Kvalstren är mindre än en millimeter i storlek och går inte att se med blotta ögat.

Det finns tusentals olika kvalsterarter i världen och vissa av dem kan ge allergiska besvär.

Husdammskvalster, finns framför allt i våra sängar men ibland också i mattor, stoppade möbler och andra textilier. Kvalstren lever på de hudflagor vi människor ständigt avger. Kvalstren trivs bäst där det är fuktigt, varmt och mörkt, som det främst är i våra sängar.

Förrådskvalster finns oftast i damm från logar och ladugårdar men kan också finnas i bostäder. Förrådskvalster är en av de vanligaste orsakerna till allergiska besvär hos svenska lantbrukare.

Det är proteiner som finns i kvalstrets avföring som gör att man får allergiska besvär. Ett tiotal olika proteiner från det vanligaste husdammskvalstret har visat sig vara allergiframkallande.

Kvalsterallergi blir vanligare

Kvalster i bostäder är vanligast i södra och västra Sverige, där klimatet ger en hög luftfuktighet. Tidigare var det mycket sällsynt med kvalster i mellersta och norra Sverige på grund av den torra och kalla luften. I moderna hus som är energisnåla men kanske sämre ventilerade skapas en mera kvalstervänlig miljö. Kvalsterallergi kan nu förekomma i hela landet, men är mycket ovanligt i norra Sverige. Nästan hälften av alla barn i södra Sverige som har allergibesvär är allergiska mot just kvalster, jämfört med några enstaka av barnen med allergi i Norrland.

I övriga Europa är kvalster den vanligaste orsaken till allergiska besvär, men i Sverige är pollen- och pälsdjursallergi än så länge de vanligaste allergierna.

Vad kan man göra själv?

Kvalster samlas särskilt i sängen och i sängkläderna. Eftersom man tillbringar många timmar varje dygn i sängen är sovrummet den viktigaste platsen att åtgärda. Om man har kvalsterallergi kan det vara bra att följa dessa råd:

• Eftersom kvalster trivs där det är ganska fuktigt och varmt bör man se till att man har god ventilation, det vill säga vädra, för att sänka luftfuktigheten och hålla rumstemperaturen nere. Man bör inte använda luftfuktare.
• Sovrummet bör ha så lite dammsamlande inredning som möjligt för att göra det lätt att städa. Om man är kvalsterallergisk bör man om möjligt be att någon annan dammsuger eftersom kvalsterallergenen virvlar upp i samband med dammsugning. Det behövs ingen speciell dammsugare. Sovrummet bör helst inte dammsugas precis innan man går och lägger sig.
• Alla sängkläder behöver gå att tvätta i minst 60 grader. Lakan bör tvättas var fjortonde dag och övriga textilier, som kudde, filtar och överkast, varannan månad. Det hjälper inte att lägga kudden i frysen eller i bastun. Kvalstren dör, men de allergiframkallande ämnena finns kvar.
• Man kan skydda madrassen och kudden med ett tyg som inte släpper igenom kvalster och som gör att de allergiframkallande ämnena från kvalstren hålls instängda så att man inte kommer i kontakt med dem. Sådana skydd är ganska dyra, så om man är osäker på om det finns kvalster i bostaden kan det vara bra att göra en dammanalys först. Det görs oftast via allergimottagningarna, men det finns också självtest att köpa. Många barnförsäkringar ersätter sängskydd.
• Om man får konstaterat att det finns mycket kvalster i hemmet kan det tyda på att bostaden har allvarliga fukt-och ventilationsproblem. Man kan då behöva åtgärda problemet för att minska mängden kvalster i hemmet.

Receptfria läkemedel

Om man har lätta besvär från ögonen eller näsan kan man börja med att köpa receptfria antihistamintabletter på apotek och vid behov komplettera med receptfria ögondroppar. Vissa konserveringsmedel som kan finnas i ögondroppar kan missfärga mjuka kontaktlinser. Därför ska man ta ut linserna innan man tar sådana ögondroppar, och inte sätta in dem igen förrän efter 10-30 minuter. Eftersom det kan variera mellan olika läkemedel bör man fråga sin läkare eller på ett apotek hur länge man bör vänta med att sätta in linserna. För vissa ögondroppar ska man inte använda kontaktlinser alls under hela behandlingstiden.

Om man framför allt är täppt i näsan kan vara bra att använda nässprej med kortison, som förutom att den tar bort nästäppan också hjälper mot snuvan. Kortisonsprej hjälper bra först efter omkring en veckas regelbunden användning. Man bör undvika så kallade förkylningssprejer, som till exempel Nezeril, eftersom de i stället kan förvärra symtomen om de används längre tid än rekommenderat. Antihistamintabletter, ögondroppar och kortisonnässprej går att använda samtidigt.

När bör man söka vård?

Om man misstänker att man är allergisk mot kvalster bör man kontakta en läkare på en vårdcentral för att få en diagnos. Det går aldrig att helt bli av med kvalster i hemmet, men man behöver få råd om hur man bäst ska hålla kvalstermängden i bostaden nere.

Det är särskilt viktigt att kontakta en vårdcentral om

• man har besvär som kan tyda på astma
• små barn har besvär som kan bero på allergi eller astma.

Behandling med allergivaccination

Ibland kan man få stora besvär av sin allergi trots förebyggande åtgärder och medicin. Då kan man få allergivaccination, som tidigare kallades hyposensibilisering men som nu heter immunterapi. Det får man på specialistmottagningar och innebär att man får sprutor med ökande mängd av det ämne som man är allergisk mot.

Först får man en spruta en gång i veckan under cirka sju veckor och därefter allt mer sällan till en spruta var åttonde vecka. Behandlingen pågår under omkring fyra år och gör vanligtvis att man vänjer sig vid och blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet. Vid varje injektionstillfälle måste man stanna kvar på mottagningen minst en halvtimme efter sprutan, eftersom det finns en mycket liten risk för att man får en allergisk reaktion. Allergivaccination hjälper bäst vid allvarlig allergi mot pollen, men används också vid allergi mot till exempel katt och kvalster.

Kan symtomen bero på något annat än allergi?

Nästäppa och rinnsnuva kan ibland bero på att man är överkänslig i näsans slemhinnor. Då får man besvär av starka dofter som till exempel målarfärg, parfym och avgaser och får liknande symtom som vid allergi. Men allergitest visar inga antikroppar. Både denna typ av näsbesvär och allergisk snuva kan man behandla med nässprej som innehåller kortison. Ibland kan näspolyper göra att man får besvär som liknar allergi. Oftast blir man då täppt i näsan.

Man kan ha astma utan att vara allergisk. Då får man astmabesvär till exempel om man anstränger sig, om man drabbas av luftvägsinfektioner eller utsätts för starka dofter eller tobaksrök. En del som har astma får besvär av vissa läkemedel. Det kan vara hjärt- och blodtrycksmediciner från gruppen betablockerare, värktabletter som innehåller acetylsalicylsyra, eller inflammationsdämpande värktabletter inom gruppen cox-hämmare, som även kallas NSAID.

Text:  Gunilla Finnberg, läkare, specialist i allmänmedicin

Mer om allergi

• Pollenallergi
• Insektsallergi
• Pälsdjursallergi