & Anders!
Tisdag 26/8
Växter & Svampar
Uppgifter – Växter: förökning, tillväxt och hormoner
Läs s125-129, 142-145, 154-161 i boken “Spira Biologi 2” (B2).
Se film 12-15 här och bild 14 -18 (= de fem sista bilderna) här.
- Förklara vad växthormoner är
- Förklara med bilder och text hur följande påverkar hur en växt växer.
ljus
b. gravitation
c. fuktighet
d. temperatur
e. beröring - Gör en matris med olika växthormoner och olika funktioner de kan ha (se bild 17 här= näst sista bilden).
- Beskriv hur en nybildad växtcell kan växa i storlek
- Förklara kort hur trädens årsringar bildas
- Nämn och förklara kort hur frön bildas och olika sätt frön kan spridas
Uppgifter – Svampar.
Läs B2 s162-175, här & här och se film 1-4 här och bilderna om svampar här (Obs! bilden sist som visar en jästcell).
- Visa med en bild och namnge 5 viktiga strukturer hos en storsvamp = svamp med fruktkropp (basidiesvampar och sporsäcksvampar).
- Vad menas med “småsvampar”.
- Visa med en bild och namnge 5 viktiga strukturer hos en jästcell.
- Förklara vad “septum” respektive “bud” är hos jästceller.
- Förklara hur svampar får energi?
- Förklara med bilder och text skillnaden mellan jästceller, hyfer och mycel
- Många svampar lever i symbios med växter. Förklara hur, ge exempel och vad svamporganismen respektive växten får ut av det.
- Nämn och förklara kort tre sätt svampar kan vara till nytta och tre sätt de kan vara skadliga.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Kråka & Anders!
Måndag 25/8
Kunskapskontroll 1a
Obligatorisk skriftlig kunskapskontroll på lektionen idag. Godkänt resultat krävs för att bli kallad till betygsgrundande prov.
Vi ses 11.45 i biologisalen!
Lycka till Anders & Kråka!
Torsdag 21/8
Egen studietid för inläsning och arbete med studieloggen inför kunskapskontroll 1a på måndag.
På tisdag fortsätter vi sedan med avsnittet Växter – förökning, tillväxt och hormoner, samt avsnittet om svampar.
Lycka till Anders!
Tisdag 19/8
Fotosyntesen – ljusinfångande/fotokemiska reaktioner
Läs s130-134 i boken “Spira Biologi 2” (B2), titta på film 6 och 7 här, film 6-8 här och bild 5-8 här.
Uppgifter – Fotosyntesen, ljusinfångande/fotokemiska reaktioner
- Vilka är utgångsämnena (reaktanterna) i fotosyntesen?
- Vad bildas vid fotosyntesen?
- Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen (summaformeln)!
- Fotosyntesen består i själva verket av två delreaktioner. Vad kallas de?
- a) Rita en kloroplast i genomskärning.
b) Vad heter de strukturer där ljuset fångas upp?
c) Vad består dessa strukturer av? - Vad har klorofyllet till uppgift?
- Beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen!
- Varifrån kommer elektronerna som rör sig i elektrontransportkedjan och vad utnyttjas energin de avger till?
- Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
ljusinfångande reaktionen?
Fotosyntesen – pigmentmolekyler samt Calvincykeln
Repetera s130-134 och läs 135-141 (B2), se film 8-11 här repetera bild 7 här och titta sedan på bild 11-13 här.
Uppgifter – Fotosyntesen, pigmentmolekyler samt Calvincykeln
- Förklara sambandet mellan skillnaden mellan klorofyllmolekylen och β-karoten-molekylen och att många växter t ex lövträd här hos oss får gula och röda löv på hösten – vilken process tyder det på och varför är det så viktigt för träden?
- Beskriv med egna ord översiktligt vad som händer vid den koldioxidbindande fasen i fotosyntesen.
- Calvincykeln/den koldioxidbindande fasen i fotosyntesen brukar delas in i tre steg, namnge och beskriv översiktligt vad som sker i vart och ett av dessa steg.
- Redogör för det cykliska förlopp, vid vilket koldioxid fixeras, och
”råvaror” för tillverkning av glukos bildas.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders!
Måndag 18/8
Växter: inledning och uppbyggnad & vattentransport
Läs B2 s118-124, 34, 75, 146-153 (B2=“Spira Biologi 2”).
Se film 4 (från 1,46min in i klippet) här och film 1-5 här, se mer om växters byggnad och vattentransport på bild 3-7 här.
Uppgifter.
- Rita en detaljerad bild på en växtcell, sätt ut namn på 8 olika delar och organeller.
- Förklara vad dessa olika delar och organeller uträttar/har för funktion för växtcellen.
- Rita en bild och visa vilka växters tre huvudorgan är?
- Förklara för vad var och en av dessa huvudorgan vilken dess viktigaste uppgift är för växten.
- Förklara vad rothår är och vilken funktion de har.
- Förklara vad xylem är, hur det är uppbyggt och fungerar.
- Förklara vad floem är, hur det är uppbyggt och fungerar
- Förklara vad en klyvöppning är, hur den är uppbyggd och fungerar
- Förklara utförligt begreppet vattenpotential. (Se även B2 s76 “Vattenpotential”)
- Förklara hur/varför vattenpotentialen påverkar vattenflödet till rötterna och upp till bladen hos växter.
Kopiera hela anvisningen och uppgifterna från “Läs & se”-sidan lägg in det i loggen, fetmarkera den texten och skriv sedan under respektive uppgift ditt svar med vanlig text och lägg in bilder du gjort om det är det som är uppgiften.
Lycka till Anders!
Torsdag 14/8
Egen studietid för arbete med avsnittet Arkéer & Bakterier, inläsning och arbete med studieloggen.
På måndag börjar vi med avsnittet Växter & svampar (se kursplaneringen här)
Lycka till ! Anders
Tisdag 12/8
Grunder & Arkéer
Repetera B2 100-101, läs här, se film 1 här , se bild 1 och läs här och se bild 3-4 här, och se film “Arkea och livets träd” här
Uppgifter.
- Förklara skillnader mellan prokaryota och eukaryota celler
- Redogör för skillnaden när det gäller cellens uppbyggnad mm mellan arkéer och bakterier
- Ange och berätta kort om 2 egenskaper som generellt utmärker arkéer.
- Förklara vad “Asgard”-arkéer är och vilken roll de idag anses ha när det gäller livets utveckling och eukaryoternas uppkomst.
- Beskriv hur Halobacterium använder ljusenergi på ett helt annat sätt än växters fotosyntes. Sök själv relevanta källor på nätet och ange dem också i ditt svar.
Bakterier
Läs B2 96-111, 270-271, se bilder & se bild 1 & 2 här och se film 2-4 här
Uppgifter.
- Rita en schematisk bild på en bakteriecell, sätt ut namn
på minst 7 olika strukturer och förklara vad dessa uträttar för bakteriecellen/bakterien. - Ange och berätta kort om 3 olika typer av bakterier och de egenskaper som skiljer dessa 3 bakterietyper från varandra.
- Hur kan bakterier förändra sina arvsanlag?
- Kvävefixerande bakterier lever i symbios med vissa växter gör dem mer proteinrika och marken bördigare. Beskriv utförligt hur bakteriernas kvävefixering fungerar och hur utbytet med växten sker.
- Ge två olika exempel på kemoautotrofa bakterier och förklara hur de gör för att bilda energirika ämnen de sedan kan använda till att tillverka kolhydrater.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders
Måndag 11/8
Systematik: organismernas huvudgrupper – tre domäner eller två?
Läs den inledande översikten B1 98-102, 104-108, Lu 34-35, 52-53 (länk till dessa sidor finns här senast kl 15.00 idag) och här samt film 1-4 här
Uppgifter.
- Beskriv grunderna i Linnés indelning och namngivning av organismerna
- Vad menas med LUCA (Last Common Universal Ancestor).
- Rita en bild och förklara den gamla indelningen av organismerna i tre domäner.
- Rita en bild som med början från LUCA visar den nya indelningen i två domänerna och hur eukaryoterna uppstått.
- Förklara översiktligt vad vi använder fylogenier till och vad vi kan utläsa från en fylogeni.
- Vad talar för att eukaryoterna har utvecklats från arkéerna?
Lycka till Anders!
Torsdag 7/8
Egen studietid för eget arbete med Celler – celltyper, strukturer & organeller. Se anvisningar nedan, länk till de första sidorna i kurslitteraturen här
Vi ses i skolan igen på måndag kl 11.45.
Lycka till, Anders!
Onsdag 6/8
Celler – celltyper, strukturer & organeller
Cellmembranet, ER, Golgi, peroxisomer, Vakuol, Flagell, cilier, mm
Läs B2 32-41, 98-101 & 104, se film 1-9 här och bilder här.
Uppgifter.
- Vilka är de två huvudtyperna av celler? Nämn och förklara också två grundläggande skillnader mellan dem.
- Rita bilder på en växtcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en djurcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Det finns två typer av endoplasmatiska nätverk i cellen. Vilka två och vad är det för skillnad mellan dem?
- Förklara golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och vilka funktioner den har.
- Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
- Hur ser peroxisomerna ut, var finns de och vad har de för uppgifter?
- Rita bilder på en svampcell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Rita bilder på en bakteriecell, sätt ut namn på olika delar och organeller.
- Förklara skillnaden i funktion mellan flagell och cilier.
- Gör en matris och åskådliggör likheter och skillnader mellan bakterieceller, växtceller, svampceller och djurceller.
Kopiera hela anvisningen och uppgifterna från “Läs & se”-sidan (den häre sidan) lägg in det i loggen, fetmarkera den texten och skriv sedan under respektive uppgift ditt svar med vanlig text och lägg in bilder du gjort om det är det som är uppgiften.
Lycka till Anders!