Kursbeskrivning

 

Skolverkets logotypLäroplaner ämnen & kurser

Ämne – Biologi

Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor. Biologins sammanhang är ofta komplexa och studeras på olika nivåer, från den enskilda molekylen till globala ekosystem.

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologins begrepp, teorier, modeller och arbetsmetoder. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av biologins betydelse i samhället, till exempel för livskvalitet och hälsa genom medicinen, och för skyddandet av jordens ekosystem genom ekologin. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett naturvetenskapligt perspektiv på vår omvärld med evolutionsteorin som grund. I undervisningen ska aktuell forskning och elevernas upplevelser, nyfikenhet och kreativitet tas till vara. Undervisningen ska också bidra till att eleverna, från en naturvetenskaplig utgångspunkt, kan delta i samhällsdebatten och diskutera etiska frågor och ställningstaganden.

Molekylärbiologin, liksom många andra områden inom biologin, utvecklas i snabb takt. Utvecklingen sker i ett samspel mellan teori och experiment, där hypoteser, teorier och modeller testas, omvärderas och förändras. Undervisningen ska därför behandla teoriers och modellers utveckling, begränsningar och giltighetsområden. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta teoretiskt och experimentellt samt att kommunicera med hjälp av ett naturvetenskapligt språk. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kritiskt värdera och skilja mellan påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund.

Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor, göra systematiska observationer, planera och utföra experiment och fältstudier samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information. I undervisningen ska eleverna ges tillfällen att argumentera kring och presentera analyser och slutsatser. De ska även ges möjlighet att använda datorstödd utrustning för insamling, simulering, beräkning, bearbetning och presentation av data.

Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om biologins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas.
  2. Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
  3. Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa
    fältstudier, experiment och observationer samt förmåga att hantera material och utrustning.
  4. Kunskaper om biologins betydelse för individ och samhälle.
  5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

 

Biologi 1, 100 poäng Kurskod: BIOBIO01

Kursen biologi 1 omfattar punkterna 1—5 under rubriken Ämnets syfte.

Centralt innehåll

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Ekologi

  • Ekosystemens struktur och dynamik. Energiflöden och kretslopp av materia samt ekosystemtjänster.
  • Naturliga och av människan orsakade störningar i ekosystem med koppling till frågor om bärkraft och biologisk mångfald.
  • Populationers storlek, samhällens artrikedom och artsammansättning samt faktorer som påverkar detta.
  • Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta.

Genetik

  • Eukaryota och prokaryota cellers egenskaper och funktion.
  • Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dna-replikation och mutationer.
  • Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö.
  • Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor.

Evolution

  • Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling.
  • Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.
  • Organismers beteende samt beteendets betydelse för överlevnad och reproduktiv framgång.
  • Släktträd och principer för indelning av organismvärlden. Organismernas huvudgrupper och evolutionära historia.
  • Biologins idéhistoria med tyngdpunkt på evolutionen.

Biologins karaktär och arbetsmetoder

  • Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
  • Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid.
  • Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
  • Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang.
  • Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
  • Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
  • Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning.
  • Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder.
  • Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang.
  • Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Anders Inghage