Na -specialisering BLB

Välkommen till Na -specialisering Ht-21

Kursplanering Na-spec BLB – här


Torsdag 23/9

Sjukdomar i urin- & fortplantningsorganen
Läs M 381-395 här och se film 1-3 här om sjukdomar i urinorganen
Läs härhär och här och se film 1-3 här om besvär och sjukdomar i fortplantningsorganen

Uppgifter:
Urinorganen s395 i boken.
Gör uppgift: 10-20, 23

Fortplantningsorganen
1 Beskriv myom, problem orsak och behandling
2 Beskriv endometrios, problem orsak och behandling
3 Beskriv två slag av prostatabesvär, orsak och behandling

Lycka till Anders!


Måndag 20/9

Sjukdomar i endokrina organ
Läs M 409-423, här och här och se film 1-11 här om sjukdomar i endokrina organ

Uppgifter:
Endokrina organ
1 Beskriv olika sköldkörtelrelaterade besvär, orsak och behandling
s423 i boken
Gör uppgift: 20-22, 24-29

Lycka till Anders!


Torsdag 16/9

Sjukdomar i matspjälkningsorganen
Läs M 339-373 här och här, se alla filmerna här

Uppgifter
s372 i boken
Gör uppgift: 36-40, 42-43, 45-49, 51-53
s373 i boken.
Gör uppgift: 57c, 58, 60-61, 65-66

Lycka till Anders!


Måndag 6/9

Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar (forts).
Läs M 281-297, MF 96-97, se film 8-18 och film 21 här, fördjupad information här

Uppgifter – s296-297 i boken.
Gör uppgift: 62-68, 70, 72, 76, 79-81, 83-87

Skriv frågor och svar i loggen.

På torsdag 9/9 är det dags för studieavstämning 1, senast kl 14.00 på torsdag skickar du in hela din logg för bedömning. Loggdokumentet du skickar in ska vara ett sammanhållet dokument från första uppgiften 12/8 till den sista 6/9. All text och alla bilder i din logg ska du ha producerat själv.

Loggdokumentet du skickar in på torsdag ska vara döpt så här:
Ditt förnamn.Ditt efternamn, Na-spec, logg – 210909

Lycka till! Anders


Torsdag 2/9

Hjärt-, kärl- och blodsjukdomar
Läs M 250-280, MF 96-97, se film 1-7 här, fördjupad information här

Uppgifter – s294-295 i boken.
Gör uppgift: 34, 35, 40, 41, 45, 47, 49, 50, 53, 54, 59, 61

Skriv frågor och svar i loggen.

Lycka till Anders!


Måndag 30/8

Sjukdomar – översikt och exempel
Introduktion, översikt, folksjukdomar
Andningsorganen & sjukdomar i andningsorganen M 299-323
Se film 1-2 här.

Uppgifter.
Sida 307 i M, gör uppgift: 2, 6, 10, 17-20
Sida 323 i M, gör uppgift: 21, 26-32

Lycka till Anders!


Torsdag 26/8

Medicinsk forskning – process & exempel
Läs MF 70-77, M 548-550, mer om medicinsk forskning här, se film härAllt som går att läsa via länkarna på forskningssidorna behöver inte läsas och alla filmer inte ses. Välj själv vad du tycker du behöver läsa/se för att kunna svara på frågorna här under.

Uppgifter.

  1. Nämn och förklara kort de två huvudtyperna av forskning
  2. Nämn och förklara kort i vems “regi” forskning kan bedrivas
  3. Nämn och förklara kort hur forskning finansieras
  4. Hur ser utbildningsvägen ut för att bli akademisk forskare?
  5. Vad menas med “kliniska” studier
  6. Förklara vad som menas med en observationsstudie
  7. Nämn kort fördelar och nackdelar med observationsstudier
  8. Förklara vad som menas med en interventionsstudie
  9. Nämn kort fördelar och nackdelar med interventionsstudier
  10. Vad menas med “Randomiserade kontrollerade studier”
  11. Vad menas med “Icke-randomiserade studier”
  12. Vad menas med “Kohortstudier”.
  13. Vad menas med “Fall-kontrollstudier”.
  14. Vad menas med “Retrospektiva studier”
  15. Vad menas med “Metastudier”
  16. Nämn och beskriv kort minst fem viktiga etiska riktlinjer/frågor när det gäller forskning.

Skriv svaren i din logg. Lycka till Anders!


Måndag 23/8

Läs om Undersökningsmetoder och medicinska test i M 38-47 och i Medicinens framsteg (MF) 10-17. Titta på  film 1-4 här

Uppgifter
1. Benämn och beskriv i sju punkter vad som kan ingå i en allmän läkarundersökning
2. Beroende på vad den allmänna läkarundersökningen visar kan man gå vidare med specifika undersökningar.
a) Beskriv vad som menas med provtagning och ge 5 exempel med förklaring
b) Beskriv vad som menas med bilddiagnostik och ge 5 exempel med förklaring
c) Beskriv vad som menas med endoskopier och ge 5 exempel med förklaring
d) Beskriv vad som menas med funktionsundersökningar och ge 5 exempel med förklaring
3. Förklara kort följande medicinska termer för kroppsdelar
a) dorsum
b) abdomen
c) pelvis
d) thorax
4. Förklara kort följande medicinska förstavelser
a) ad-
b) epi-
c) hyper-
d) hypo-
e) peri-
f) par-
g) sub-

Skriv svaren i din logg.

Lycka till Anders!


Torsdag 19/8

Läs om kroppens inre miljö & homeostas i Medicin 1 &2 (M) 75-81. Hälsa & ohälsa i M 25-27.
Orsaker till sjukdom & smitta i M 28-29, 466-477, 514-517.
Titta också på film 1-3 här, film 1-8 här och film 1-3 här

Uppgifter .

1. Varför får vi feber när vi får en infektion
2. Ofta börjar en infektion med att vi får fryser och får frossa. Vad beror det på?
3. Vad menas med elektrolyter och vad har de för funktion i kroppen.
4. Ge exempel på intorkning.
5. Förklara begreppen:
a) respiratorisk alkalos och respiratorisk acidos
b) metabolisk alkalos och metabolisk acidos
6. Benämn och redogör kort för fyra olika förklaringsmodeller till sjukdom
7. Beskriv vad som menas med inre och yttre sjukdomsorsaker.
8. Beskriv och ge exempel på vad som menas med symtom som:
a) allmänna
b) specifika
c) subjektiva
d) objektiva
9. Beskriv olika typer av smärta.
10. Förklara vad följande begrepp betyder i medicinska sammanhang:
a) diagnos
b) anamnes
c) heriditet
d) terapi
e) prognos
f) journal

Skriv svaren i din logg.

Lycka till Anders!


Måndag 16/8

Repetera s18-23 M1&2 och s7-9 MF. Titta på film 10-13 här.

Uppgifter.

  1. Berätta kort om den moderna medicinens framväxt under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet.
  2. Berätta om utvecklingen och de viktigaste förändringarna på det medicinska området under andra halvan/slutet av 1900-talet.
  3. Berätta om utvecklingen på det medicinska området under  2000-talet fram till idag.
  4. Nämn och förklara kort fyra förklaringsmodeller när det gäller diagnos och behandling av sjukdomar.
  5. Beskriv med några exempel hur medicinsk utbildning har förändrats från slutet av 1900-talet till idag.
  6. Nämn minst tre områden inom medicinen och ge exempel inom dessa där det förmodligen kommer att hända mycket under det här århundradet (2021-2100). Sök information från seriösa källor på nätet och fundera själv.

Skriv svaren i din logg.

Lycka till Anders!


Torsdag 12/8

Läkekonstens historia
Läs s 8-23 i Medicin 1 &2 (M1&2), s7-9 i Medicinens framsteg (MF) och titta på film 1-8 här.

Uppgifter.

  1. De medicinska specialisterna under människans tidiga historia, i jägare- och samlarkulturer och ända fram i modern tid var/är schamaner/medicinmän/medicinkvinnor & jordegummor. De hade mycket kunskap och fick därmed en speciell position. Sök information från seriösa källor på nätet och ge exempel på kunskap de hade och behandling de gav.
  2. Nämna något om den medicinska historien/traditionen i A)Kina, B) Indien och C) Egypten.
  3. Nämn något om den medicinska historien/traditionen i antikens Grekland – och mer utförligt om Hippokrates (460 – 377 f.Kr).
  4. Vad menas med läkaretiken.
  5. Berätta om Galenos en läkare som praktiserade i Rom.
  6. Under medeltiden trodde man att sjukdom var Guds straff för synder man begått. Men medicinsk ”forskning” försiggick och utvecklades i klostren. Ge exempel och berätta om det.
  7. I Egypten och den muslimska världen fanns väl utvecklade sjukhus många hundra år före Europa. Vad var det som utgjorde grunden för det som senare utvecklades till sjukhus i Europa.
  8. Nämn och berätta om fem personer som under 1500-1700-talen bidrog med viktig kunskap inom det medicinska området.
  9. Vilka var de tre stora medicinska nyheterna under 1800-talet?
  10. Nämn och berätta om fyra personer som under 1800-talet bidrog med viktig kunskap inom det medicinska området.

Skriv svaren i din logg.

Lycka till Anders!


Naturvetenskaplig specialisering vt-21

Kursinnehåll

Kursen inleds med en översikt över utvecklingen fram till idag inom det medicinska området. Under den första halvan av kursen går vi också igenom olika medicinska diagnosmetoder då du bland annat får prova på att göra undersökningar med hjälp av medicinsk apparatur och undersökningsinstrument.

Vi går också igenom vanliga skador och sjukdomar, sjukdomsförlopp, förebyggande åtgärder och olika typer av behandling. Därefter följer en fördjupning inom forskningen och tillämpningar. Vad vi tar upp beror på vad som är aktuellt och vad du är intresserad av. Exempel på områden kan vara:

Regenerativ medicin – ”odlade” organ, transplantationer, stamcellsbehandling mm

Reproduktion – genanalys, frysning av könsceller, konstgjord befruktning, fosterutveckling i artificiell miljö mm

Kirurgi och utveckling av läkemedel – operationsteknik, design av läkemedel, kliniska tester, placeboeffekt, nanomedicin mm

Medicinska analysmetoder

Kost, träning och förebyggande hälsa

Under den här delen av kursen gör du tillsammans med en kurskamrat en större fördjupningsuppgift där ni tittar på och beskriver forskningsprocessen bakom någon ny medicinsk upptäckt eller behandlingsmetod. Du bestämmer själv vad ni väljer att studera inom den medicinska forskningen.

Litteratur och webbmaterial till kursen

Litteratur, två böcker – du behöver båda.
Medicin 1 och 2 ISBN: 978-91-47-10354-6, fjärde upplagan, Förlag: Liber
Den unika människan ISBN: 978-82-535-3045-1 andra upplaga, Förlag: Bonnier

Webbmaterial på webbplatsen: i-edu.se/na-specialisering/ 

I menyerna hittar du mer information och det mesta du behöver för kursen. Lycka till!

Kursorganisation

Hemstudier på grund av coronapandemin

Ingen undervisning ges för närvarande på plats i skolan. Du behöver därför studera hemma eller på annan plats. Studieanvisningar och ”lektions”uppgifter läggs vid varje schematillfälle ut på webbplatsen i-edu.se/na-specialiseringUtifrån dem, det du läst i kursböckerna och sett i de angivna videoklippen redovisar du dina svar i en studielogg Det du skriver i din logg ska du ha formulerat själv, du kan inte kopiera textavsnitt eller bilder som någon annan producerat. Datera i studieloggen enligt lektionsuppgifternas datum. Anvisningar för hur studieloggen ska vara gjord samt en länk till en mall ser du under bilderna på kursböckerna här under. Studieloggen skickar du sedan in för bedömning vid schemalagda ”studieavstämningstillfällen” en-två veckor före varje prov. Det du skickar ska vara i Word eller PDF-format. Biologi 2 är en kurs som förutsätter 2tim studier 5 dagar i veckan eller totalt minst 10tim/vecka.

För att klara kursen är det viktigt att du kommer igång med studierna från början. Skapa ditt loggdokument och skaffa kursböckerna till kurstarten! Läs angivna sidor i böckerna och titta på de förklarande videoklippen på i-edu.se/na-specialisering där också mycket annat material till alla moment finns. Arbeta med uppgifterna och titta också regelbundet på planeringen så du vet vad som kommer närmast i kursen, det underlättar förståelsen när vi sedan kommer dit. Att förstå olika begrepp och utveckla språket när det gäller naturvetenskap är ett viktigt inslag under kursen.

Laborationer och labbrapporter:
Om det är möjligt kommer två-tre laborationer göras på plats i skolan annars i form av laborationer som kan göras hemma, labbrapport lämnas in inom 7 dagar.

Examinationer – prov och ett större projektarbete
Tre skriftliga prov på plats i skolan. Studieloggen på aktuella avsnitt ska vara inlämnad på utsatt tid och godkänd för att du ska bli kallad till prov. Vid missat prov/ej godkänt resultat ges en omprovsmöjlighet vid kursens slut under förutsättning att studieloggen och labbrapporter är inlämnade och godkända.

Ett större projektarbete om forskningsprocessen bakom en medicinsk upptäckt. Arbetet presenteras i en rapport och muntligt med hjälp av powerpoint för kurskamraterna.

Info och mejlkommunikation.
All info om kursen ges på i-edu.se/na-specialisering/ och all mejlkommunikation sker via anders.inghage@norrkoping.se

Jag hoppas du kommer tycka att kursen är intressant och givande. Material hittar du i kursböckerna och på i-edu.se/na-specialisering/ 

Välkommen!
Anders




Stjärnkirurgen – från fakta till fusk

DN. 2016-02-06

Han charmade alla – sen rasade allt. Tre patienter på Karolinska universitetssjukhuset fick strupar i plast inopererade av Paolo Macchiarini. Två dog. I dag utreds stjärnkirurgen för grovt vållande till annans död.

Han kom till Sverige för att rädda liv. Han lämnar efter sig en skandal

Kanske den största i Karolinska universitetssjukhusets historia.

Bengt Gerdin granskade kirurgen Paolo Macchiarini på uppdrag av Karolinska institutets rektor. Fusk, konstaterade Gerdin i maj 2015.

Uppgifter i Macchiarinis vetenskapliga artiklar i The Lancet stämde inte med underlaget i patienternas journaler, fann Bengt Gerdin.

Continue reading 


Omprogrammerade cancerceller dödar varandra

Omprogrammerade cancerceller 475

Cancerceller som programmeras om och i stället blir mördarceller som dödar cancerceller, låter kanske som science-fiction. Men en amerikansk forskargrupp har hittat ett sätt att få leukemiceller att döda sina egna.


Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av typ-1 diabetes och enligt diabetesförbundet är det totalt 50 000 svenskar som har sjukdomen i dag.

Diabetes orsakas av att kroppens immunförsvar har förstört de insulinproducerande så kallade betacellerna i bukspottskörteln. Då kan inte kroppen längre ta upp sockret i blodet och insulin måste tas via sprutor eller pump dagligen.

1151-475xHormonproducerande celler som finns i tarmen kan ändras för att tillverka insulin. Det kan leda till att diabetiker slipper ta insulinsprutor varje dag. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Amerikanska och japanska forskare har nu lyckats omvandla andra sorters hormonproducerande celler som finns i tarmen. Det har skett genom att stänga av en enda gen på cellerna så att de börja tillverka insulin och på alla sätt liknar betaceller.

Isabella Artner som forskar om betaceller på stamcellscentrum vid Lunds universitet tycker den nya studien är mycket spännande.

– Så det är ju nu ett bevis på att det kan fungera. De tycker ju att man ska utveckla en medicin och så blir tarmcellerna omvandlade till insulinproducerande celler, men det kräver mycket mer forskning och utveckling innan det blir en terapi som blir för allmänheten och typ 1 diabetiker, säger hon.

Visserligen har det här ännu lyckats bara på mänskliga celler i provrör. Mer studier krävs för att se att inte kroppens immunförsvar ger sig på de nya insulincellerna också och förstör även dem.

Förhoppningen är att mer forskning ska kunna på sikt leda till en medicin som kan ge patienter med typ 1-diabetes nya insulinproducerande celler i kroppen så de slipper ta sprutor.

Lars Broström / SR
lars.brostrom@sverigesradio.se

Referens: Bouchi. R et al, FOXO1 inhibition yields functional insulin-producing cells in human gut organoid cultures, Nature Communications, 5:4242, DOI: 10.1038/ncomms5242


Lyckad nedfrysning eller förlorade ägg?

DN 2015-01-30

Frysta ägg 1

Intresset för att frysa ner ägg ökar. Men kvinnor söker hjälpen för sent.

Intresset för att frysa in sina ägg ökar och nu erbjuder svenska företag fertilitetsbehandlingen som löneförmån till kvinnliga anställda. Men trots att möjligheten uppmärksammas alltmer söker sig majoriteten av de som önskar hjälp till klinikerna för sent. Går det att frysa tiden eller är vi ute på hal is?

Continue reading Lyckad nedfrysning eller förlorade ägg?