All posts by admin

Why cramming for tests often fails

Why cramming for tests often fails

BBC Future 2014-09-17

(Thinkstock)

(Thinkstock)

You may think you know your own mind, but when it comes to memory, research suggests that you don’t. If we’re trying to learn something, many of us study in ways that prevent the memories sticking. Fortunately, the same research also reveals how we can supercharge our learning.

We’ve all had to face a tough exam at least once in our lives. Whether it’s a school paper, university final or even a test at work, there’s one piece of advice we’re almost always given: make a study plan. With a plan, we can space out our preparation for the test rather than relying on one or two intense study sessions the night before to see us through.

It’s good advice. Summed up in three words: cramming doesn’t work. Unfortunately, many of us ignore this rule. At least one survey has found that 99% of students admit to cramming.

You might think that’s down to nothing more than simple disorganisation: I’ll admit it is far easier to leave things to the last minute than start preparing for a test weeks or months ahead. But studies of memory suggest there’s something else going on. In 2009, for example, Nate Kornell at the University of California, Los Angeles, found that spacing out learning was more effective than cramming for 90% of the participants who took part in one of his experiments – and yet 72% of the participants thought that cramming had been more beneficial. What is happening in the brain that we trick ourselves this way?

It's better to spread out revision before the big exam (comedy_nose/Flickr/CC BY 2.0)

 

It’s better to spread out revision before the big exam (comedy_nose/Flickr/CC BY 2.0)

 

Studies of memory suggest that we have a worrying tendency to rely on our familiarity with study items to guide our judgements of whether we know them. The problem is that familiarity is bad at predicting whether we can recall something.

Familiar, not remembered

After six hours of looking at study material (and three cups of coffee and five chocolate bars) it’s easy to think we have it committed to memory. Every page, every important fact, evokes a comforting feeling of familiarity. The cramming has left a lingering glow of activity in our sensory and memory systems, a glow that allows our brain to swiftly tag our study notes as “something that I’ve seen before”. But being able to recognise something isn’t the same as being able to recall it.

Different parts of the brain support different kinds of memory. Recognition is strongly affected by the ease with which information passes through the sensory areas of our brain, such as the visual cortex if you are looking at notes. Recall is supported by a network of different areas of the brain, including the frontal cortex and the temporal lobe, which coordinate to recreate a memory from the clues you give it. Just because your visual cortex is fluently processing your notes after five consecutive hours of you looking at them, doesn’t mean the rest of your brain is going to be able to reconstruct the memory of them when you really need it to.

(Thinkstock)

 

Merely thinking hard about what’s on the blackboard isn’t enough to make learning actually happen (Thinkstock)

 

This ability to make judgements about our own minds is calledmetacognition. Studying it has identified other misconceptions too. For instance, many of us think that actively thinking about trying to learn something will help us remember it. Studies suggest this is not the case. Far more important is reorganising the information so that it has a structure more likely to be retained in your memory. In other words, rewrite the content of what you want to learn in a way that makes most sense to you.

Knowing about common metacognitive errors means you can help yourself by assuming that you will make them. You can then try and counteract them. So, the advice to space out our study only makes sense if we assume that people aren’t already spacing out their study sessions enough (a safe assumption, given the research findings). We need to be reminded of the benefits of spaced learning because it runs counter to our instinct to relying on a comforting feeling of familiarity when deciding how to study

Put simply, we can sometimes have a surprising amount to gain from going against our normally reliable metacognitive instinct. How much should you space out your practice? Answer: a little bit more than you really want to.

Tom Stafford / BBC Future

Här är kartan över människan

Här är kartan över människan

DN 2014-11-09

Den mänskliga proteinatlasen

poster_index

Vår arvsmassa innehåller runt 20 000 gener som alla motsvarar ett protein. Dna är ritningen för hur kroppen ska se ut och fungera, och proteinerna omsätter den i praktiken genom att bygga upp strukturer, styra kemiska reaktioner, vara signalsubstanser och liknande. Forskarna bakom proteinatlasen har undersökt var i kroppen proteinerna finns.

Continue reading Här är kartan över människan

Att äta eller ätas – det är ögonen som avgör

Att äta eller ätas – det är ögonen som avgör

Ett sällsynt foto på en jättebläckfisk, taget av en japansk forskare.

Ett sällsynt foto på en jättebläckfisk, taget av en japansk forskare.  Foto: Koji Sasahara / AP

“Varför har du så stora ögon mormor”, frågade Rödluvan i sagan. Det visade sig vara en högst relevant fråga med tanke på att vargen, utklädd till mormor, var på väg att äta upp Rödluvan.

Biologi 1

Biologi 1 handlar om evolution, genetik, ekologi och vad som kännetecknar naturvetenskapliga arbetsmetoder. Kursen innehåller också ett antal laborationer.
I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!

Fossil av orm kastar nytt ljus över ormarnas evolution

SR 2015-01-28

Ormdjur

Så här kan kanske ett av de tidiga ormdjuren ha sett ut. Här simmandes i en sjö i England. Illustration: Julius Csotony

Fossilstudier av orm tyder på att den typiska ormskallen utvecklades på ett tidigt stadium, sannolikt innan benen försvann.

Nya studier av mycket tidiga ormar ifrågasätter tidigare teorier om ormarnas evolution. I en studie nyligen så drog forskare slutsatserna att ormars huvud måste ha utvecklats efter det att kroppen funnit sin avlånga form.

Men de här teorierna tillbakavisas alltså av forskare bakom en studie i Nature Communications där de har studerat fossil från fyra olika arter som har hittats i olika delar av världen.

De här fossilen av orm är uppemot 170 miljoner år gamla. Och fynden gör att forskarna kan anta att ormar har funnits flera tiotals miljoner år längre på jorden än vad de tidigare trott.

Fynden visar också att de här gamla ormarna har gemensamma drag med moderna ormar, som vassa bakåtpekande tänder. Men hur de här primitiva ormdjurens kroppar exakt kan ha tett sig, det är fortfarande något av ett frågetecken för forskarna.

Referens: The oldest known snakes from the Middle Jurassic-Lower Cretaceous provide insights on snake evolution. DOI: 10.1038/ncomms6996

 

 

 

 

 

 

Biologi 2

Biologi 2 är en kurs om cell- och molekylärbiologi, fysiologi hos människan och andra djur samt fördjupning när det gäller naturvetenskapliga arbetsmetoder. Kursen innehåller också ett antal laborationer.
I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!

Miljö viktigare än arv för immunförsvaret

Forskarna har undersökt 200 olika typer av vita blodkroppar och proteiner i blodet.

Alamy Forskarna har undersökt 200 olika typer av vita blodkroppar och proteiner i blodet.


Lyckad nedfrysning eller förlorade ägg?

DN 2015-01-30

Frysta ägg 1

Intresset för att frysa ner ägg ökar. Men kvinnor söker hjälpen för sent.

Intresset för att frysa in sina ägg ökar och nu erbjuder svenska företag fertilitetsbehandlingen som löneförmån till kvinnliga anställda. Men trots att möjligheten uppmärksammas alltmer söker sig majoriteten av de som önskar hjälp till klinikerna för sent. Går det att frysa tiden eller är vi ute på hal is?

Continue reading Lyckad nedfrysning eller förlorade ägg?

 

 

 

 

 

Na-specialisering

Naturvetenskaplig specialisering – medicin handlar om medicinsk vetenskap och är en fördjupningskurs som bygger på kursen biologi 2 och delar av kursen biologi 1.

Det är en kurs för dig som är intresserad av det som har med hälsa, friskvård och medicinskt arbete att göra och den ger dig också en bra grund för fortsatta studier inom det medicinska och biomedicinska området.

Kursen inleds med en översikt över utvecklingen fram till idag inom det medicinska området. Under den första halvan av kursen går vi också igenom olika medicinska diagnosmetoder då du bland annat får prova på att göra undersökningar med hjälp av medicinsk apparatur och undersökningsinstrument.

Vi går också igenom vanliga skador och sjukdomar, sjukdomsförlopp, förebyggande åtgärder och olika typer av behandling. Därefter följer en fördjupning inom forskningen och tillämpningar. Vad vi tar upp beror på vad som är aktuellt inom forskningen och vad du är intresserad av. Exempel på områden kan vara:

Regenerativ medicin – ”odlade” organ, transplantationer, stamcellsbehandling mm

Reproduktion – genanalys, frysning av könsceller, konstgjord befruktning, fosterutveckling i artificiell miljö mm

Kirurgi och utveckling av läkemedel – operationsteknik, design av läkemedel, kliniska tester, placeboeffekt, nanomedicin mm

Medicinska analysmetoder

Kost, träning och förebyggande hälsa

Under den här delen av kursen gör du tillsammans med en kurskamrat en större fördjupningsuppgift där ni tittar på och beskriver forskningsprocessen bakom någon ny medicinsk upptäkt eller behandlingsmetod. Du bestämmer själv vad ni väljer att studera inom den medicinska forskningen

I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!

Omprogrammerade cancerceller dödar varandra

Omprogrammerade cancerceller 475

Cancerceller som programmeras om och i stället blir mördarceller som dödar cancerceller, låter kanske som science-fiction. Men en amerikansk forskargrupp har hittat ett sätt att få leukemiceller att döda sina egna.

Sveriges Radio 2015-11-09. Läs mer här.


Förändrade celler kan skapa insulin

SR 2014-07-01

842 - 475xHormonutsöndrande tarmceller började producera insulin (självlysande grönt). Foto: Columbia University Medical Center

Amerikanska forskare har lyckats omvandla celler i tarmen till att börja tillverka insulin och reglera blodsocker. Det innebär en möjlighet att på lång sikt finna en bot för typ 1-diabetes.


Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av typ-1 diabetes och enligt diabetesförbundet är det totalt 50 000 svenskar som har sjukdomen i dag. Continue reading Na-specialisering

Gymnasiearbete

För att du ska få en gymnasieexamen måste du ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Det är med gymnasiearbetet du knyter ihop dina studier på programmet och visar att du är förberedd för högskolestudier.

Gymnasiearbetet är en uppgift om 100 gymnasiepoäng och är tänkt att vara ett kvitto på att du är förberedd för högskolestudier. Målen för gymnasiearbetet framgår av programmets examensmål.

Mål för gymnasiearbetet

Målet för gymnasiearbetet på de högskoleförberedande programmen är att gymnasiearbetet ska vias att du är förberedd för högskolestudier inom i första hand det område som programmet utbildar för.