Biologi 2 Vt-25
Humanitär hjälp – Ukraina
Tisdag 22/4 – torsdag 24/4
Tisdag 22/4
Reproduktion hos olika organismer
Läs B2 170-171, 87-92 DM 100-101 här & här samt 104-109, 96-97 se bild 1 här, film 1-2 här, 5-6 här, 1-7 här och film 1 här
Uppgifter.
- Räkna upp de olika förökningssätt boken och filmerna tar upp och förklara var och en av dem kort samt ge exempel.
- Förklara fördelar och nackdelar med sexuell reproduktion.
- Förklara hur hattsvampar förökar sig.
- Beskriv i tre steg spermieproduktionen hos en man och vilka olika hormoner som också bildas i testiklarna samt vad det är som påverkar att dessa hormoner bildas.
- Beskriv det mänskliga äggets utveckling i äggstocken från den tidiga embryonala delen (dvs innan flickan är född) till mognad i äggstocken när menstruationscyklerna börjat och fortsätter.
- Beskriv en kvinnas menstruationscykel och vilka hormon som aktiverar olika förändringar.
- Beskriv moderkakan och navelsträngens uppbyggnad och hur de fungerar.
- Beskriv embryot och fostrets utveckling översiktligt från fäste i livmoderväggen till sista graviditetsveckan
- Vad menas med fosterdiagnostik? Redogör för tre olika typer av fosterdiagnostik.
- Redogör för reglerna i Sverige när det gäller abort.
- Celldöd är en naturlig och viktig del i en organisms liv. Förklara varför, hur processen styrs och ge exempel på när den inte fungerar normalt.
Kön, sexualitet & hälsa
Läs B2 364, 370-383 och DM 44-45, 78, 113, läs här samt se film 2-10 här
Uppgifter.
- Nämn och beskriv två könskromosomavikelser.
- Beskriv utförligt könssjukdomarna: klamydia, gonorré, könsherpes, kodylom, syfilis, HPV och Mykoplasma i underlivet. Symtom, undersökningsmetoder, behandling och eventuella
följder av sjukdomen. Se även information på https://www.umo.se/sex/konssjukdomar/ - Beskriv olika typer av omskärelse/könsstympning och de negativa följder de kan medföra.
- Vilken är din syn på omskärelse? Ska det vara tillåtet på tjejer? På killar? Om du tycker det ska vara tillåtet, från vilken ålder i så fall. Motivera dina svar utförligt.
Torsdag 24/4
Människans livscykel
Läs DM 110-115, här, B2 93, DM 94 och här samt se film 1-4 här, film 1-4 här och film 1-7 här.
Uppgifter.
- Vad menas med IVF och hur går det till?
- Beskriv hjärnans utveckling och mognad översiktligt från födseln till 30-års åldern, dela in den utvecklingen i fyra viktiga stadier som du beskriver lite närmare.
- I boken Den unika människan nämns fem saker som påverkar vårt liv negativt och starkt bidrar till så kallade livsstilssjukdomar. Nämn dem och förklara utförligt.
- Nämn och beskriv 6 metaboliska/fysiologiska faktorer boken Den unika människan tar upp som har betydelse för åldrandet.
- Ge 5 exempel på naturliga åldersförändringar biologiboken tar upp och beskriv var och en av dessa kort.
- Förklara den fysiologiska bakgrunden/förklaringen till att så kallad kolhydratrestriktion kan hålla kroppen friskare och förlänga livet.
- Vad menas med stamceller, vilka olika typer finns och vad är skillnaden mellan dessa.
- Ge 3 exempel på hur stamceller kan användas och förklara var och en av dem.
- Förklara vad inducerade stamceller är och hur de framställs.
Lycka till Anders!
Måndag 14/4 – torsdag 17/4
Kroppens försvar, tredje försvarsnivån & immunitet
Läs B2 262-266 & DM 92-93 och här, power point här & här, och se bild 10-13 här och film 9-14 här.
Uppgifter.
- Förklara vad som menas med antigen, samt ge exempel på tre olika typer av antigen.
- Beskriv olika typer av T-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv olika typer av B-lymfocyter som medverkar i kroppens immunförsvar
- Beskriv vad som menas med antikroppar och hur de bildas
- Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
- Beskriv en normal immunförsvarsreaktion från det att en person via luften exponeras för ett antigen (t ex ett virus) – sjukdomen bryter ut – och till dess att immunförsvaret har kämpat
ner antigenet och immunsvaret stängs av.
Kroppens försvar, immunförsvaret och hälsa
B2 266-275, DM 94-97 och här & här, se bild 14-15 här & film 1-11 här
Uppgifter.
- Vilka fyra olika typer av immunitet finns och vad står var och en av dem för.
- Förklara skillnaden mellan serumbehandling och vaccinering – och hur de ger ett skydd.
- Förklara varför allergireaktioner uppstår och vad som händer i immunförsvaret vid en allergisk reaktion.
- Förklara vad som menas med autoimmuna sjukdomar och ge två exempel med beskrivning på autoimmuna sjukdomar.
- Nämn och förklara kort två orsaker till att en svampinfektion uppstår på/i kroppen och sprider sig.
- Förklara vad som händer i immunförsvaret vid en inflammation och vilka symtomen på en inflammation är.
- Förklara hur bakterier kan orsaka skador och sjukdomstillstånd hos oss.
- Förklara hur virus kan orsaka skador och sjukdomstillstånd hos oss.
- Förklara vad som menas med pandemi och beskriv minst tre pandemier.
- Nämn och förklara tre orsaker till att allvarliga pandemier antas bli vanligare i framtiden.
Hemuppgift/labb – Fågelinventering med appen Merlin
Inventering & rapportering av fågelarter i olika miljöer. Se instruktionen här. Mejl till Kråka: krala452@student.liu.se
Lycka till! Kråka & Anders
Tisdag 8/4 – Torsdag 10/4
Kroppens försvar – översikt, lymfsystemet & första försvarsnivån
Läs B2 256-259, 241 & DM 86-89, här och här, se bild 1-3 här och film 1-6 här.
Uppgifter.
- Vad betyder begreppet patogener, ge också minst fyra exempel på olika typer av patogener.
- Vad är försvarets viktigaste uppgift?
- Vilken är växternas vanligaste metod vid när det gäller försvar mot angrepp? Ge också konkreta exempel på hur det kan fungera.
- Ge två andra exempel med förklaring på hur växter försvarar sig mot angrepp.
- Vad menas med yttre respektive inre försvar.
- Ryggradsdjurens försvar kan delas in i tre nivåer. Den första nivån i människans försvar tillhör det yttre försvaret. Beskriv utförligt vad den första nivån i människans försvar innebär.
- Lymfsystemet är en del av det inre försvaret. Beskriv lymfsystemets uppbyggnaden och funktion översiktligt.
- Vad menas med lymfnoder var finns de, samt beskriv lymfnodernas uppbyggnad och funktion.
- Vilka är de lymfatiska organen och vilken roll har de?
- Vad menas med begreppet fagocytos?
- Förklara vad HLA-antigen står för och hur den molekylen fungerar. Förklara också sambandet mellan begreppen HLA och den så kallade MHC-molekylen
Kroppens försvar – andra försvarsnivån, inflammation & feber
Läs B2 260-261, & DM 86-91, läs fram till “Försvar med hjälp av inflammation” här, se bild 4-10 här och film 1-7 här.
Uppgifter.
- Beskriv den andra försvarsnivån och vad (vilka “komponenter”) som ingår i den och dess funktioner.
- Nämn och beskriv de fem grupper vita blodkroppar delas in i och den celltyp/de celltyper som respektive grupp innehåller.
- Förklara vad komplementsystemet är och något om hur det fungerar.
- Förklara vad interferoner är och vilken funktion de har.
- Förklara skillnaden mellan infektion och inflammation
- Förklara hur histamin frisätts och vilken roll det spelar vid en inflammatorisk reaktion?
- Förklara vad feber beror på och vilka effekter feber har.
- Förklara varifrån kroppstemperaturen regleras?
- Varför är det livshotande om kroppstemperaturen närmar sig eller överstiger 42 grader.
Lycka till! Anders
Tisdag 1/4
Anvisningar och uppgifter – Hormoner & hälsa
Läs B2 356, 358, 365-369, DM 42-43, här, här och här, och se film 3-10 här.
Uppgifter.
- Jämför diabetes typ 1 och diabetes typ 2 och beskriv utförligt vad som skiljer dem när det gäller orsak och verkan i kroppen.
- Personer som har diabetes har ibland mycket hög blodsockerhalt och ibland mycket låg blodsockerhalt. Förklara vad den höga respektive låga halten beror på och vilka problem och skador hög respektive låg blodsockerhalt kan leda till.
- Beskriv vad rubbningar i produktionen av GH kan leda till, samt hur GH används medicinskt.
- Struma är ett samlingsbegrepp för flera olika tillstånd. Redogör för grunden till dessa sjukdomstillstånd och hur de kan yttra sig.
Lycka till! Anders & Kråka
Måndag 31/3
Hormonsystemet.
Läs B2 352-362, DM 42-43, och här och se film 1-2 här.
Uppgifter.
- Vad menas med ett hormon?
- Hormoner styr många processer, nämn fyra kategorier och ge för varje kategori exempel med kort förklaring
- Beskriv 4 skillnader i funktion och verkan mellan hormonsystemet och nervsystemet.
- Nämn två huvudtyper av hormoner utifrån vilka ämnen som ingår i deras grundstruktur? Hur skiljer sig dessa två huvudtyper?
- Beskriv minst ett exempel på hur hormonsystemet och nervsystemet är kopplat till varandra.
- Namnge och redogör för 8 olika hormoner hos människan. Var skickas de ut och vad påverkar de?
- Vad menas med ”återkoppling” när det gäller hormoner.
- Redogör med hjälp av en bild och text utförligt för hur sockerbalansen i blodet regleras med hjälp av insulin och glukagon.
- I en stressituation påverkar adrenalin och noradrenalin sockerkoncentrationen i blodet. Redogör med hjälp av en bild och text utförligt för hur det sker.
Lycka till! Anders
Torsdag 27/3
Studieavstämning.
Skicka in din logg senast kl 08.00 som ett sammanhållet dokument från första uppgiften 8/1 till sista 25/3. Döp loggen så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 250327
Lycka till! Kråka & Anders
Tisdag 25/3
Huden, smaken och det olfaktoriska systemet
Läs DM 68, 86, B2 334 och här samt se film 1, 2, 4, 5 och 6 här
Uppgifter.
- Rita en detaljerad egen bild av huden och dess olika lager. Namnge de olika lagren och minst ytterligare fem strukturer i huden och förklara uppbyggnad och funktion.
- Beskriv och förklara minst fem fysiologiska funktioner vår hud har för oss/vår kropp (tänk då även på vilka funktioner djupare lager har)
- Nämn och beskriv kort tre olika typer av körtlar som finns i vår hud.
- Förklara var i huden melanin produceras och visa med en bild vilken roll det har.
- Rita en detaljerad egen bild av en smaklöks (taste bud) konstruktion och förklara kortfattat hur de fungerar.
- Beskriv kortfattat vad som skiljer luktsinnet (olfaktoriska systemet) från de andra sinnena rent neurologiskt och hur påverkar det vår känsla kring lukt.
Lycka till! Kråka & Anders
Måndag 24/3
Sinnesorganen syn och hörsel
Läs B1 333-343, DM 62–65, här, här och se film 3, 4 och 9 här.
Uppgifter.
- Beskriv med hjälp av en bild ett ögas uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Förklara varför det är svårare att uppfatta färger på natten än i dagsljus
- Beskriv med hjälp av en bild det mänskliga örats uppbyggnad (ange minst 10 viktiga strukturer) och förklara vad var och en av dessa strukturer har för funktion.
- Vad menas med örontrumpeten och vad har den för funktion
- Förklara kort hur balansorganet är uppbyggt och fungerar.
Redovisa uppgifterna i loggen som vanligt.
Lycka till! Kråka & Anders
Torsdag 20/3
Nervsystemet, hjärnan och hälsa
Läs B1 315-319, 322-324, DM 72–75, 78-83, här, här, här, här och här samt se film 1-11 här. Gårdagens powerpoint om hjärnan och sensorik finns här.
Uppgifter.
- Nämn och beskriv i tre punkter hur hjärnans utveckling kan stimuleras under uppväxten.
- Förklara sambandet mellan arv och miljö/övning när det gäller olika förmågor/intelligenser se från 49.00min av sista filmen här.
- Beskriv utförligt Parkinsons sjukdom . Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Alzheimers sjukdom. Symtom, orsak och sätt att förebygga/fördröja sjukdomsförloppet.
- Beskriv utförligt Multipel skleros. Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Toxoplasmos. Symtom, orsak och försiktighetsåtgärder.
- Förklara tre sätt att undersöka hjärnan (se här, här och här)
- Förklara hur alkohol påverkar nervsystemet och hjärnan (läs här)
- Nämn och beskriv 8 olika sätt som alkohol bryter ner kroppen och/eller orsakar allvarliga problem eller lidande i samhället.
- En debatt förs nu om att legalisera olika former av cannabis. Ge två argument med förklaring för och två argument med förklaring mot legalisering av cannabis.
Lycka till! Kråka & Anders
Tisdag 18/3
Nervsystemet, hjärnan och hälsa
Läs B1 315-319, 322-324, DM 72–75, 78-83, här, här, här, här och här samt se film 1-11 här.
Uppgifter.
- Nämn och beskriv i tre punkter hur hjärnans utveckling kan stimuleras under uppväxten.
- Förklara sambandet mellan arv och miljö/övning när det gäller olika förmågor/intelligenser se från 49.00min av sista filmen här.
- Beskriv utförligt Parkinsons sjukdom . Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Alzheimers sjukdom. Symtom, orsak och sätt att förebygga/fördröja sjukdomsförloppet.
- Beskriv utförligt Multipel skleros. Symtom, orsak och behandling.
- Beskriv utförligt Toxoplasmos. Symtom, orsak och försiktighetsåtgärder.
- Förklara tre sätt att undersöka hjärnan (se här, här och här)
- Förklara hur alkohol påverkar nervsystemet och hjärnan (läs här)
- Nämn och beskriv 8 olika sätt som alkohol bryter ner kroppen och/eller orsakar allvarliga problem eller lidande i samhället.
- En debatt förs nu om att legalisera olika former av cannabis. Ge två argument med förklaring för och två argument med förklaring mot legalisering av cannabis.
Lycka till! Kråka och Anders
Måndag 17/3
Hjärnan
Läs B2 305–314, DM 72–75, 78–83 här, här & här, bild 8 & 9 här samt film 1-4 här. Powerpoint med bilder här.
Uppgifter.
- Namnge de olika lober hjärnan delas in i.
- Namnge, placera och förklara funktion hos 7 strukturer/centra i hjärnan.
- Redogör för prefrontala cortex roll i hjärnan och för oss.
- Vad menas med hjärnans ”grå substans” respektive ”vita substans” vad består de av och var finns de i hjärnan?
- Vilken roll har thalamus i vår hjärna.
- Redogör/förklara vilka funktioner lillhjärnan sköter hos människan.
- Redogör för olika typer/uppdelning av minnesfunktioner hos människan.
- Hur förändras hjärnan när vi lär oss något/tränar upp någon förmåga?
- Beskriv olika sätt/tekniker för att memorera och minnas olika saker bättre.
- Förklara vad som menas med spegelneuroner och vilken betydelse de har för oss.
- Beskriv de olika sömnstadierna i en sömncykel – och hur längden på de olika sömnstadierna förändras under en normal natts sömn.
- Under vilken sömnfas sker en förstärkning av memorering och inlärning – vilka effekter kan man se vid sömnbrist.
- Under vilken sömnfas sker reparation, återhämtning och tillväxt i kroppens vävnader – och vilka effekter kan man se vid sömnbrist
Lycka till! Kråka och Anders
Torsdag 13/3
Nu börjar vi med avsnittet “Kontroll & koordination” som är nästa avsnittet när det gäller Människans fysiologi. Vi börjar idag med nervsystemet och fortsätter senare med sinnesorganen och hormonsystemet.
Nervsystemet
Läs B2 292-304, DM 40-41 och här, powerpoint här, se film 1-4 här.
Uppgifter.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på läge och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Rita en bild, dela in nervsystemet med avseende på funktion och beskriv närmare de olika delarna i denna indelning.
- Förenklat kan man säga att nervsystemet har 3 funktioner. Beskriv dessa kort.
- Beskriv med hjälp av en bild en motorisk nervcells uppbyggnad, namnge 6 olika strukturer utöver de som tillhör synapsen och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Beskriv med hjälp av en bild hur en nervimpuls uppstår och leds genom en neuron.
- Beskriv med hjälp av en bild en synaps uppbyggnad och funktion, namnge minst 6 olika strukturer och förklara kort vad var och en av dessa uträttar/har för uppgift.
- Förklara vad en motorändplatta är och hur den fungerar.
- Beskriv hur transmittorsubstanser (neurotransmittorer) fungerar.
- Nämn 5 transmittorsubstanser (i förekommande fall vilken grupp de tillhör) och vilken/vilka funktioner/känslor de är inblandade i
- Beskriv med hjälp av en bild en reflexbana/reflexbåge och förklara funktion.
- Vad är det för skillnad på sk. hjärnnerver respektive ryggmärgsnerver hos människan, förklara också sambandet mellan ryggmärgsnerver och symtomen vid diskbråck.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till! Kråka & Anders
Tisdag 11/3
Prov 2 för dig som blivit kallad till det.
Har du inte blivit kallad till provet har du egen studietid för arbete med loggen & inläsning.
Lycka till! Kråka och Anders
Måndag 10/3
Frågestund & repetition inför prov 2
En förutsättning för att bli kallad till provet är godkänd studielogg.
Vi ses 10.45 Kråka och Anders
Torsdag 6/3
Egen studietid för inläsning och arbete med loggen inför prov 2 på tisdag samt arbete med labbrapporterna.
Labbrapporten på dissektionen ska skickas in som ett separat dokument senast på torsdag 13/3 (om en vecka efter provet, enligt vår överenskommelse) och ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Efternamn, Bi2, labbrapport Dissektion av ”hjärtslag” – 241028
På måndag 10/3 är det frågestund inför kommande prov 2 på tisdagen 11/3, så se till att skriva ner alla oklarheter så att vi kan reda ut de vid behov. Provet kommer behandla allt det som vi gått igenom inom ramen för “Människans fysiologi – Rörelse & ämnesomsättning”.
Vi ses på måndag!
Lycka till! Kråka och Anders
Tisdag 4/3
Förberedelse inför dissektionslabben
Idag är det dags för den stora dissektionslabben. Det är en omfattande labb så du behöver förbereda dig så att du vet vad du ska göra då. Det är en fördel om du har kortärmade kläder på dig för att undvika att bloda ner någonting. Förkläden till övriga kroppen finns att låna.
Titta på det tre första dissektionsfilmerna här, gå också igenom labbhandledningen som finns här och gå igenom frågorna så att du vet vad du ska göra och dokumentera på labben. Hur labbrapporten ska skrivas ser du här.
Lycka till! Kråka & Anders
Måndag 3/3
Exkretion – utsöndring & vätskebalans
Läs om utsöndring, vätskebalans B2 244-253, DM 34-35 och här, se också film 1 här.
Uppgift.
- Beskriv den fysiologiska bakgrunden till djurs kväveutsöndring, beskriv också kort två olika sätt som “restkvävet” omvandlas och utsöndras beroende på djurgrupp och livsmiljö.
- Nämn fem huvuduppgifter som människans njurar har
- Rita en enkel bild av en njure i genomskärning och namnge viktiga delar.
- Rita en enkel bild av en njurpyramid i genomskärning och namnge viktiga delar.
- Rita en detaljerad bild av ett nefron och namnge viktiga delar.
- Redogör i tre steg och utförligt för njurarnas funktion. Använd bilder och förklarande text när du svarar.
- Vad är ADH, vilken roll har det i kroppen och hur regleras produktionen av ADH?
- Beskriv vilken roll hormonet renin har.
Fota bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Kråka och Anders!
Torsdag 27/2
Matspjälkningen – kost och hälsa
Läs B2 206-212 och här, här, här och här repetera också DM 48-49.
Uppgifter.
(Flera av frågorna behöver du söka svar på själv bland seriösa källor på nätet, ange då källan efter ditt svar.)
- Beskriv kunskapsläget när det gäller fetter och sjukdom. Vilka fetter diskuteras, vilka sjukdomstillstånd orsakar de och hur sker detta.
- Övervikt och fetma kan öka risken för många sjukdomar utöver cancer. Nämn och förklara kort fyra av dessa sjukdomstillstånd.
- Ange 3 sjukdomar i matspjälkningskanalen och redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Nämn och förklara kort tre olika livsmedel/ämnen som anses skydda mot vissa cancertyper eller andra sjukdomstillstånd.
- Baljväxter av olika slag är hälsosamma av flera anledningar, nämn och förklara minst fyra anledningar till det.
- Gör en matris över olika antinutrienter. Gör matrisen så här; Vertikalt till vänster: benämning på 5 olika grupper av antinutrienter, Horisontellt till höger om detta: 1. Vad det är för ämnen/ämnen som är problematiska i respektive grupp, 2. Hur detta/dessa ämnen påverkar näringsupptaget/kan orsaka problem i kroppen samt 3. Vilken kost respektive antinutrient finns i.
- Hur bör fördelningen av kostintaget över dagen vara. När bör huvuddelen av näringsintaget ske och när bör man minimera intaget. Ge minst två förklaringar till det.
- Citronvatten är en mycket bra måltidsdryck, det påverkar näringsupptaget positivt. Förklara hur.
- Hur mycket vätska bör man normalt få i sig under en dag – och varför är det viktigt. Nämn och förklara två sätt som det främjar hälsan/motverkar ohälsa och sjukdom hos oss.
- Popcorn och te innehåller ämnen som är bra för oss. Nämn vilka ämnen det är och varför de är hälsosamma för oss.
Studieavstämning på måndag 3/3
På måndag är det dags för Studieavstämning 2. Skicka senast 08.00 på måndag in en kopia av ditt loggdokumentet med alla uppgifter från 8/1 till den sista torsdag 27/2. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.
Lycka till Kråka & Anders!
Tisdag 25/2
Matspjälkningen – kost, ämnesomsättning mm & labb
Läs om kost, ämnesomsättning och olika näringsämnen vi behöver. B2 186-193, DM 48-49 och här. Se film 7-9 om vitaminer och mineraler här. Repetera film 1-6 om du behöver. Vill du fördjupa dig när det gäller olika näringsämnen kan du välja ämnesgrupp i listan till vänster på den här sidan men bortse från övrigt på den webbplatsen.
Uppgifter.
- Vilka näringsämnen tas upp av blodet respektive lymfan, var (vilket organ) transporteras de huvudsakligen till och vad sker med dem där.
- Varför behövs fett i människans kost.
- Redogör för proteiners olika funktioner i kroppen – ge 7 exempel.
- Beskriv också sambandet mellan proteinbrist och det ödem som drabbar människor med sjukdomen kwashiorkor.
- Redogör kort för 10 vattenlösliga vitaminer. Gör en matris med Vitamin, goda födokällor, funktion, bristsymtom.
- Redogör utförligt för D-vitaminets roll i människokroppen
- Redogör kort för 3 andra fettlösliga vitaminer. Gör en matris med Vitamin, goda födokällor, funktion, bristsymtom.
- Ge exempel på 6 viktiga mineralämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Gör en matris med mineral, goda födokällor, funktion, bristsymtom.
- Ge exempel på 5 viktiga spårämnen som behöver ingå i födan samt hur kroppen använder dessa ämnen. Gör en matris med spårämne, goda födokällor, funktion, bristsymtom.
Labbanvisning delas ut på lektionen 🙂
Lycka till Anders & Kråka!
Måndag 24/2
Matspjälkningen
Läs om matspjälkning och matspjälkningskanalens delar och olika funktioner B2 198-205, DM 32-35 och här mer om kolesterol här och lipoproteinerna LDL här & HDL här och om gallstenar här (endast det under rubriken “Gallstensbildning“) Se film 1-6 här powerpoint finns här.
Uppgifter.
- Visa med en schematisk bild vad fast föda passerar på vägen genom matspjälkningskanalen från det att du tar en tugga till dess att resterna lämnar kroppen.
- Förklara kort vad som händer i munhålan, vid struplocket, i matstrupens muskulatur, i magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen och tjocktarmen.
- Namnge 2 enzymer och 2 andra substanser som utsöndras i magsäcken. Redogör för vilken/vilka funktioner var och en av dessa enzymer/substanser har.
- Namnge 6 enzymer utöver de i fråga 2 och redogör för var/i vilka celler de produceras, var de utsöndras och vilken funktion de har.
- A. Beskriv levern översiktligt. B. Redogör för 7 viktiga funktioner som levern har och för 3 av dessa mer i detalj hur det sker.
- Varför bildas gallstenar om halten kolesterol i gallan blir stor i förhållande till halterna gallsalter och fosfolipider?
- Rita bilder, markera viktiga detaljer och förklara med text utförligt hur tunntarmens vägg är konstruerad.
- Ge 2 exempel och förklara vilken nytta bakterierna i tjocktarmen gör?
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till Kråka & Anders!
Torsdag 20/2
Cirkulation – Blodet samt Cirkulation och hälsa
Läs om blodet B2 234-240, DM 28-29, här och här, och om Cirkulation och hälsa B2 242-245 och här. Se film 9-20 här.
Uppgifter.
- Redogör utförligt för blodets sammansättning.
- Beskriv utförligt den så kallade blodplasman. Namnge minst fem komponenter den innehåller varav minst två plasmaproteiner och nämn också något om vad dessa uträttar.
- Hur och var bildas alla blodkroppar – nämn också något om hur de sedan differentieras.
- A. Beskriv de röda blodkropparna utförligt.
B. Beskriv hur blodets levring går till. - Vad används kolesterol till i kroppen?
- Vad står förkortningen LDL respektive HDL för?
- Förklara skillnaden i funktion mellan lipoproteinerna LDL respektive HDL.
- Vad är arterioskleros. Redogör utförligt vad som sker i vävnaderna samt orsaker, symtom och behandling och hur arterioskleros kan förebyggas
- Förklara vad en så kallad hjärtinfarkt är. Vad har skett i vävnaderna, symtom och hur kan den behandlas, och vad den långsiktiga effekten av en hjärtinfarkt blir.
- Nämn och förklara 2 andra problem/sjukdomar i hjärt- kärlsystemet och redogör för orsaker, symtom och behandling.
Lycka till! Anders & Kråka
Tisdag 18/2
Cirkulation – Översikt blodomlopp, blodkärl & hjärta
Översikt blodomlopp, blodkärl & hjärta
Läs B2 224-233, DM 28-29 och här. Se bild 1-2 här, power point här & här och 3D-modeller mm här och film 1-8 här.
Uppgifter.
- Vad menas med öppet blodomlopp? Insekter har öppet blodomlopp, beskriv hur det är uppbyggt och fungerar.
- Vad skiljer de jämnvarma ryggradsdjurens blodomlopp från de växelvarma djurens?
- Beskriv med hjälp bilder skillnader i uppbyggnad och funktion mellan artärer och vener
- Redogör utförligt för hjärtats arbete (vad som sker vid olika tidpunkter) från att en viss mängd syrefattigt blod når hjärtat till dess att det syrerikt pumpas ut i stora kretsloppet igen.
- Förklara med hjälp av bilder och förklarande text hur våra skelettmuskler hjälper till med blodcirkulationen.
- Vad menas med systoliskt respektive diastoliskt tryck och vad är normala värden
- Förklara vad ”sfinktrar” är och vilken roll de har i blodcirkulationen
- Beskriv kapillärernas uppbyggnad redogör också för orsak och verkan när det gäller hydrostatiskt tryck och osmotiskt tryck när det gäller kapillärerna
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Anders & Kråka
Måndag 17/2
Andning, gasutbyte och hälsa
Läs B2 214-223, DM 30-31 & här, se bild 4 här och film 1-6 här.
Powerpoint finns här och 3D-modeller här (För mer om fråga 6 och 7 se film 7-9 här). Bilder, 3D-modeller och förklarande texter på engelska för alla kroppens organsystem och organ finns här
Uppgifter.
- Ge 3 exempel djur som har andningsorgan som på olika sätt skiljer sig från människans andningsorgan. Beskriv dessa olika andningsorgans uppbyggnad och förklara funktionen hos var och en av dem.
- Nämn och beskriv kort tre funktioner vår näsa har när det gäller andningen.
- Vad är det som gör att luften kommer till lungorna när du andas
- Beskriv hur dina lungor är uppbyggda. Visa med bilder var gasutbytet sker i lungorna.
- Beskriv med hjälp av detaljerade bilder och i detalj förklarande text hur gasutbytet sker mellan luften vi andas och blodet – och vad det är som driver att gasutbytet sker.
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan blodet i blodkärlen och den omgivande vävnadsvätskan (interstitiella vätskan).
- Beskriv i detalj hur gasutbytet sker mellan cellernas insida och den omgivande vävnadsvätskan (interstitiella vätskan).
- Beskriv hur pH värdet i blodet, vävnadsvätskan och cellernas insida förändras under fysisk ansträngning och hur det påverkar gasutbytet.
- Hur känner andningscentrum i hjärnan av att musklerna arbetar och behöver mer syre, dvs. att andningsfrekvensen måste höjas.
- Ange 3 sjukdomar i andningsorganen utöver de som orsakas av cigarrettrökning och redogör för orsaker, symtom och behandling.
- Förklara den fysiologiska bakgrunden till astma (vad som sker i luftvägarna).
- Nämn tre effekter KOL har på luftvägarna.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Kråka och Anders
Torsdag 13/2
Skelett, muskler & senor
Läs på om skelett och leder B2 276-282 DM 38-39 och här och se film 1-3 här.
Fortsätt sedan med film 4-8 här. En översikt över några av kroppens muskler och deras namn finns här, läs B2 288-291 och valfria områden om skador och sjukdomar här och se slutligen film 9-11 här.
Uppgifter.
- Rita en detaljerad bild av ett större rörben, namnge olika delar och förklara uppbyggnad och funktion.
- Ange 4 olika ledtyper och ge exempel på var de finns i kroppen
- Rita en detaljerad bild av en led med dess kapsel, ledvätska mm, namnge olika delar och förklara uppbyggnad, funktion och två vanliga skador.
- Förklara;
– ledband/ligament
– korsband - Beskriv ryggradens uppbyggnad.
- När man säger att skelettmuskler arbetar antagonistiskt vad menar man då? Förklara och åskådliggör översiktligt med en schematisk bild.
- Vad menas med diskbråck, beskriv orsaker (varför/hur det uppstår) och symtom/effekter på kort och lång sikt. Diskbråck drabbade tidigare främst äldre personer och då i ländryggen, på senare år har det dock blivit vanligt bland unga och då i nacken – varför tror du?
- Vad menas med artros ange orsaker och symtom.
- Vad menas med osteoporos ange orsaker och typiska följder/skador/frakturer.
- Nämn och beskriv 4 skador/sjukdomar som drabbar eller ger symtom i musklerna.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till! Kråka och Anders
Tisdag 11/2
Nu börjar vi med avsnittet “Människans fysiologi” som vi kommer att arbeta med en stor del av tiden under resten av kursen. Första delen handlar om “Rörelse och ämnesomsättning”. Det är mycket som ska gås igenom och tempot kommer att vara högt
Avsnittet idag handlar om grunder när det gäller kroppens funktion, en översikt av kroppens organsystem och om musklernas uppbyggnad och funktion.
Läs först B2 177-185, DM 26-27 om grunder för kroppens funktion och om de olika organsystemen. Mer om vävnader och bilder här (scrolla ner en bit för att komma till vävnader). Se även film 1-5 här
Bilder av kroppens organsystem och organ (för hela avsnittet “Människans fysiologi”) finns här
Muskler & senor B2 282-287, DM 36-37 och här.
Uppgifter.
- Ange och förklara 6 olika kemiska eller fysiologiska förhållanden som kroppen reglerar och strävar efter att hålla på en jämn nivå.
- Förklara följande begrepp: a) vävnad b) organsystem
- Namnge och beskriv utförligt 4 olika vävnadstyper
- Räkna upp 11 organsystem hos människan, ange huvudsakliga delar och övergripande funktioner för var och en av dem.
- Vi har tre typer av muskler i människokroppen. Skelettmuskler, glatt muskulatur och hjärtmuskulatur. Åskådliggör var och en av dem översiktligt med en schematisk bild.
- Beskriv med hjälp av bilder och text i detalj en skelettmuskels uppbyggnad.
- Det finns tre olika typer av skelettmuskelfibrer. Beskriv var och en av dessa typer och vilken sorts arbete de används för.
- Rita en eller flera detaljerade bilder och beskriv vad som sker i en skelettmuskels minsta funktionella enhet (sarkomer) vid en kontraktion. Namnge olika strukturer i din bild/dina bilder.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Kråka & Anders
Måndag 10/2
Prov 1 för dig som blivit kallad till det.
Har du inte blivit kallad till provet har du egen studietid för arbete med loggen & inläsning.
Lycka till! Kråka och Anders
Torsdag 6/2
Egen studietid för arbete med loggen & inläsning inför provet på måndag. En förutsättning för att bli kallad till provet är godkänd studielogg.
Lycka till! Kråka och Anders
Tisdag 4/2
Studieanvisningar – Virus
Läs B2 112-117 & 271-273, läs mer här, se film 1-12 här
(film 12 är “Prioner – felveckade proteiner”) och se bild 5-8 (de fyra sista bilderna och texterna till dem) här
Uppgifter.
- Rita en schematisk bild på någon typ av virus, sätt ut namn på minst 4 olika strukturer och förklara vad dessa har för roll hos det virus du beskriver.
- Nämn och förklara kort de 7 “livscykel”steg alla virus genomgår.
- Nämn 3 olika typer av virus/virusfamiljer (virus som har olika form/uppbyggnad), beskriv dem kort och vilka celler de angriper.
- Nämn och beskriv kort två mycket allvarliga sjukdomar orsakade av virus (smittvägar, symtom, sjukdomsförlopp).
- Förklara kortfattat vad viroider är.
- Förklara kortfattat vad prioner är.
Fördjupning virus
Repetera B2 114-115 läs från “Djur kan ge nya virus“ här, läs sedan B2 258 & 267, se hela film 2, se film 4 till 6.30 min, film 5 till 9.20 min och sedan hela film 6-9 här
Uppgifter.
- Inom forskningen anges tre teorier om hur virus uppstått. Redogör för dessa teorier.
- Hur sprids zoonotiska infektioner från djur till människor, och vilka faktorer påverkar risken för sådana smittor?
- Beskriv översiktligt hur människokroppens försvar är organiserat och hur vårt immunförsvar reagerar när ett fientligt virus kommer in i vår kropp.
- Förklara hur vaccin mot virusinfektioner fungerar och varför det är så viktigt att alla, även de som inte har medicinska skäl att vaccinera sig – ändå gör det.
- Nämn två medicinska sätt att motverka virussjukdomar och hur de fungerar.
- Förklara hur mRNA-vaccin fungerar.
- En av filmerna (film 8) tog upp varför man inte kan jämföra Covid-19 vaccin hur som helst och varför det egentligen inte spelar någon roll vilket vaccin man tar bara man vaccinerar sig över huvud taget. Förklara det.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Kråka & Anders.
Måndag 3/2
Studieavstämning 1b & genomgång av avsnittet Arkéer
Studieavstämning 1b
Senast kl 08.00 idag ska du skicka in en pdf-kopia av hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 8/1 till den sista 28/1.
Arkéer
Repetera B2 100-101 se filmerna 1 “Arkea och livets träd” och 3 “Vad är en patogen?” här, se bild 1 och läs här, läs översiktligt artikeln här och se bild 4 här
Uppgifter.
- Hur skiljer sig arkéer och bakterier åt när det gäller deras cellmembran och ämnesomsättning, och varför gör dessa skillnader att arkéer kan överleva i extrema miljöer, som exempelvis varma källor?
- Hur kan deras förmåga att leva i sådana förhållanden hjälpa oss att förstå möjligheten för liv på andra planeter?
- Förklara vad “Asgard”-arkéer är och vilken roll de idag anses ha när det gäller livets utveckling och eukaryoternas uppkomst.
- Förklara hur eukaryoterna uppstått enligt denna nya teori.
- Till skillnad från bakterier har det hittills verkat som att arkéer sällan orsakar sjukdomar hos människor. Vad kan vara anledningen till detta?
- Beskriv hur Halobacterium använder ljusenergi på ett helt annat sätt än växters fotosyntes. Sök själv relevanta källor på nätet och ange dem också i ditt svar.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Kråka & Anders.
Torsdag 30/1
Egen studietid för inläsning och arbete med loggen inför studieavstämning 1b på måndag.
Senast kl 08.00 på måndag 3/2 skickar du in en pdf-kopia av hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 8/1 till den sista i tisdags 28/1.
Loggdokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 250203
På måndag fortsätter vi med arkéer och på tisdag avsnittet “Virus”.
Lycka till! Kråka & Anders
Tisdag 28/1
Cellers kommunikation & signalöverföring och Bakterier & arkéer
Läs B2 80-85 och repetera 72-79, läs DM 56-57, 50-51, se bild 11-12 och 13 den interaktiva cellmodellen här samt film 19-21 här
- Benämn och beskriv kort funktion hos tre olika typer av proteinkanaler i cellmembranet.
- Ge två exempel på vad som kan göra att kanaler för passiv transport öppnas eller stängs.
- Aktiv och passiv transport har åtminstone en likhet men två stora principiella skillnader. Beskriv alla tre.
- Visa med bilder och förklarande text två olika exempel på hur celler samverkar eller kommunicerar med varandra genom signalsubstanser och receptorer.
Bakterier och arkéer
Läs B2 96-111, 270-271, se bilder & läs här, se bild 1 & 3 här och se film 1-4 här
Uppgifter.
- Förklara skillnader mellan prokaryota och eukaryota celler
- Rita en schematisk bild på en bakteriecell, sätt ut namn
på minst 7 olika strukturer och förklara vad dessa uträttar för bakteriecellen/bakterien. - Ange och berätta kort om 3 olika typer av bakterier och de egenskaper som skiljer dessa 3 bakterietyper från varandra.
- Beskriv hur kvävefixerande bakterier lever i symbios med vissa växter och hur det fungerar.
- Redogör för skillnaden mellan bakterier och arkéer
- Ange och berätta kort om 2 egenskaper som generellt utmärker arkéer.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Kråka & Anders
Måndag 27/1
Cellens transportsystem
Diffusion, membrantransport, transport i cellen & cellskelettet
Läs B2 35, 38, 72-79, 38, DM 54-55 se powerpoint här & film 1-9 här
Uppgifter.
- Beskriv och förklara med hjälp av bilder och text hur cellmembran är uppbyggt
- Förklara cellmembranets funktion
- Förklara vad som menas med diffusion
- Förklara begreppen osmos respektive vattenpotential
- Förklara vad som menas med koncentrationsgradient
- Förklara och åskådliggör vad som menas med passivt respektive aktivt ämnesutbyte på cellnivå
- Visa med bilder och förklara vad som menas med endocytos och exocytos, samt ge exempel på var det sker.
- Namnge och beskriv med enkla bilder och text de tre typer av proteintrådar som bygger upp cellskelettet i en cell.
- Förklara de olika proteintrådarnas huvudsakliga funktion för cellen.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med texten i din logg.
Lycka till! Kråka & Anders
Torsdag 23/1
Egen studietid – Biomolekyler, cellstrukturer & cellens ämnes- och energiomsättning – inläsning och arbete med studieloggen.
På måndag fortsätter vi med avsnittet Ämnestransport som handlar om Diffusion, membrantransport & transport i cellen.
Lycka till ! Anders
Tisdag 21/1
Celler – celltyper, strukturer & organeller & Cellandning
Olika organellers funktion
ER, Golgi, Lysosomer, Peroxisomer, Cilier, flageller och vakuolen
Läs B2 32-41, DM 96-97 och se film 10-16 här
Uppgifter.
- Det finns två typer av endoplasmatiska nätverk i cellen. Vilka två och vad är det för skillnad mellan dem?
- Förklara utförligt skillnaden mellan de endoplasmatiska nätverken och golgiapparaten när det gäller uppbyggnad, lokalisering i cellen och funktion (vad som uträttas).
- Beskriv lysosomernas uppbyggnad och funktion i detalj och ge olika exempel på deras roll i cellen och vid olika tidpunkter för individen.
- Hur ser peroxisomerna ut, var finns de och vad har de för uppgifter?
- Förklara skillnaden mellan cilier och flageller i uppbyggnad och funktion.
Cellandning (=förbränning i celler)
Läs om cellandningen och delprocesserna. Spira Biologi 2 anger liksom några av filmerna fyra delprocesser, men det är egentligen 5 delprocesser. Läs B2 47-54, DM 52-53, repetera film 2 här och se film 3-12 här samt bild 1-5 och 7-9 här
Uppgift.
Redogör med hjälp av bilder och ett schema (se nedan) för cellandningen – uppdelat på de 5 delprocesserna;
- Glykoysen
- Bildning av Acetyl-Coenzym A (i boken “2. Pyruvatjonerna”)
- Citronsyracykeln
- Elektrontransportkedjan
- Kemiosmos
Ditt schema ska innehålla dessa tre kolumner:
Delprocess Plats Syfte/produkter
Under “Delprocess” skriver du “1. Glykolysen” osv
Under “Plats” skriver du var i cellen eller mitokondrien delprocessen sker
Under “Syfte/produkter” skriver du vad som bildas/blir slutprodukt/er i den processen och vilken funktion det har.
Lycka till ! Anders
Måndag 20/1
Studieavstämning och
Biomolekyler – fyra viktiga kategorier samt ATP & enzymer
Studieavstämning
Skicka in ditt loggdokument senast kl 08.00 idag. Allt i din logg måste du ha formulerat och ritat själv, kopior av textavsnitt eller bilder någon annan producerat, AI-verktyg eller liknade kan du inte använda. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument med alla uppgifter redovisade från 8/1 till 14/1. Döp loggdokumentet du skickar in idag så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 250120
Biomolekyler – fyra viktiga kategorier samt ATP & enzymer
Läs om cellens byggstenar B2 20-31, DM 48-49 och om ATP samt enzymer B2 42-46. Se film 1 här, film 1-13 här, bild 10 här och film 1 här.
Uppgifter.
- Beskriv med text och visa med en enkel bild grundstrukturen för:
– Proteiner
– Polysackarider - Ge exempel på fiberproteiner respektive globulära proteiner
- Förklara vilken roll glykogen har i djurceller
- Redogöra med text och enkla bilder för uppbyggnad och skillnaden mellan nukleinsyrorna DNA och mRNA.
- Definiera ämnesgruppen lipider
- Beskriv funktion (i levande organismer) och med en enkel bild visa grundstrukturen för: Fetter respektive Fosfolipider
- Visa med en enkel bild grundstrukturen för molekylerna ADP och ATP och förklara deras roll i celler och vävnader
- Beskriv hur enzymer är uppbyggda och förklara deras roll i celler och vävnader (Ange källan till ditt svar, vilken av böckerna och sida, eller vilket de anvisade videoklippen).
- Beskriv med en enkel bild hur enzymer arbetar
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till! Anders
Torsdag 16/1
Egen studietid för inläsning och arbete med studieloggen idag.
På måndag kl 08.00 är det dags för den första studieavstämningen då loggdokumentet med alla uppgifter från 8/1 till 14/1 redovisas. Allt i din logg måste du ha formulerat och ritat själv, kopior av textavsnitt eller bilder någon annan producerat, AI-verktyg eller liknade kan du inte använda.
Logg dokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 250120
På måndag fortsätter vi med avsnittet “Cellbiologi” som handlar om cellens byggstenar, ämnes- & energiomsättning och cellers kommunikation.
Lycka till Anders!
Tisdag 14/1
Växter – förökning, tillväxt och hormoner & Svampar
Växter – förökning, tillväxt och hormoner
Läs s125-129, 142-145, 154-161 i boken “Spira Biologi 2” (B2).
Se film 12-15 här och bild 14 -18 (= de fem sista bilderna) här.
Uppgifter
- Förklara vad växthormoner är
- Förklara med bilder och text hur följande påverkar hur en växt växer.
ljus
b. gravitation
c. fuktighet
d. temperatur
e. beröring - Gör en matris med olika växthormoner och olika funktioner de kan ha (se bild 17 här= näst sista bilden).
- Beskriv hur en nybildad växtcell kan växa i storlek
- Förklara kort hur trädens årsringar bildas
- Nämn och förklara kort hur frön bildas och olika sätt frön kan spridas
Svampar
Läs B2 s162-175, här & här och se film 1-4 här och bilderna om svampar här (Obs! bilden sist som visar en jästcell).
Uppgifter – svampar.
- Visa med en bild och namnge 5 viktiga strukturer hos en storsvamp = svamp med fruktkropp (basidiesvampar och sporsäcksvampar).
- Vad menas med “småsvampar”.
- Visa med en bild och namnge 5 viktiga strukturer hos en jästcell.
- Förklara vad “septum” respektive “bud” är hos jästceller.
- Förklara hur svampar får energi?
- Förklara med bilder och text skillnaden mellan jästceller, hyfer och mycel
- Många svampar lever i symbios med växter. Förklara hur, ge exempel och vad svamporganismen respektive växten får ut av det.
- Nämn och förklara kort tre sätt svampar kan vara till nytta och tre sätt de kan vara skadliga.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
På måndag kl 08.00 är det dags för den första studieavstämningen då loggdokumentet med alla uppgifter från 9/1 till idag 14/1 ska redovisas.
Logg dokumentet du skickar in på måndag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Bi2, logg – 250120
Lycka till Anders!
Måndag 13/1
Fotosyntesen – pigmentmolekyler samt Calvincykeln
Repetera s130-134 och läs 135-141 (B2), se film 8-11 här repetera bild 7 här och titta sedan på bild 9-13 här.
Uppgifter – Fotosyntesen, pigmentmolekyler samt Calvincykeln
- Beskriv skillnaden mellan klorofyllmolekylen och β-karoten-molekylen när det gäller vilka grundämnen som ingår.
- Förklara sambandet mellan skillnaden mellan klorofyllmolekylen och β-karoten-molekylen och att många växter t ex lövträd här hos oss får gula och röda löv på hösten – vilken process tyder det på och varför är det så viktigt för träden?
- Beskriv med egna ord översiktligt vad som händer vid den koldioxidbindande fasen i fotosyntesen.
- Calvincykeln/den koldioxidbindande fasen i fotosyntesen brukar delas in i tre steg, namnge och beskriv översiktligt vad som sker i vart och ett av dessa steg.
- Redogör för det cykliska förlopp, vid vilket koldioxid fixeras, och
”råvaror” för tillverkning av glukos bildas.
Fota dina bilder och lägg in dem tillsammans med det du skriver i din logg.
Lycka till Anders!
Torsdag 9/1
Fotosyntesen – ljusinfångande/fotokemiska reaktioner
Läs s130-134 i boken “Spira Biologi 2” (B2), titta på film 6 och 7 här, film 6-8 här och bild 5-8 här.
Uppgifter – Fotosyntesen, ljusinfångande/fotokemiska reaktioner
- Vilka är utgångsämnena (reaktanterna) i fotosyntesen?
- Vad bildas vid fotosyntesen?
- Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen (summaformeln)!
- Fotosyntesen består i själva verket av två delreaktioner. Vad kallas de?
- Vad är en kloroplast?
- a) Rita en kloroplast i genomskärning.
b) Vad heter de strukturer där ljuset fångas upp?
c) Vad består dessa strukturer av? - Vad har klorofyllet till uppgift?
- Beskriv med egna ord vad som händer i den ljusinfångande reaktionen!
- Varifrån kommer elektronerna som rör sig i elektrontransportkedjan och vad utnyttjas energin de avger till?
- Till vad används de energirika molekyler som bildas vid den
ljusinfångande reaktionen?
Lycka till Anders!
Onsdag 8/1
Växter: inledning och uppbyggnad & vattentransport
Läs B2 s118-124, 34, 75, 146-153 (B2=“Spira Biologi 2”).
Se film 4 (från 1,46min in i klippet) här och film 1-5 här, se mer om växters byggnad och vattentransport på bild 3-7 här.
Uppgifter.
- Rita en detaljerad bild på en växtcell, sätt ut namn på 8 olika delar och organeller.
- Förklara vad dessa olika delar och organeller uträttar/har för funktion för växtcellen.
- Rita en bild och visa vilka växters tre huvudorgan är?
- Förklara för vad var och en av dessa huvudorgan vilken dess viktigaste uppgift är för växten.
- Förklara vad rothår är och vilken funktion de har.
- Förklara vad xylem är, hur det är uppbyggt och fungerar.
- Förklara vad floem är, hur det är uppbyggt och fungerar
- Förklara vad en klyvöppning är, hur den är uppbyggd och fungerar
- Förklara utförligt begreppet vattenpotential. (Se även B2 s76 “Vattenpotential”)
- Förklara hur/varför vattenpotentialen påverkar vattenflödet till rötterna och upp till bladen hos växter.
Kopiera hela anvisningen och uppgifterna från “Läs & se”-sidan lägg in det i loggen, fetmarkera den texten och skriv sedan under respektive uppgift ditt svar med vanlig text och lägg in bilder du gjort om det är det som är uppgiften.
Lycka till Anders!