All posts by admin

Att äta eller ätas – det är ögonen som avgör

Att äta eller ätas – det är ögonen som avgör

Ett sällsynt foto på en jättebläckfisk, taget av en japansk forskare.

Ett sällsynt foto på en jättebläckfisk, taget av en japansk forskare.  Foto: Koji Sasahara / AP

“Varför har du så stora ögon mormor”, frågade Rödluvan i sagan. Det visade sig vara en högst relevant fråga med tanke på att vargen, utklädd till mormor, var på väg att äta upp Rödluvan.

Biologi 1

Biologi 1 handlar om evolution, genetik, ekologi och vad som kännetecknar naturvetenskapliga arbetsmetoder. Kursen innehåller också ett antal laborationer.
I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!

Fossil av orm kastar nytt ljus över ormarnas evolution

SR 2015-01-28

Ormdjur

Så här kan kanske ett av de tidiga ormdjuren ha sett ut. Här simmandes i en sjö i England. Illustration: Julius Csotony

Fossilstudier av orm tyder på att den typiska ormskallen utvecklades på ett tidigt stadium, sannolikt innan benen försvann.

Nya studier av mycket tidiga ormar ifrågasätter tidigare teorier om ormarnas evolution. I en studie nyligen så drog forskare slutsatserna att ormars huvud måste ha utvecklats efter det att kroppen funnit sin avlånga form.

Men de här teorierna tillbakavisas alltså av forskare bakom en studie i Nature Communications där de har studerat fossil från fyra olika arter som har hittats i olika delar av världen.

De här fossilen av orm är uppemot 170 miljoner år gamla. Och fynden gör att forskarna kan anta att ormar har funnits flera tiotals miljoner år längre på jorden än vad de tidigare trott.

Fynden visar också att de här gamla ormarna har gemensamma drag med moderna ormar, som vassa bakåtpekande tänder. Men hur de här primitiva ormdjurens kroppar exakt kan ha tett sig, det är fortfarande något av ett frågetecken för forskarna.

Referens: The oldest known snakes from the Middle Jurassic-Lower Cretaceous provide insights on snake evolution. DOI: 10.1038/ncomms6996

 

 

 

 

 

 

Biologi 2

Biologi 2 är en kurs om cell- och molekylärbiologi, fysiologi hos människan och andra djur samt fördjupning när det gäller naturvetenskapliga arbetsmetoder. Kursen innehåller också ett antal laborationer.
I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!

Miljö viktigare än arv för immunförsvaret

Forskarna har undersökt 200 olika typer av vita blodkroppar och proteiner i blodet.

Alamy Forskarna har undersökt 200 olika typer av vita blodkroppar och proteiner i blodet.


Lyckad nedfrysning eller förlorade ägg?

DN 2015-01-30

Frysta ägg 1

Intresset för att frysa ner ägg ökar. Men kvinnor söker hjälpen för sent.

Intresset för att frysa in sina ägg ökar och nu erbjuder svenska företag fertilitetsbehandlingen som löneförmån till kvinnliga anställda. Men trots att möjligheten uppmärksammas alltmer söker sig majoriteten av de som önskar hjälp till klinikerna för sent. Går det att frysa tiden eller är vi ute på hal is?

Continue reading Lyckad nedfrysning eller förlorade ägg?

 

 

 

 

 

Na-specialisering

Naturvetenskaplig specialisering – medicin handlar om medicinsk vetenskap och är en fördjupningskurs som bygger på kursen biologi 2 och delar av kursen biologi 1.

Det är en kurs för dig som är intresserad av det som har med hälsa, friskvård och medicinskt arbete att göra och den ger dig också en bra grund för fortsatta studier inom det medicinska och biomedicinska området.

Kursen inleds med en översikt över utvecklingen fram till idag inom det medicinska området. Under den första halvan av kursen går vi också igenom olika medicinska diagnosmetoder då du bland annat får prova på att göra undersökningar med hjälp av medicinsk apparatur och undersökningsinstrument.

Vi går också igenom vanliga skador och sjukdomar, sjukdomsförlopp, förebyggande åtgärder och olika typer av behandling. Därefter följer en fördjupning inom forskningen och tillämpningar. Vad vi tar upp beror på vad som är aktuellt inom forskningen och vad du är intresserad av. Exempel på områden kan vara:

Regenerativ medicin – ”odlade” organ, transplantationer, stamcellsbehandling mm

Reproduktion – genanalys, frysning av könsceller, konstgjord befruktning, fosterutveckling i artificiell miljö mm

Kirurgi och utveckling av läkemedel – operationsteknik, design av läkemedel, kliniska tester, placeboeffekt, nanomedicin mm

Medicinska analysmetoder

Kost, träning och förebyggande hälsa

Under den här delen av kursen gör du tillsammans med en kurskamrat en större fördjupningsuppgift där ni tittar på och beskriver forskningsprocessen bakom någon ny medicinsk upptäkt eller behandlingsmetod. Du bestämmer själv vad ni väljer att studera inom den medicinska forskningen

I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen.
Lycka till!

Omprogrammerade cancerceller dödar varandra

Omprogrammerade cancerceller 475

Cancerceller som programmeras om och i stället blir mördarceller som dödar cancerceller, låter kanske som science-fiction. Men en amerikansk forskargrupp har hittat ett sätt att få leukemiceller att döda sina egna.

Sveriges Radio 2015-11-09. Läs mer här.


Förändrade celler kan skapa insulin

SR 2014-07-01

842 - 475xHormonutsöndrande tarmceller började producera insulin (självlysande grönt). Foto: Columbia University Medical Center

Amerikanska forskare har lyckats omvandla celler i tarmen till att börja tillverka insulin och reglera blodsocker. Det innebär en möjlighet att på lång sikt finna en bot för typ 1-diabetes.


Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av typ-1 diabetes och enligt diabetesförbundet är det totalt 50 000 svenskar som har sjukdomen i dag. Continue reading Na-specialisering

Gymnasiearbete

För att du ska få en gymnasieexamen måste du ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Det är med gymnasiearbetet du knyter ihop dina studier på programmet och visar att du är förberedd för högskolestudier.

Gymnasiearbetet är en uppgift om 100 gymnasiepoäng och är tänkt att vara ett kvitto på att du är förberedd för högskolestudier. Målen för gymnasiearbetet framgår av programmets examensmål.

Mål för gymnasiearbetet

Målet för gymnasiearbetet på de högskoleförberedande programmen är att gymnasiearbetet ska vias att du är förberedd för högskolestudier inom i första hand det område som programmet utbildar för.

Magisk hjärnträning inom fotbollen

Magisk hjärnträning inom fotbollen

Magisk hjärtträning 475

U21-landslaget i fotboll satsar på en träningsmetod som av flera forskare döms ut som pseudovetenskap. Vetenskapsradion och Radiosporten granskar tränaren Håkan Ericsons metoder.

När U21-landslaget sommaren 2015 vann EM-guld ställdes genast frågan om det fanns några hemligheter bakom segern. Media berättade om HRV-träning och lagets tränare Håkan Ericsson lyfte själv fram sin mentor, Lars-Eric Uneståhl, rektor på Skandinaviska Ledarhögskolan, som en viktitg pusselbit.

Men när man skrapar på ytan visar det sig att den amerikanska organisationen Heartmath, som ligger bakom HRV-träningen, driver teser som att hjärtat är centrum i kroppen och att alla människor genom tankekraft kan påverka jordens magnetfält.

De söker efter bevis som bekräftar deras närmast religiösa övertygelse, säger Bart Farkas som tidigare jobbade samman med Heartmath. Klassisk pseudovetenskap, säger skeptikern och Yale-forskaren Steven Novella.

Heartmaths svenska representant, Anders Nilsson, säger med sina egna ord att i Sverige har man skalat bort flummet och satsat på den mer vetenskapliga delen av Heartmaths forskning. Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap på Göteborgs universitet beklagar att bra och dålig forskning sammanblandas och att fotbollslag på landslagsnivå inte har kompetensen att skilja på metoder som vi vet fungerar och metoder som bevisligen inte gör det.

Marcus Hansson
vet@sverigesradio.se