Så antecknar du dig till högre betyg

Illustration: Liv Widell

Antecknandet kan bli ditt bästa redskap för att lyckas med pluggandet. Både när anteckningarna tas och när de används kan fördelar dras. Om det görs rätt vill säga.
SvD Publicerad

Kenneth Kiewra var en ivrig, nästan notorisk, antecknare. Han satte en stolthet i att få med varje, viktig detalj, från föreläsningarna.

Läraren hade en annan åsikt. Antecknandet störde tänkandet, resonerade han och delade istället ut färdiga anteckningar i slutet på varje föreläsning till studenterna. Kenneth Kiewra fortsatte att anteckna. I smyg. Blev han påkommen mumlade han något om att han skrev brev till en kompis.

Händelsen fick honom att ägna en stor del av sin forskarkarriär åt just de optimala anteckningarna. Och idag kan han konstatera att läraren inte helt var ute och cyklade – men delvis.

Övergripande har antecknandet nämligen effekt vid två tillfällen. Det första är i stunden när de skrivs, visar forskning.

– Ett rätt stort antal studier indikerar att det är bättre att anteckna än att bara lyssna, säger Kenneth Kiewra, professor i utbildningspsykologi vid universitetet i Nebraska.

När han och hans kollegor studerat om just skrivprocessen i sig påverkar lärandet, har en grupp studenter fått lyssna på en föreläsning och anteckna. En annan grupp har bara lyssnat. Därefter har de fått svara på frågor om innehållet, utan att titta på anteckningarna. Och antecknarna slår i de flesta fall lyssnarna.

Antecknandet som sådant kan hjälpa elever hålla fokus, menar Kenneth Kiewra. Foto: Craig Chandler/University of Nebraska

Skälet, tror forskare, är att vi hindrar tankarna från att vandra, bort från lektionen och läraren. Antecknandet hjälper oss att vara uppmärksamma.

– För att kunna anteckna så måste du lyssna, du måste vara engagerad i lektionen. Ett problem är att studenterna blir uttråkade och tankarna börjar vandra. Då kan antecknandet hålla fast dem vid uppgiften.

Inte minst hindrar de personerna från att plocka upp sina mobiler när de blir uttråkade, påpekar Kiewra – ett växande problem som forskare kallar cyber-slacking.

Ofta repeterar studenterna, de tittar på sina anteckningar… Men det räcker inte.

Baksidan kan vara att man missar det föreläsaren säger, just när man antecknar. Nyckeln är att skriva kort – och snabbt, så att antecknandet sker så automatiskt som möjligt.

Vissa forskare anser också att vi kodar in informationen i långtidsminnet när vi antecknar, vi länkar ihop den med våra andra tankar och tidigare kunskap.

Men lika viktigt är vad vi gör med anteckningarna efter lektionen.

– Det finns inget tvivel om att de studenter som går igenom sina anteckningar, klarar sig bättre än de som inte gör det, slår Kennet Kiewra fast.

Plockar vi aldrig fram anteckningarna igen, har de kanske i alla fall hjälpt oss hålla fokus på lektionen. Och om vi bara läser igenom dem, ja då glömmer vi kanske lite långsammare. Men för att vi ska ha maximal nytta, då behöver vi knåda dem.

– Ofta repeterar studenterna, de tittar på sina anteckningar, läser dem eller skriver av dem. Men det räcker inte.

Anteckningarna behöver bearbetas och göras till dina egna.

– Det handlar inte bara om att läsa igenom dem. Vi behöver utveckla dem och förstärka dem.

Penna eller dator? Den omdebatterade frågan besvarar Kenneth Kiewra med – penna: ”Det vi sett i våra studier är att handskrivarna tar bättre anteckningar, vilket också gör att de har mer värde av dem när de senare går tillbaka till dem.” Foto: Anders Wiklund/TT

Dels handlar det om att göra dem mer kompletta, dels om att fördjupa dem. När vi läser något vi skrivit leder det ofta till att vi minns något som vi inte antecknat, kanske ett exempel föreläsaren tagit upp. Men det kan också vara en koppling till andra idéer eller annan kunskap vi har.

– Lägg till sådant som saknas, avsluta sådant som är ofärdigt. Ibland leder det också till att du kommer på en relaterad idé eller helt ny information.

När Kenneth Kiewra själv var student använde han en svart penna för att anteckna – och en röd för att skriva dit egna slutsatser och funderingar.

Handskrivarna tar rent kvalitativt bättre anteckningar.

Ett annat problem som han och andra forskare sett är att studenterna ofta missar viktig info – i snitt får de med runt en tredjedel av viktiga detaljer, visar Kiewras studier.

Men om lyssnarna lyckas anteckna tillräckligt hänger också på läraren: att ibland göra pauser, och att tydligt hinta om när något är viktigt, är några sätt.

Så till den hett omdebatterade frågan – penna eller dator?

Att skriva på dator går för de flesta fortare, risken att missa viktig info minskar därmed. Men att skriva för hand tycks ha andra fördelar, sett till de fortfarande rätt få studier som finns på området.

Även om det kanske går långsammare så verkar vi knåda våra formuleringar mer när vi skriver för hand.

– Vi verkar bli mer selektiva i hur vi fångar en idé och beskriver den, vi tenderar att processa den på ett djupare sätt.

Handskrivarna har också lättare att få med grafik och bilder.

– Det vi sett i våra studier är att handskrivarna rent kvalitativt tar bättre anteckningar, vilket också gör att de har mer värde av dem när de senare går tillbaka till dem.

Så maxar du dina anteckningar

Anteckningsfasen:
• Lyssna efter ledtrådar till vad som är viktigt att skriva ner, som läraren/föreläsaren säger (”avgörande är att…”, ”en viktig definition…”, ”tre saker som…” osv.)
• Öva på att skriva fort och använd förkortningar.

Bearbetningsfasen:
• Gå igenom anteckningarna och lägg till sådant som du kommer på när du läser, sådant du missat eller andra tankar.
• Hur kan du koppla informationen till annat du redan kan och vet? Finns det samband?
• Jämför med en eller ett par kompisar. Har de fått med något som du har missat?
• Diskutera – vilka nya tankar leder det till?

Kenneth Kiewra är aktuell med boken Soar to College Success and Beyond (Cognella, 2021), om effektiva studiemetoder.